Ibland hittar man intressanta små notiser när man surfar runt. Om förhållandet mellan kyrkor och krogar i Jakobstad stötte jag på i Kyrkpressen en mycket intressant svenskspråkig tidning i Finland.
Uppgiften intresserade mig av två skäl, dels är jag född i Jakobstad, dels förklaringen till varför det finns så många kyrkor i Jakobstad. Orsaken lär vara industrietableringen i början av förra seklet.
Jag vill inte påstå att jag påverkats av den tydligen starka kristna miljön i någon högre utsträckning. Jag flyttade från Jakobstad 1951 och har bara besökt staden en gång sen dess. Har ett vagt minne av ett tältmöte (?), som tydligen påverkade mig till att vilja bli präst. Den viljan bar jag med mig under hela min barndom, men kallelsen dog några år efter konfirmationen.
16 augusti, 2007 kl 8:00 f m
Intressant artikel!
Så du är finlandssvensk? Kul!
Min svägerska studerar i Jakobstad så jag har kanske haft anledning att besöka denna lilla trevliga “stad” oftare än dig.
Mitt intryck är att finlandssvenska evangelisk-lutherska kyrkor ofta är häpnadsväckande välfyllda. Jag försöker gå varje gång jag besöker mina svärföräldrar i Solf (Korsholm).
16 augusti, 2007 kl 11:08 f m
Jag är en blandning. Mamma var finsktalande, men min identitet i Finland var svensk. Det blev en schock när jag efter en vecka i Sverige blev kallad finndjävel i skolan. Jag slogs som en furie – jag var ju svensk! Jag brukar säga, att jag bytte identitet vid 8 års ålder från svensk till finsk. Håller fortfarande efter alla dessa år på Finland i alla former av landskamper mot Sverige. Speciellt i ishockey. Åren då jag hade hjärtbesvär kunde jag inte se en ishockeymatch, utan att riskera en hjärtinfarkt:-)
I familjen förekom inga språkstrider – jag var aktivt tvåspråkig när jag kom till Sverige.
17 augusti, 2007 kl 1:41 f m
Hehe, jag känner igen det där! Frugan, som har svenska som modersmål, får ofta beröm i Sverige för att hon pratar så bra svenska – då brukar hon bli rasande. När det gäller hockeyfanatism så kan min svägerska inte ens sitta i samma rum som mig, en svensk, och se på matcher mellan Finland och Sverige. Jag som är fullständigt ointresserad av hockey har lite svårt att förstå det…
Hoppas du fortfarande kan prata finska!
17 augusti, 2007 kl 10:36 f m
Jodå, jag kan om det krävs prata finska. De senaste åren var det egentligen bara mamma jag pratade med. På ASEA/ABB när jag som fackordförande pratade med finsktalande medlemmar fick de snacka på finska och jag svarade på svenska. Ordförådet var var mindre än förståelsen. Har inga större problem med att t ex lyssna på finsk radio. Numer läser jag mycket långsamt, men det går.
Det finns en bok – jag kommer bara ihåg titeln, tror jag – Tillbaka till Kungariket. Den handlar om en svensktalande flicka som flyttar till Sverige. Beskriver mycket bra kulturkrocken.