Nu har Dagen gjort det igen!

I dag började jag att surfa runt relativt sent, men som vanligt var Dagen en av de tidningar jag uppsökte först och givetvis stötte jag på dagens fråga: Bör Sverige införa förbud mot hädelse? Vis av tidigare frågor, har jag blivit något misstänksam till syftet med dagens fråga. Jag tänkte, bäst att läsa bakgrundsartikeln innan jag svarar. 

Jag tryckte på länken: Läs artikeln och upp dyker en artikel med rubriken: Elever tvingas besöka kontroversiell utställning. Rubriken i sig gav ingen ledtråd om, varför en lag mot hädelse blivit en intressant fråga att ställa. Blev helt enkelt tvungen att läsa hela artikeln, men det gav inte heller något svar. Artikeln handlade om en fotoutställning av Elisabeth Olsson Wallin. I fotoutställningen är tydligen Göran Hägglund avbildad i en bild benämnd ”Förakt.” Föraktet består i att Göran Hägglund betraktar ett lesbiskt par. På en annan bild betraktar 6 kardinaler hur nazister våldtar en kvinna. Det påstås i artikeln att pingstvänner skulle pekas ut som likvärdiga med nazister, men artikeln ger inte något exempel på det, annat än en bild som sägs visa medlemmar i en frikyrka som gör Hitlerhälsning. Det är möjligt att bilden enligt utställningen skall avbilda pingstvänner.

Jag har inte sett utställningen och måste därför utgå från att just de här tre bilderna är representativa för utställning ”In hate we trust, ”med syfte att illustrera hatbrott mot homo-, bi och transsexuella. Ett ideologiskt betingat hat enligt utställarna. Jag avstår från att recensera utställningen tills jag sett den i sin helhet. Däremot kan jag ärligt och med stor förvåning fråga Dagen: Hur kan ni aktualisera frågan om en lagstiftning mot hädelse, med stöd av det ni redovisar? Bilderna kan möjligen benämnas politisk satir eller agitationskonst, men att det skulle vara hädelse att smäda Göran Hägglund eller katolska kardinaler. Det är en otillåten devalvering av begreppet hädelse.

Jag har ofta den senaste tiden upplevt att många kristna anser sig förföljda och förtryckta av homosexuella, ja rent av utsatta för hatbrott. Sanningen är ju den, att det är homo-, bi och transsexuella som är utsatta för, inte bara verbala attacker, utan grovt fysiskt våld. Och skam till sägandes är vi kristna inte direkt kända för att gå i täten i ett försvar för de homosexuella.

Vår roll kan säkert av de drabbade uppfattas som att vi är passiva betraktare.