Inte för att det hjälper, men kan ändå vara värt ett försök!

Under 90-talet var jag en av Malmabergs S-förenings representanter i Västerås arbetarekommuns repskap. Ett möte minns jag mycket väl. Ett kyrkopolitiskt program för SvK skulle antas. Vid samma tillfälle skulle också Arbetarekommunens kandidater i kyrkovalet utses. Av någon anledning blev diskussionen osedvanligt lång, med många engagerade inlägg. Vid ett tillfälle, när debatten var som hetast äntrade en av de ledande kyrkpolitikerna i kommunen talarstolen och replikerade ett av kommunalrådet Åke Hillmans inlägg: ”Jag förstår inte ditt engagemang i frågan, Åke. Du är ju inte ens medlem i kyrkan!” Här var verkligen uttrycket, ”att skita i det blå skåpet”, på sin plats. Det gick en flämtning genom möteslokalen, innan kritiken för att försöka hindra en demokratisk debatt, välde över den stackars syndaren. Ingen svarade på den berättigade frågan: ”Jag förstår inte ditt engagemang i frågan, Åke. Du är ju inte ens medlem i kyrkan.”

Frågan har följt mig genom åren. Jag har försökt förklara för socialdemokrater det orimliga i att ett sekulärt parti har ambitionen att styra ett trossamfund. Jag har talat för döva öron. Samma döva öron har också haft svårt att ta till sig, hur förnedrande det är, att människor som inte medlemmar i SvK anser sig ha rätten att besluta vilka som är värdiga att få förtroendeuppdrag i kyrkan. Vid mötet fanns det många som betecknade sig som ateister, en del hade lämnat kyrkan andra var medlemmar. På mötet fanns också katoliker, säkert också någon från den ortodoxa traditionen, medlemmar ur frikyrkor, en del dubbelanslutna, andra inte. På mötet fanns också med all säkerhet medlemmar tillhöriga andra trosriktningar än de kristna. Västerås var och är en stad med stor invandring från hela världen.  Det har alltid storligen förvånat mig, hur det kommer sig att de anser det helt rimligt och moraliskt, att vara med och besluta om program och vilka som har partiets förtroende att kandidera till uppdrag i Svenska Kyrkan.

För jag är säker på att alla skulle, med rätta, slå ifrån sig med händer och fötter, om S eller något annat parti skulle försöka sig på konststycket att på partimöten ta beslut om vilka ståndpunkter socialdemokratiska medlemmar skulle driva i olika kyrkor och samfund.  Jag vill rikta en vädjan till alla kristna syskon och troende ur alla andra trosriktningar.

Vore det inte på sin plats, att ni alla, med en röst protesterade mot att partiet vill styra Svenska Kyrkan?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

About these ads

10 kommentarer till Inte för att det hjälper, men kan ändå vara värt ett försök!

  1. Gunvor Vennberg skriver:

    Jag vet något som tar bättre: Vi borde rimligtvis klart deklarera att vi vägrar rösta på de partier som kränker religionsfriheten för svenskkyrkliga kristna på detta sätt i ALLA val. Varför ska vi alls acceptera att den evangelisk-lutherska kyrkan ockuperas av sekulära intressen som använder organisationen för att driva politiska frågor istället för att förkunna evangeliet och den lutherska tron? Varför accepteras därtill att evangelisk-lutherska partikamrater utesluts från engagemang i partiet och samhället om de genom opolitiska grupper försöker få kyrkan att stå för det den alltid gjort – då detta engagemang ses som otillåten konkurrens.

    Ska en evangelisk-luthersk sosse behöva ha samma syn på sitt samfunds roll och utveckling som en muslimsk eller ateistisk sådan? Det blir kontentan av dagens anomali: Majoriteten har alltid rätt – även när det gäller vad som är ”rätt” väg för Svenska kyrkan, även om majoriteten inte ens skulle vara medlem i Svenska kyrkan. Är det demokrati att strunta i dem som har sakkunskap och engagemang i frågor? Har man som troende evangelisk-luthersk kristen och kyrkomedlem någon annan åsikt om detta än majoriteten och vill engagera sig som partipolitiskt obunden i sitt samfunds styrorgan för att göra sin röst hörd, då är man inte välkommen längre, trots att alla medlemmar i andra samfund har den friheten. Därmed borde det väl t o m bli en naturlig utgallring av hängivna evangelisk-lutherska kristna ur dessa partier, så att deras förståelse för Svenska kyrkan minskar ytterligare. Som frikyrklig kan du helt opolitisk sitta i församlingens styrelse och ändå vara med i S, men inte som medlem i Svenska kyrkan.

    Jag anser att det är diskriminering p g a religiös tillhörighet att inte fritt få utöva sin religion som evangelisk-luthersk kristen i alla avseenden och oavsett hur man tolkar denna tro och samtidigt vara medlem i ett religiöst obundet (???) politiskt parti.

    Dessutom anser jag att religiöst obundna organisationer inte ska delta i styrningen av ett särskilt trossamfund.

    Därtill anser jag att partier som ändå inte har omdöme nog att inse det absurda i detta inte visar prov på tillräckligt stort omdöme för att kunna styra ett land som Sverige på någon nivå. Anser man på allvar att majoriteten alltid har rätt – i det här fallet majoriteten som är ointresserad av och okunnig om organisationen Svenska kyrkan – i förhållande till det fåtal som verkligen vet mycket om Svenska kyrkan och deltar aktivt och vägrar att låta dessas erfarenhet och kompetens vara vägledande, så kommer man väl förmodligen praktisera denna princip på alla områden, så att vi i finansdepartementet har en styrande majoritet helt okunnig om ekonomi och statsfinanser, på miljödepartementet har en majoritet som struntar i miljön etc. Det väcker iallafall inte mitt förtroende!

    Om partierna skulle ha ett genuint intresse av att det skulle gå bra för Svenska kyrkan som organisation d v s bra utifrån de inre kriterier som man har att utvärdera just Svenska kyrkan som kyrka och organisation utifrån vore det å andra sidan på sin plats att ifrågasätta deras politiska berättigande. Då skulle ju denna vilja också påverka politiska beslut på andra områden där det vore rent olagligt för t ex en kommun att gynna en enskild aktör mer än andra. Jag anser att det finns fördelar med sekulära partier – men då ska de ju också vara religiöst neutrala och varken gynna den ena eller andra trosinriktningen (inte heller sekularismen), och avhålla sig från all sammanblandning mellan religion och politik – även styrandet av trossamfund.

  2. Gunvor Vennberg skriver:

    Ursäkta att min kommentar blev så lång, det var inte meningen att kapa din blogg!

  3. LeoH skriver:

    Ingen fara Gunvor. Intressanta kommentarer är alltid roliga att läsa, oavsett längd. Vi är, vad jag kan se eniga i sakfrågan. Jag under flera år sagt, att jag givetvis inte rösta på något parti, där jag inte är välkommen som medlem.

  4. Gunnel skriver:

    Äntligen detta klarspråk om politiskt valda i kyrkofullmäktige, som inte fattar ett dugg av Kyrkans ärende men som styr och saboterar!
    Tack Leo! Nu följer jag din Blogg med spänning inte bara dina inlägg i Fjärde väggen.

  5. Gunnel skriver:

    Ursäkta om jag vänder på steken!

  6. bergvattne skriver:

    Jag tar detta till efterrättning och skall bli din röst i öknen, Leo. Och Gunnel som skriver så välformulerat och engagerat i saken. För det finns inte längre några rationella skäl till att de politiska partierna ska ha ett inflytande på SvK när inga samhälleliga funktioner längre uppbärs av kyrkan. Att staten distribuerar kyrkoavgiften är absolut inget argument. Däremot är väl de riter som blivit så inkorporerade med samhället, dop, skolavslutningar, bröllop och begravning, så att de knappast uppfattas som religiös konfirmation längre, ett problem. Hur upplöser man banden till staten, eller rättare samhället? Hur återvänder man från uppfattningen om en service till ett uttryck för en tro. För det är i detta bakvatten som partierna skvalpar genom sitt engagemang i kyrkovalen.

    Men jag lovar att jag kommer att jobba för att s som parti upphör med sitt engagemang i kyrkovalen.

  7. bergvattne skriver:

    ”..inga statliga funktioner längre uppbärs ….” ska det stå. Fingrarna glapp där tanken slapp.

  8. Leif W. Östborg skriver:

    Jag sprider det via min facebooksida! Ett utmärkt, jättebra inlägg!

  9. LeoH skriver:

    Tack alla för positva kommentarer. Ett särskilt tack till dig Anders, som lovar att verka för att S upphör med sitt engagemang i kyrkovalen.

  10. [...] maj skrev jag ett inlägg här på bloggen: ”Inte för att det hjälper, men det kan ändå vara värt ett försök!”  Jag avslutade inlägget [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 26 andra följare

%d bloggare gillar detta: