Tankar om Edens lustgård och syndafallet.

När jag efter flera års frånvaro återvände till Kyrkan blev jag allt som oftast förvånad över, hur bokstavligt många kristna talade om Edens lustgård och syndafallet, som historiska realiteter och helt avgörande för trostolkningen. Förvåningen har inte avtagit med åren, utan har egentligen bara stegrats. Eftersom bloggsfären innehåller en hel skrälldus med kunnigt folk, tänkte jag fundera högt och se vilka reaktioner jag får. (Känner på mig att inlägget kan bli långt, men ha tålamod!)

Redan vid lokaliseringen av Edens lustgård får vi problem. Enligt Bibelkommentaren brukar Eden lokaliseras till området mellan Eufrat och Tigris. Den tolkningen stämmer inte med modern forskning som förlägger den moderna människans ursprung till Afrika för ca 200 000 år sedan. Jag skrev om det i en bokrecension för någon månad sedan, Edens lustgård låg i Afrika. För ca 80 000 år sedan gör människan sin andra och nu lyckosamma utbrytning från Afrika. Alla nu levande ickeafrikaner härstammar från den lilla grupp som då utvandrade. De genetiska uppgifterna verkar för en lekman, vara helt övertygande.

Den andra frågan som jag ställer till berättelsen om Eden handlar om själva syndafallet. I första Mosebok kan vi läsa att Eva och Adam åt av frukten från kunskapens träd, som ger dem kunskap om gott och ont. Den första kortsiktiga insikten Adam och Eva vinner, är att de inser att de är nakna. Så långt myten, men för ca 10 000 år sedan sker en historiskt belagd dramatisk förändring i människans försörjningsförutsättningar. Vi börjar hålla husdjur och börjar bruka jorden. Upptäckter som utan överdrift kan sägas vara de första stegen mot dagens utbredda sekularisering. Människan kan ha fått känslan av att vi kan kontrollera och behärska naturen och att vi är våra egna herrar. Det är väl inte helt omöjligt att författarna till Moseböckerna ansåg att just önskningen att kontrollera naturen var ett syndafall? Att syndafallet i tid, enligt Bibeln, sammanfaller med kunskapen om jordbruk ser vi, dels i domen som Gud uttalar till Adam: ”förbannad skall marken vara för din skull. Med möda skall du hämta din näring från den.” dels att Adam och Evas äldsta son Kain var jordbrukare. Tidpunkten för syndafallet gör det också möjligt att förklara för triumferande ateister som skadeglatt upptäcker att Kain gick bort till främmande land och gifte sig. Jomenvisst, inga problem kan vi säga – det fanns människor ända borta i Australien sen årtusenden tillbaka!

Konsekvenserna för mänskligheten blev stora. Trots att livsmedelsproduktionen ökade per ytenhet, behövde det inte innebära mer mat per person. Gigantiska hierarkiska samhällen byggdes upp, vilka krävde enorma arbetsinsatser för att försörja, tempel, statyer, pyramider och krigshärar vilade också på människornas arbetstyngda axlar.

I Bibeln beskrivs konsekvenserna för kvinnan: ”Stor skall jag göra din möda när du är havande, med smärta skall du föda dina barn. Din man skall du åtrå och han skall råda över dig.” Till Adam säger Gud förutom det som jag redan citerat: ”Du skall äta av växterna på marken, du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett tills du vänder åter till jorden.” Och det blev verkligen människans lott med råge!

Jag tolkar, att alla de konsekvenser av syndafallet som beskrivs i Bibeln, ansågs vara fullständigt onaturliga för människan och definitivt inte en del av Guds plan för mänskligheten. Då ställer jag mig frågan, vad händer med ”straffen” efter Jesu död på korset? Har inte Jesus sonat vår synd? Kan det vara rimligt att anta, att det är Guds vilja att bestraffningen fortsätter? Jag skulle nog våga mig på att hävda, att det är den onde som ligger bakom att vi fortfarande inte lyckats frigöra oss. Här har kristenheten ett gigantiskt ansvar att bidra till frigörelsen. Ett ansvar som vi inte riktigt vill kännas vid.

Men varför, får jag så ofta känslan av att vi kristna egentligen ser ”straffen” som något naturligt, ja rent av önskvärt. Jag tolkar Paulus syn på mannen som kvinnans huvud, som att han menar underordningen skulle vara en del av Guds skapelseordning. Men var inte kvinnans underordning ett straff för syndafallet?

Jag håller mig till Paulus ord som de teologiskt enda rimliga: ”Alltså: liksom en endas överträdelse ledde till fällande dom för alla människor, så har också en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor.” Rom 5:18

6 Responses to Tankar om Edens lustgård och syndafallet.

  1. Nineve skriver:

    Välrden har inte förändrats efter Jesus död på korset eftersom Gud har tålamod med dig. Vad skulle hända om Gud idag bestämmer sig för att utrota allt ont? Hur ligger du och jag till? Han väntar för att ge dig och mig en chans att säga att ja vi vill ha med Gud att göra, att vi vill ha den förlåtelse han vill ge.

  2. Enkla Z skriver:

    jag tror att all orättvisa och ojämlkhet i världen är ett resultat av syndafallet, och jag tror inte att kvinnan syndat mest, eller de handikappade eller sjuka eller förföljda.

    Att endast män skrivit i bibeln är ett resultat från syndafallet: Världen är orättvis.
    Att folk inte förstår att precis alla är jämställda är ett resultat från syndafallet.

  3. LeoH skriver:

    Världen har inte, det ser nog jag också, förändrat sig efter Jesu död, men vår förståelse av världen som kristna borde förändrats. Om jag tolkar Paulus rätt, vilket säkert kan ifrågasättas, då menar han att Jesus har utplånat Adams synd. Det borde innebära, enligt min mening, att vi, åtminstone inom våra egna sammanhang, inte fortsätter att rättfärdiga och vidareföra ickeparadisiska traditioner. I Kristi kropp borde kvinnor vara fullständigt jämställda med männen som Eva, enligt myten, var i Edens lustgård.

    Z – du sammanfattar i få ord det jag inte lyckades med i den störtflod av ord jag öste med:-)

  4. enkla z skriver:

    Leo
    Ibland då jag debatterar med ateister märker vad som är det allra svåraste att erkänna: att vi har trätt ner från paradiset.
    Mina motdebattörer säger ofta:

    ”JAG har minsann INTE stigit ner från något paradis!”

    Var det inte Kirkegaard som sade att det finns en anledning till att man inte orkar bli kristen:
    För då måste man erkänna en massa fel man gjort och ödmjuka sig och vi människor (även jag, förståss ;)) har ett starkt pansar av förnekelse som vi bygger upp.

  5. LeoH skriver:

    Jag har med åren alltmer insett betydelsen av myter. Jag satt inatt och tänkte, hur kloka de var som insåg att kvinnans underordning inte var naturlig och kunde med mytens hjälp förklara hur missförhållandet uppstått. Jag säger till vilken ateist som helst, kom inte och säg att myter är sagor och osanningar! De döljer större sanningar än vad vi orkar ta till oss. Därför behöver ganska ofta tjocka pansar av förnekelse:-)

  6. Johan Stenberg skriver:

    Bra predikan du har idag Leo! Egentligen en sådan som inte behöver några kommentarer. Men jag kommenterar ändå, bara för att visa min uppskattning! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: