Vem har jag på axeln? Luther eller är det fan själv?

”Ändå brukar Göran Persson tala om sig själv som luthersk. Men då är det arbetsmoralen, att arbeta i sitt anletes svett, han syftar på, inte skuldbegreppet.” Kan vi inhämta ur söndagsintervjun med Göran Persson i SvD. I en TV-intervju häromdagen förtydligade han sig med påståendet att han hade Luther på axeln. Ett mycket vanligt uttryck, som ofta används, lite så där stoltserande. 

Jag kan inte riktigt förstå, varför människor i så stor utsträckning tror att Luther eller rent av Gud anser att människan skall arbeta i sitt anletes svett. Hur kan det komma sig att människor tror att Gud är både sadistisk och hämndlysten? Här har kyrkorna en stor pedagogisk uppgift att upplysa människorna.

Det gäller bl. a, att förklara i vilket sammanhang uttrycket, att arbeta i sitt anletes svett, används i Bibeln. Enligt myten om syndafallet i första Mosebok, beskriver Gud konsekvenserna för människorna när de brutit mot Guds bud. En av konsekvenserna är: ”Du skall äta av växterna på marken, du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett tills du vänder åter till jorden.” Åtminstone för mig står det helt klart att det inte är Guds vilja att vi ska slita i vårt anletes svett. Det är definitivt inte en del av skapelseordningen och så står det inte heller i Bibeln.

Av någon, för mig outgrundlig anledning, finns det i den kristna traditionen ett hyllande av att vi ska slita och släpa. Att det skulle glädja Gud på något sätt. Jag skulle önska att alla präster och pastorer skulle ta det som en gemensam uppgift att sprida det glada budskapet till sina församlingar: Gud kräver inte att vi arbetar i vårt anletes svett, tvärtom, det strider fullständigt mot människans natur och Guds skapelseplan.

Jag inser att det kan ställa sig svårt för många präster och pastorer, för då måste de ju vara beredda att svara på den självklara frågan från församlingen: Om det nu inte är Gud som kräver att vi ska arbeta i vårt anletes svett, vem i herrans namn är det då som kräver det av oss? Nu blir det svårt. Ja, vem är det som kräver att vi ska slita som slavar tills vi dör?

Jag ska försöka ge några tips i vilken riktning vi ska söka. När människan började odla jorden, var det säkert en stor framgång och lättnad för mänskligheten, men mycket snart fick de uppleva det myten så målande beskriver. Någon tog kommandot över produktionen och krävde att människorna skulle försörja enorma hierarkier av präster, faraoner, militärer, krigståg och gigantiska tempelbyggnader, slott, statyer och gravmonument. För människorna återstod bara att slita i sitt anletes svett och då var det definitivt inte Luther som satt på människornas axlar!

Dessa förhållanden har fortsatt genom historien ända till våra dagar. I dag är det den heliga globala marknaden och tillväxten som tvingar människorna till att med sitt arbeta berika några få, hålla enorma militärapparater vid liv, att bära upp allt större privata och offentliga hierarkier och bidra till bygget av gigantiska affärspalatser och maktboningar. Dagens faraoner och ekonomins prästerskap är lika resurskrävande och maktfullkomliga som någonsin Egyptens.

Mona Sahlin lär ha sagt något i stil med att ”djävulen gömmer sig i detaljerna” som en förklaring till varför socialdemokratisk politik inte skiljer sig nämnvärt från regeringens. Det är sant, arbetarrörelsen har fullständig anammat tillväxten som framgångsrecept. Från att ha kämpat för mänskliga villkor i arbetslivet, trygghet vid sjukdom och ålderdom, tid för mänskliga relationer har kampen kantrat över till att alltid önska att det ska bli bättre i en framtid. Det räcker inte med att ha det bra, det måste bli bättre. Om du äter dig mätt idag, måste du ändå kräva dubbla portioner i morgon.

Till sist. Om ni känner någon på er axel som hetsar er att offra er på Mammons altare, ska ni bara sopa bort tyngden från axeln och frimodigt säga – Dra du åt helvete, Satan! Jag har en annan Herre och han kräver inga offer av mig i den heliga  tillväxtens namn! Tänk om våra kyrkor kunde bidra till en sådan frimodighet!

Ett lästips: Läs Birger Schlaugs senaste inlägg. Jag gör den till min!

6 Responses to Vem har jag på axeln? Luther eller är det fan själv?

  1. Jonas Lundström skriver:

    Kanon. Väldigt peppande inlägg! Jag är med. Som efterföljare till Jesus tycker jag man dessutom bör trappa ned på lönearbetet och ägna sig mer åt relationer i familj och församling. Anti-arbetslinje. Det är inte fel att löne-arbeta i alla lägen, men det finns andra, viktigare och mer tillfredsställande arbeten, som är viktigare. När Gud regerar så arbetar vi inte längre i vårt anletes svett. Kanske kan dessutom sabbatsfirande vara ett steg i rätt riktning?

  2. LeoH skriver:

    Du vet hur det är Jonas. Det hjärtat är fullt av skriver fingrarna:-) Som jag tidigare berättat har jag varit mycket aktiv inom olika delar av arbetarrörelsen och alltid fanns drömmen om tillväxten som skulle göra att vi skulle få det bättre. Inom den kommunistiska delen, som jag tillhörde i drygt 16 år hade vi vår egen variant av ”redan här, men ännu inte riktigt” Alla revolutioner slutade i en tävlan om den största tillväxten och människor ombads/tvingades att acceptera att vänta på lyckoriket.
    Ser allt tydligare att alla kristna kyrkor verkar resonera likartat. Acceptera slaveriet under tillväxten och tro riktigt duktigt, så kommer du nog till himlen en dag. Vår önskan om att Guds vilja ska ske här på jorden som i himlen, reduceras till fromlerier i kyrkan, utan bärighet i en världslig praktik.

  3. kirira skriver:

    Nog har Luther fått bära lite mycket av hundhuvet för det som en senare tids puritaner var drivande i. Personligen tycker jag rätt så bra om Luther. Han tyckte att präster skulle få knulla som alla andra, vilket lett till att pedofili är mindre vanligt inom protestantismen än inom katolicismen. Han tyckte att syndernas förlåtelse var något som inte de rika skulle kunna köpa sig genom s k avlatsbrev. Och han lär själv ha varit en rätt så munter och levnadsglad herre. Han utmanade därutöver auktoriteter genom att proklamera sitt ”envar sitt eget prästadöme”. Inte undra på att han fick kalla fötter då de samtida bonderebellerna åberopade sig på honom – det är inte alla som fullt ut kan se konsekvenserna av sitt eget tänkande.

    Sen kom den tämda varianten av protestantism i form av puritaner och calvinsister, vilka var drivande i den industriella revolutionen och vilka så småningom slog fast ”arbetslinjen”. Det är nog dessa som fått oss att tro att varenda gång vi känner slaveriet trycka ner våra axlar, så är det den där Luthers fel. Lite orättvist, kan man tycka. Makten är alltid snar att ta hand om det som utmanar den mest.

  4. Jonas Lundström skriver:

    Kirira. Du har nog rätt. Men utan att vara någon Luther-expert så tycks det som om Luther efter typ fem radikala år rörde sig i en betydligt mer konservativ riktning (efter 1523). Däremot insåg den radikala reformationen (anabaptisterna, Karlstadt under en period mfl) implikationerna av teologi och gick längre i samma riktning och bröt därför också med grundelement i det förtryckande samhällssystemet (ekonomiska missbruk, hierarki mm).

  5. hans bergqvist skriver:

    Jag är övertygad om att det är en annan specifikt svensk företeelse som gör att vi känner obehag inför att inte arbeta. Det är den gamla lösdriverilagen, som ju gällde väldigt länge. Det var straffbart att inte ha ett arbete. Denna lag kanske funnits i vissa andra länder, men jag tror detta var sällsynt. Lagen syftade ju till att centralmakten skulle ha kontroll över medborgarna. I Italien ex vis fanns ingen stark centralmakt som hade anspråk på sådan kontroll, sålunda var det inte förbjudet i detta land att vara utan arbete. Sedan har vi felaktigt lagt skulden på protestandismen för vårt omedvetna skuldbeöäggande av att inte göra något alls.

  6. LeoH skriver:

    Du har nog rätt till viss del, Hans. Däremot förklarar det inte helt varför kapitalismen utvecklades snabbast i protestantiska länder.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: