Alltid dessa förbehåll!

25 juli, 2009

I medierna berättas den glädjande nyheten att EU:s miljöministrar är eniga om ett att sänka EU:s utsläpp med 30 %, men man hinner inte ens känna en ilning av glädje, för i samma andetag kommer förbehållet från Carlgren: ”Om övriga världen bara lägger de bud som krävs.”

Är det så här ett framgångsrikt ordförandeskap ska marknadsföras? Ska den svenska regeringen hävda att de lyckades ena EU, men tyvärr, andra länder är orsaken till att målen inte kunde uppfyllas?

Nog hade det varit mer upplyftande om Carlgren kunnat meddela världen, att EU:s miljöministrar enats om att ensidigt sänka EU:s utsläpp med 30 %. Det hade varit ett exempel på ett framgångsrikt ordförandeskap!

Då hade också, det något självgoda, leendet på bilder från presskonferensen varit acceptabla!

Andra bloggar om: , , , , ,


Lite frågesport.

23 juli, 2009

Frågan baseras på två artiklar. En hittade jag i SvD skriven av Paulina Neuding med rubriken: Det är chop choppandet som är problemet. Den andra artikeln är hämtad från Dagen och har rubriken: Världen blundar för saudiarabisk tortyr. Ni får själva söka er till artiklarna. Väl värt ansträngningen!

Nu till frågesporten.

Vilket land är den främsta vännen till Saudiarabien?

Behövs det en livlina?

Landets namn börjar på U.

Andra bloggar om: , ,


En mycket illvillig fundering!

21 juli, 2009

När regeringsföreträdare får frågor om orsakerna till varför Sverige befinner sig i krig i Afghanistan, brukar svaret mycket ofta bli att Sverige befinner sig militärt i Afghanistan för att stärka de afghanska kvinnornas ställning. En sidoförklaring kan också vara att de vill stötta och stärka den afghanska demokratin.

Låter verkligen vackert och behjärtansvärt! Det är nästan så att ögonen tåras av rörelse. Så faller de av rörelse tårdränkta ögonen på en artikel i Dagen och ett tu tre blir bilden som hämtad ur en absurd pjäs.

”Afghanistans president Hamid Karzai har godkänt en shiamuslimsk lag som ger en make rätt att svälta sin fru om hon inte ställer upp på sex, uppger nyhetsbyrån FNB.”

Mig veterligen är president Hamid Karzai vald, enligt USA, i fria och demokratiska val. Vad jag förstår har väl beslutet också tagits i god demokratisk ordning, men vad säger den svenska regeringen? Är det inte lite vanskligt att alliera sig med en regim som uppmuntrar och tillåter våldtäkter inom äktenskapet? Befrämjar det målet, att stärka de afghanska kvinnornas ställning?

Är det inte dags att regeringen drar tillbaka våra soldater från Afghanistan och låter USA föra sina krig på egen hand? Vad säger oppositionen? Upp till bevis Mona Sahlin!

Andra bloggar om: , , , , , , ,


En intressant principfråga.

21 juli, 2009

Just nu finns en artikel i Dagen som handlar om en muslimsk kvinna som avstängs från det danska hemvärnet om hon vägrar att ta av sig huvudduken. Artikeln i sig har inte fått mig att sitta här vid datorn långt in på natten. Nej, det är ett antal kommentarer i anslutning till artikeln, som fått mig, att så här i nattens timmar, fundera över hur jag själv tänker och känner, när det gäller min kristna tro.

Jag upplever att en del kommentarer andas en stor ilska över att det finns troende muslimer, som hävdar att lojaliteten med nationen är underordnad Islam. Ja, hur är det med mig själv som troende kristen? Var finns mina lojaliteter?

Jag delar inte tro med muslimer, men förstår deras bevekelsegrunder. Jag delar ju dem. För självklart är lojaliteten mot min kristna tro överordnad lojaliteter med nationen. Det kan ju inte vara på något annat sätt, efter vad jag kan förstå. För det är väl så, att om min tro kolliderar med nationens intressen, då måste jag väl vara sann mot min tro och bortse från nationen?

Eller…?

Andra bloggar om: , , , , , ,


På vad och vem tror jag?

15 juli, 2009

Den 14 juli skrev Joachim Elsander ett mycket intressant inlägg på sin blogg kolportören.se. Joachim frågade sig och oss läsare om inte vår traditionella trosbekännelse kunde innebära en risk för fel fokus, när Jesus liv kommer i skymundan.

Idag redovisar Joachim ett svar där han redovisar en trosbekännelse där kärleken och Guds rike finns med. Jag nöjer mig med att redovisa själva trosbekännelsen och avstår att länka ytterligare. Ni som är intresserade bör gå till Joachims bägge inlägg och få en mer rättvisande bild än vad jag kan redovisa.

Indonesiskt Credo

Vi tror på Gud, som är kärlek
och har givit jorden till alla folk.
Vi tror på Jesus Kristus,
som kom för att hela oss,
och för att göra oss fria
från alla former av förtryck..
Vi tror på den Heliga Anden
som verkar i och genom alla
som är vända till sanningen.
Vi tror på trons gemenskap
som kallar oss att tjäna alla folk.
Vi tror på Guds löfte att
förgöra syndens kraft i oss alla,
och skapa ett rike av fred och rättvisa
för hela mänskligheten
*
Vi tror inte på de starkas rätt,
inte heller på arméernas stryka
eller förtryckets makt
*
Vi tror på mänskliga rättigheter,
i förbundenhet med alla folk,
på icke-våldets kraft.
*
Vi tror inte på rasism,
inte på makten som kommer
från välstånd och priviliegier,
eller på någon annan ordning som förslavar.
*
Vi tror att alla kvinnor och män
har samma värde,
att en ordning grundad på våld och orättvisa
inte är en god ordning.
*
Vi tror inte att krig och hunger
är oundvikliga
eller fred onåbar
*
Vi tror på enkelhetens skönhet,
på kärlek med öppna händer,
på fred på jorden
*
Vi tror inte att allt lidande är meningslöst,
inte att döden är slutet,
inte att misshandeln av vår jord
är Guds vilja.
*
Vi vågar
alltid och trots allting
tro på Guds kraft att förändra och omforma,
och uppfylla löftet om en ny himmel
och en nu jord
där rättfärdighet och fred ska växa

Jag vill passa på att tillföra en trosbekännelse, som burit mig under många år. Den är hämtad ur den nicaraguanska bondemässan och beskriver den Jesus som hade/har en speciell kärlek till fattiga och utsatta. Trosbekännelsen har jag hämtat ur boken De fattigas evangelium – befrielse för svenskar? av Per Frostin.

Du är de fattigas Gud,
den Gud som är enkel och mänsklig,
den Gud som uthärdar vägens hetta,
Den Gud vilkens ansikte garvats av solen.
Därför talar jag till dig
på mitt folks språk,
eftersom du är arbetarnas Gud,
Kristus Arbetaren.

Andra bloggar om: , , , ,


En efterlysning!

13 juli, 2009

Jag har den senaste tiden med stort intresse surfat runt på olika tidningars kultur- och nyhetssidor för att se om Göran Hägglund på något sätt försökt belägga sina uppgifter om att teaterregissörerna och krönikörerna (observera den bestämda formen) hävdar, att svenska folket ska skämmas för att de är inskränkta.

Enligt DN sa Göran Hägglund följande i sitt tal i Almedalen: 

– Vi Kristdemokrater är verklighetens folk. De som har familj, arbetar, tar semester och lever sina liv som folk gör mest; och som får höra av krönikörerna och teaterregissörerna att de ska skämmas att de är inskränkta och att deras tillvaro är falsk och förljugen, sade Hägglund provocerande.

Trots att jag varit flitig i mitt sökande efter belägg för påståendet, kan det ju hända att jag ändå missat något viktigt klargörande. Därför efterlyser jag här i bloggosfären om någon sett några försök från Göran Hägglund att belägga sina påståenden?

Eller kan jag med gott samvete säga, att Göran Hägglund pratade strunt?

Andra bloggar om: , , ,


Finns det anledning till oro?

8 juli, 2009

En nyhet som flimrat förbi varje gång jag gått in på Dagens hemsida idag (i går), är nyheten att fler kvinnor än män söker sig till prästutbildningar. Dagen skriver mycket frankt i rubriken att ”Präst har blivit kvinnoyrke.”

Rubriken saknar täckning i själva artikeln. Där står att fortfarande är det fler män än kvinnor bland de tjänstgörande prästerna. Däremot är det fler kvinnor än män som söker prästutbildningar. Det kan ju på sikt leda till att SvK har fler kvinnliga präster än manliga.

Finns det anledning till oro över utvecklingen? Jag kan inte se varför vi ska vara oroliga. Att vara präst är ju inget yrke så där rakt av. Jag tror inte att ungdomar sitter och väljer mellan att bli ingenjör, lärare eller präst. För att bli präst krävs både en inre och en yttre kallelse.

Att fler kvinnor än män söker prästutbildningar, kanske inte alls har något att göra med, att kvinnor i högre utsträckning än män söker akademiska utbildningar. Förklaringen kanske är så enkel, att Gud just nu kallar fler kvinnor än män till tjänst i kyrkan?

Andra bloggar om: , , , , ,


Jag är enig med Vatikanen!

7 juli, 2009

Läser i Dagen att illegal invandring numer är straffbart i Italien. Parlamentets bägge kamrar har antagit en sådan lag. Bakom lagen står inrikesministern Roberto Maroni från det främlingsfientliga Lega Nord.

Lagen kritiseras av vänsteroppositionen, människorättsorganisationer och Vatikanen. Ett bredare motstånd än så går väl inte att tänka sig?

Andra bloggar om: , , ,


Lagen är hård!

6 juli, 2009

I TV4-Nyheterna i går redovisades ett fall av avvisningsbeslut från Migrationsverket, som upprörde och berörde. Inte så att jag är förvånad. Börjar bli van, vid det här laget, att höra och läsa om omänskliga avvisningar. Trots tillvänjningsprocessen vägrar jag att bli cynisk, utan fortsätter att uppröras.

Den här gången handlar det familjen Harutjunian. Pappan, Harutjun kommer från Armenien och mamman, Venera kommer ursprungligen från Azerbaijan. De träffades i Ryssland och fick tre barn. På mycket välgrundade skäl tog sig familjen till Sverige.

Trots att de tre barnen Maria, Manne och Radjik (undras om stavningen blev rätt) har hamnat i ett apatiskt tillstånd, har Migrationsverket beslutat om avvisning av familjen till något av föräldrarnas hemländer. Länder som barnen aldrig upplevt.  Både läkare och sociala myndigheter är motståndare till avvisningen och uppmanar Migrationsverket att utnyttja lagens möjligheter att ta hänsyn till särskilt ömmande omständigheter.

Migrationsverket svarar genom Fredrik Beijer att lagen är hård och inte ger något stort utrymme till några generösa tolkningar av ”ömmande omständigheter.”

Jag är som sagt inte överraskad. Jag har insett att Migrationsverket och Riksdagen inte är som Fantomen – hård mot de hårda. De är mer hemfallna åt, att likt ligister ge sig på de svaga och sparka på den som redan ligger.

Min uppmaning till Svenska Kyrkan och Sveriges Kristna Råd kvarstår: Fullfölj det som påbörjades med Påskuppropet 2005. Lämna inte arbetet halvgjort!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


Vad är det Göran Hägglund kritiserar eller pratar han bara strunt?

4 juli, 2009

Det händer ibland att jag inte riktigt att kan släppa en fråga så där vind för våg. Jag vrider och vänder och försöker förstå.  Jag har funderat mycket över Göran Hägglunds uttalande om hur krönikörer och teaterregissörer spottar på vanligt folk och deras liv.

Enligt DN hävdade Göran Hägglund:

– Vi Kristdemokrater är verklighetens folk. De som har familj, arbetar, tar semester och lever sina liv som folk gör mest; och som får höra av krönikörerna och teaterregissörerna att de ska skämmas att de är inskränkta och att deras tillvaro är falsk och förljugen, sade Hägglund provocerande.

Eftersom Göran Hägglund i sitt tal inte gav några exempel på vare sig krönikörer eller teaterregissörer som anklagar vanligt folk för att vara inskränkta. Istället för att diskutera så där i största allmänhet, gick jag till Dramatens presentation av höstens program. Tänkte att det som är gjort kan inte göras ogjort. Därför kanske Göran Hägglund kan varna för de föreställningar och regissörer på Dramaten som hävdar att ”verklighetens folk” skall skämmas.

Don Carlos – en kronprins av Spanien av Friedrich Schiller. Regi: Staffan Valdemar Holm.

Killinggänget på Dramaten. Regi Tomas Alfredsson.

Scener ur ett äktenskap av Ingmar Bergman. Regi Stefan Larsson.

Tango – på jakt efter kärlekens mysterium. Richard Wolf sjunger Carlos Gardel. Regi Richard Wolf

Muntra fruarna i Windsor av William Shakespeare. Regi John Caird.

Final av Victoria Benedictsson och Axel Lundegård. Regi Hilda Hellwig

Höstsonaten av Ingmar Bergman. Regi Stefan Larsson.

Gäckanden av Marie-Louise Ekman. Regi Marie-Louise Ekman och Gösta Ekman

Jag kunde göra listan längre om jag också tog med Dramatens samarbete med riksteatern. Listan på föreställningar på Dramaten borde räcka som inspiration för Göran Hägglund att ta fram de föreställningar runt om i Sverige där teaterregissörer spottar på vanligt folk. Uppgiften torde vara enkel för ser man till innehållet i citatet verkar det inte vara fråga om någon enstaka regissör, utan en majoritet. Bevisbördan ligger hos Göran Hägglund i annat fall tror jag att han chansade att ingen skulle kontrollera det han sagt. Joseph McCarthy brukade klappa på sin portfölj och hävda: I have proof! Det sägs att det enda han hade i porföljen var en flaska wiskey!

Okey, Göran Hägglund upp till bevis! Jag är nog inte den enda som ivrigt väntar på listan. För det kan ju inte vara så illa att du har en tom portfölj?

Andra bloggar om: , , , , , ,