Hur var det Per-Albin sa?

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

Jag har genom åren, som politiskt aktiv, många gånger förvånat mig över hur lätt vi tror att ord beskriver en verklighet. Folkhemstalet av Per-Albin Hansson var en av grundbultarna, när jag som ung SSU:are i början 60-talet fick min ideologiska skolning. Vi kände stolthet och kom aldrig på tanken att kontrollera om det verkligen förhöll sig så, att vi inte hade kelgrisar och styvbarn i 60-talets Sverige.

Vi något blåögda ungdomar från 60-talet har under senare år fått se och läsa rapporter om att ”styvbarnen” verkligen fanns och hur vedervärdig deras liv kunde vara. Varje gång jag ser rapporterna känner jag dåligt samvete. Jag borde ju ha sett ihåligheten i allt tal om det trygga folkhemmet. Den existerade ju inte! I dag får jag samma känsla av skam, när jag i SvD läser ytterligare en forskarrapport om hur, av samhället omhändertagna, barn blev behandlade under senare delen av 1900-talet. Det är en skrämmande läsning om omänskliga bestraffningsmetoder och om sexuella övergrepp.

Hörde av en slump i radio i dag hur en kvinna i 60-års ålder blev intervjuad. Hon bekräftade rapporten: ”Jag var ju en horunge och blev behandlad som en sådan. De sexuella övergreppen började tidigt.” (citatet är nog inte helt korrekt. Tagen helt ur minnet.)  Så var det och det är bra att även mörka bilder av verkligheten blir synliga.

Det är något skrämmande att de mörka bilderna från 1900-talet fortsätter in i vårt 2000-tal. Vi har även i dagens Sverige våra styvbarn.

Apatiska barn utvisas med regeringens och riksdagens goda minne. Ingen skillnad mellan nuvarande och föregående regering.

Sjuka människors öde avgörs, inte av läkare, utan av byråkrater inom försäkringskassorna. Regeringen och riksdagen tvår sina händer.

Rapporter om vanvård inom äldreomsorgen sköljer över oss i strid ström. För att inte tala om rapporter av övergrepp mot barn och bristande myndighetskontroll.  

Att många hemlösa ”styvbarn” fryser under kalla presseningar kan vi försöka förtränga, men de finns där. De är en del av verkligheten.

Listan över samhällets styvbarn kan göras hur lång som helst. Ovanstående är bara ett litet axplock för att åskådliggöra hur verkligheten ser ut. För min egen del, när man tänker på aningslösheten under en stor del av mitt vuxna liv, lär jag nog rodnande stamma, när frågan kommer: Vad gjorde du för dessa mina minsta bröder?

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , ,

Advertisements

5 kommentarer till Hur var det Per-Albin sa?

  1. Anders E Nilsson skriver:

    Huvudet på spiken, Leo. Barn som inte får frukost på morgonen, som ingen väcker eller klär på för att gå till skolan, som ingen brys sig om om de kommer hem eller inte, tom i en liten kommun som min är det många barn som lever så. Och vi väljer att inte se det.

  2. LeoH skriver:

    Ja, säg inte annat Anders. Det som alltmer irriterat mig är hur vi diskuterar principer, tar till vackra ord och sen slår oss till ro med det och känner oss goda.
    Upplever att hela mitt långa politiska engagemang bara handlat om teorier och inte om människor av kött och blod.

  3. Paul Fried skriver:

    ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.” Groteska, avskyvärda 1900-tal, med sitt hyckleri, tysta samförstånd och slagrörda kyrka… Plågsamt att många av dessa ”goda” var kyrksamma och kristna.
    Och det pågår, i en uppdaterad version, fortfarande.

  4. LeoH skriver:

    Det pågår som du skriver. Vi får hoppas att jag och du, samhälle och kyrka är vaksamma och vågar se och inte vara fångade i goda intentioner.
    Där svaghet existerar dit söker sig ondskan.

  5. SLJ skriver:

    Ja just det, det har jag också reagerat på, detta att orden verkar räcka för vad man gör. Eller du uttrycker det bättre. Jag är faktiskt övertygad om att ordbajseriet – ursäkta uttrycket men det är faktiskt adekvat – inom kyrkan står IVÄGEN för evangelium. Jag tror att många tror att de är goda för att de pratar om vad som är gott.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: