En liten notis, men den rymmer all världens hopp!

I går fick jag med posten, Kristna fredsrörelsens tidning, Fredsnytt. Jag läste den från och till under dagen och när det var dags att gå till sängs hittade jag nedanstående notis. Jag kan tyvärr inte länka till den. (Jag hittar ingen länk). Men källan är angiven och min avskrift är nog korrekt.

Muslimska studenter arrangerar ickevåldsaktion
till stöd för kristna

Lärare och muslimska studenter vid Mosul universitetet
i norra Irak arrangerade en sit-in till stöd för kristna
studenter som till följd av våldsamma attacker inte kunnat
ta sig till föreläsningar.

Studenterna säger sig vara särskilt upprörda då deras
klasskamrater blivit måltavlor endast på grund av att de
är kristna och säger att de inte kommer återvända till
föreläsningar förrän deras kristna kolleger gör det.
Källa: Radio Free Europe.

Nu väntar jag bara på att någon besserwisser, som påstår sig ha läst Koranen från pärm till pärm, ska komma och säga att studenterna minsann inte är muslimer.

Läs även andra bloggares åsikter om Irak, Mosul, Islam, Muslimska studenter, Kristna studenter, Sit-in, Ickevåldsaktion,

Glädjen att tillhöra Bjuråker-Norrbo församling blir bara större och större!

Midsommar är inte bara mat, dryck och dans. Det är också en helg då älskande par, runt om i Sverige, säger sitt ja inför Gud, familj och vänner. Så skedde också i vår församling. Två par gifte sig, under midsommaraftonen, i Bjuråkers kyrka. I sig kanske inte en stor sak, men den här gången blev det ändå lite större och högtidligare än vanligt.

För första gången fick Bjuråker-Norrbo församling möjlighet att visa, att vi inte bara accepterar kyrkomötets beslut om samkönade äktenskap, utan att vi också med glädje bejakar beslutet. Jag kan bara från hjärtat tacka Kristoffer och Klaus Frank, för det förtroende de visat för vår församling.

Jag har i tidigare blogginlägg beskrivit min glädje över att tillhöra Bjuråker-Norrbo församling. Känslan av glädje bara fördjupas, när jag ser hur Kristoffer och Klaus bemöttes. Får helt instämma med Klaus när han, enligt HT-artikeln säger:

”Det är skönt att få göra det här i Bjuråker. Det blir mitt första band till Bjuråker. Och så är det en helt underbar präst.”

 

Läs även andra bloggares åsikter om Bjuråker-Norrbo församling, Bjuråkers kyrka, Samkönade äktenskap, Midsommar

Det kan bli knepigt att vara kyrkvärd i framtiden. Kollekthåven i ena handen och kvittensblocket i den andra.

Ser i Dagen att allianspartierna än en gång lovar avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. Jag ser med viss oro hur vi kyrkvärdar blir tvungna att skriva kvitton på mottagna kollektgåvor. Skattemyndigheten lär inte godta enbart bedyranden om att gåvor givits. Vi kyrkvärdar måste ju också kontrollera storleken på den enskilda kollekten, så att vi inte bidrar till skattefusk. Det blir till att hitta långa kollektpsalmer i framtiden.

När jag sitter här och funderar, inser jag plötsligt, att jag förstår vad Benny Hinn predikar om. Jag hört honom ett otal gången påpeka för oss TV-tittare, att man inte ska ge några futtiga gåvor på 100 dollar. (Här gäller inte liknelsen om änkans skärv!) Nej, större gåvor skall man ge, men då får man också rejält tillbaka. Jag har inte förstått, att det är skatteåterbäringen han talat om.

Något positivt kan det ändå komma av skattereformen. Det kan ju öka antalet kyrkobesökare. Vi kan ju skriva i predikoturerna:

På söndag – avdragsgill kollekt!

Tidigare skriverier i ämnet, här och här.

Läs även andra bloggares åsikter om Avdragsrätt för gåvor, Välgörenhet, Kyrkvärd, Kollekt, Kollekthåv, Benny Hinn, Predikotur,

Svenska Kyrkan och försvarsmakten, delar av myndighetssverige?

Det är riktigt intressant att studera den kungliga gästlistan. Jag gör en hel del mycket intressanta upptäckter. 

Under rubriken Myndigheter står ärkebiskop Anders Wejryd på första plats tätt följd av överbefälhavaren general Sverker Göranson. Ytterligare längre ner på listan, men fortfarande under rubriken Myndigheter hittar jag biskoparna Eva Brunne och Ante Jackelén tillsammans med domprost Åke Bonnier. Inte visste jag, att Svenska Kyrkan enligt hovetiketten, räknades som myndighet.

Under rubriken Trossamfund hittas:

Biskop Anders Arborelius, Biskop över det Katolska stiftet i Sverige
Överrabbin emeritus Morton H. Narrowe
Imam Abd al Haqq Kielan, Islamska Föreningen.
Missionsföreståndare Karin Wiborn, Odf. Sveriges Kristna Råd

Jag hoppas allt är ett missförstånd och att SvK inför framtida högtider blir placerad bland trossamfunden. Är det inte ett missförstånd, då får jag uppmana mina kamrater i Öppen Kyrka – en kyrka för alla(ÖKA), att väcka frågan på kommande kyrkomöte, för att få en ändring till stånd.

Andra bloggar om: Svenska Kyrkan, Försvarsmakten, Sverker Göransson, Anders Wejryd, Eva Brunne, Ante Jackelén, Åke Bonnier, Öppen Kyrka – en kyrka för alla(ÖKA)

Erkänner inte hovet republikerna Bulgarien, Grekland, Serbien och Rumänien?

Råkade för några dagar sedan höra i någon TV-nyhet, att kungen av Grekland var en av de inbjudna bröllopsgästerna. Jag noterade uppgiften, men tänkte att nyhetsuppläsaren bara försagt sig och tänkte inte mer på uppgiften.

Döm då om min förvåning när jag läste gästlistan:

Bulgarien
Their Majesties H.M. King Simeon och H.M. Queen Margarita
H.R.H. Prince Kyril
H.R.H. Princess Rosario

Grekland
H.M. King Constantine och H.M. Queen Anne-Marie
H.R.H. Princess Alexia, Mrs. Morales och Mr. Carlos Morales Quintana
H.R.H. Prince Nikolaos och Ms. Tatiana Blatnik
H.R.H. Prince Philipos

Fd. Jugoslavien
H.R.H. Crown Prince Alexander och H.R.H. Crown Princess Katherine (Vad jag förstår är titeln kronprins Alexander II av Serbien och fd Jugoslavien).

Rumänien
H.R.H. Crown Princess Margarita och H.R.H. Prince Radu of Romania

Jag är inte någon etikettexpert, men anser det något märkligt, att någon kan kalla sig statsöverhuvud, trots att han eller ätten blivit avsatt från befattningen. Än märkligare är det, att hovet och därmed staten godkänner en konkurrerande statsöverhuvud i t ex republiken Bulgarien.

Det är väl något republikaner i riksdagen kan motionera om. Hovet kan inte tillåtas ha en egen utrikespolitisk agenda med godkännanden av allehanda obskyra tronpretendenter.

Andra bloggar om: Kungligt bröllop, Bulgarien, Grekland, Serbien, Rumänien, Kung, Statsöverhuvud, Tronpretendent,

Jag är tydligen inte kristen, men jag är snäll!

Birger Schlaug har skrivit ett blogginlägg med anledning av att Elisabeth Sandlund, chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen Dagen, tackat nej till en annons från organisationen Ekho. Jag är enig med Birger Schlaug, att Elisabeth Sandlund som ansvarig utgivare har rätt att säga nej, oavsett vad jag anser om motiveringarna till nejet.

Det som fått mig att reagera är Birger Schlaugs teologiska försvar för Dagens ställningstagande. Schlaug skriver bl. a:

”Tidningen Dagens bedömning var helt rätt, utifrån deras synvinkel. Det är värt respekt. Att reducera kristendom till en fråga om snällism är däremot inte värt respekt.”

Uttalandet påminner om en åsikt, som Torbjörn Tännsjö hävdade i en intervju i tidningen Humanisten. Att Åke Green var en ärlig kristen i motsats till KG Hammar.

Nå hursom. Läs Birger Schlaugs blogginlägg. Jag för min del plockar fram ett gammalt blogginlägg från förra sommaren, som jag lite illvilligt tillägnar Birger Schlaug.

———————————————————————————————-

Jag hade en dröm eller var det en mardröm?

2 juli, 2009

I den här värmen är det inte konstigt, att allsköns tankar snurrar i huvudet, oavsett om man är vaken eller sover. I morse vaknade jag, alldeles blöt av svett, till en tanke som måste varit rester från en dröm.

Jag såg framför mig hur pastor Fred Phelps tillsammans med den innersta kärnan i Westboro Baptist Church satt och studerade Bibeln. Samtidigt, i Stockholm, studerade Christer Sturmark, Björn Ulvaeus och Morgan Johansson också Bibeln. Som på en given signal slår bägge grupperna igen sina Biblar och konstaterar förnöjt:

GUD HATAR BÖGAR!

Pastor Phelps leder sin lilla församling på ett korståg mot homosexualitet och homosexuella. Församlingen demonstrerar utanför rättssalar där hatbrott mot homosexuella behandlas och försvarar förövarna. När de hinner demonstrerar de också vid militärbegravningar när stupade homosexuella soldater begravs.

Sturmark, Ulvaeus och Johansson går ut i en egen kampanj där de påtalar att en Gud som hatar homosexuella inte kan finnas. Därför är det enda logiska att vara ateist. Med stort allvar varnar de för att låta troende människor, som alla hatar homosexuella, påverka samhällsutvecklingen.

I drömmen ser jag hur pastor Phelps och hans församling och Sturmark, Ulvaeus och Johansson dansar en makaber dans tillsammans. Jag försöker desperat bryta dansen, men de dansande vänder sig mot mig och ropar unisont:

”Lägg dig inte i något du inte förstår! Vi har läst Bibeln från pärm till pärm. Vi vet vad som står där och vi vet också hur det ska tolkas! Förövrigt är du ingen riktig kristen!”

Med förnöjsamma och självgoda miner fortsätter dansen och jag vaknar och tänker: Gudsigförbarme vad varmt det är!

———————————————————————————————

Andra bloggar om: EKHO, Birger Schlaug, Elisabeth Sandlund, Dagen, Annons, Kristendom, Snällism

Återuppliva gamla fina traditioner!

I dessa dagar då diskussionens vågor går jättehöga om skolavslutningar i kyrkan eller på annan plats. Skulle jag vilja föreslå alla de, som vill värna om traditioner, att återuppliva de gamla fina traditionerna, där föräldrarna skickade sina barn till söndagsskolan och också alltsomoftast tog med sig barnen till någon söndagsgudstjänst.

Det var traditioner det!

Kampen om var skolavslutningar skall ske, påminner mer om de vuxnas upphaussning av Kalle Anka på julafton. Barnen är hyfsat likgiltiga.

Andra bloggar om: Skolavslutningar, Svenska Kyrkan, Söndagsskola, Söndagsgudstjänst, Kalle Anka,

Det finns andra röster!

Jag är rörd, glad, upplyft och samtidigt drabbas jag av insikten om hur lite jag personligen gör mot orättvisor och förtryck i Sverige och världen.

Varje gång intresset för konflikten mellan Palestina och Israel trappas upp i medierna, som nu med de Israeliska kapningarna av fartyg på internationellt vatten, är den första förmedlade bilden, att den israeliska ledningen talar för hela folket. När bilden nästan satt sig, så dyker de första små nästan notisartade uppgifterna om motståndet i Israel mot den förda politiken.

Den här gången är notisen i SvD, så kort att jag kan citera den i sin helhet:

”Omkring 6 000 demonstranter från den israeliska vänstern samlades på lördagen i Tel Aviv för att protestera mot Israels räd mot fartygskonvojen tidigare i veckan som krävde nio liv. Demonstranterna krävde att Gazablockaden får ett slut, rapporterar israeliska medier.

Demonstrationen var egentligt tänkt att markera årsdagen av sexdagarskriget som på lördagen bröt ut för 43 år sedan. Organisatörer var bland andra vänsterpartiet Meretz, det arabiskt-judiska vänsterpartiet Hadash och den israeliska fredsgruppen Fred nu, skriver Haaretz.”

Den Israeliska fredsrörelsen måste vara ett av världen uthålligaste och modigaste rörelser. Den har alltid funnits där och gett röst åt en annan strategi än den av ledningen beslutade. Det stora med rörelsen, är att den inte hukar när vinden blåser som hårdast. Det är då den ställer sig upp och kräver stopp av förtrycket.

Det är stort! Det ger hopp!

Andra bloggar om: Israel, Israeliska fredrörelsen, Gaza, Blockad, Tel Aviv, Fredsdemonstration,

Det är riktigt roligt att vara medlem i Svenska Kyrkan!

Läser med stor glädje nyheten att Svenska Kyrkan kräver, att Israel häver blockaden av Gaza. Samtidigt uppmanar Svenska Kyrkan EU, att frysa associationsavtalet mellan EU och Israel, om blockaden av Gaza inte hävs.

Två fullständigt rimliga krav!

Protesterna från det internationella samfundet får inte bara bli tomma ord. Det har vi upplevt alldeles för mycket av de senaste åren. De som drabbats av omvärldens passivitet är Gazas befolkning.

Jag vill ändå rikta ett önskemål till Svenska Kyrkan. Köp ett rejält antal sjömil av Ship to Gaza, för framtida fredskonvojer till Gaza.

Andra bloggar om: Gaza, EU, Blockad, Svenska Kyrkan, Israel,

Vad roligt!

Just vaknat efter en skön eftermiddagslur och läser i Kyrkans tidning att Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland fått sin första kvinnliga biskop! Irja Askola segrade i biskopsvalet i Helsingfors stift. Sämre nyheter kan man verkligen vakna till.

Nu kommer eftermiddagskaffet att smaka riktigt gott! Kanske jag skulle slå till med en kanelbulle också?

Så får det bli, trots att sockervärdet ligger en aning för högt.

Andra bloggar om: Helsingfors stift, Biskopsval, Irja Askola