Aha-upplevelser slog till i natt!

Efter att jag skrivit inlägget ”Jag väntar på mediedrevet” i natt och krupit till sängs, slogs jag av en känsla att jag upplevt något liknande tidigare. För några år sedan redovisade Uppdrag granskning VPK:s kontakter med Östtyska ambassaden. I programmet redovisades hur partiets internationella sekreterare Urban Karlsson rapporterade vad som avhandlades på partistyrelsemöten. Hur ledamöterna röstat etc.

Ur programmet: ”Partiets internationella sekreterare Urban Karlsson var det östtyska partiets rapportör, en partispion. Han berättade på ambassaden om vad som avhandlades på interna partistyrelsemöten, om hur olika ledamöter röstade och vilka DDR kunde lita på och vilka man inte kunde lita på.”

Enligt SvD, berättar USA-ambassadören om sina kontakter med socialdemokraten Urban Ahlin, som tydligen anser det viktigt, att för ambassadören markera sitt missnöje med sitt parti? Det naturliga torde väl ha varit, att inför främmande makts representant, markera sin enighet med partiet? Urban Ahlin är inte vem som helst. Om det velat sig illa, kunde han ha varit minister i dag och mellan skål och vägg redogjort för främmande makt diskussionerna i regeringen.

Uppgifterna, att USA-ambassadören uppmanat presidenten, att i enrum tacka Reinfeldt för det svenska stödet i kampen mot terrorismen, får åtminstone mig att ställa frågan: Varför i enrum?

Vad ligger bakom att ambassadtjänstemän frenetiskt hävdar, att ambassadens bevakning av svenskar skett efter kontakter med svenska myndigheter? Är det kanske en del i det ”informella” samarbetet? Som mängder av ledarskribenter numer påstår vara det formella informationssamarbetet, som alla känner till. Fredrik Jarl på HT får bli dagens exempel på talesättet: Lyssna till husbondens röst!

När regering och det övriga politiska etablissemanget ägnar sig åt informellt samarbete med främmande makt på grund av misstanken, att medborgarna inte skulle acceptera åtgärderna om de blev kända, då är både regering och enskilda farligt ute. De blir mycket sårbara om de skulle vilja bryta samarbetet.

Till sist en tankeväckande historia. För många år sedan läste jag en berättelse från Östtyskland. Jag minns inte vare sig författaren eller boken, men berättelsen minns jag mycket väl.

På en fabrik i Östra Tyskland efter kriget, pyrde ett missnöje med Sovjetunionens mycket hårdhänta indrivning av krigsskadeståndet. En fackligt aktiv partimedlem kontaktar fabrikens partisekreterare och berättar att han skall ta upp frågan på nästa fackmöte. Partisekreteraren öppnar en låda i skrivbordet och tar fram ett papper, som han ger till den klagande. I pappret är alla extra matransoner, som partimedlemmen fått de senaste åren redovisade.

Jag behöver väl inte berätta mer?

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , ,

Annonser

2 Responses to Aha-upplevelser slog till i natt!

  1. Kerstin skriver:

    Man blir bara alldeles matt. Visserligen har man vetat sedan länge, men när det avslöjas rakt upp och ner blir man förtvivlad i alla fall.

  2. LeoH skriver:

    Jag förstår dig, Kerstin. Ibland känns det inte alls bra, att vara skadeglad och utropa: Vad var det jag sa?!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: