Endast Sverige en svensk kyrka har!

Under en stor del av mina tjugo år som medlem i Svenska Kyrkan har jag ställt mig frågande till beteckningen ”Svenska Kyrkan.” Vad jag förstår, är det inte så enkelt, att det ska förstås så, att det rör sig om en kyrka i Sverige. Den bestämda formen ”Svenska Kyrkan” ger åtminstone hos mig en känsla av att SvK anser sig vara den enda rättmätiga kyrkan i Sverige. En naturlig följdfundering blir då, vad är alla de andra kyrkorna och samfunden i Sverige? Att de existerar och verkar i Sverige, är väl obestridligt, men är de svenska?

Det finns riksdagsbeslut, om jag inte är helt felinformerad, att Svenska Kyrkan ska vara en Evangelisk- luthersk kyrka. Det vore inte ologiskt om Svenska Kyrkan bytte namn till Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige, ELKS. En av fördelarna med namnbytet skulle vara att, vi i namnet direkt anknöt till vår teologiska identitet och inte till någon falsk nationell identitet. En ytterligare fördel med ett namnbytet vore, att vi, en Evangelisk-luthersk kyrka i Sverige, inte skulle ha någon särställning i förhållande till pingströrelsen, katolska kyrkan, Missionskyrkan, Metodisterna, Baptisterna, Ortodoxa kyrkorna, för att nu nämna några. Vi är alla fria kyrkor i ett sekulariserat Sverige.

Självfallet skall det nya språkbruket på central nivå också få genomslag på lokalplanet. Idag säger vi kort och gott Bjuråker-Norrbo församling och då skall alla förstå, att vi talar om Svenska Kyrkans församling i Bjuråker-Norrbo. Istället bör det självklart heta Evangelisk-lutherska församlingen i Bjuråker-Norrbo. Eftersom namnet nog känns lite lång och otymlig, skulle det nog snart bli ”lutherska församlingen” eller kort och gott ”ELKS-församlingen.” Vår församling skulle inte förminskas eller tappa något i betydelse i bygden, men vi skulle markera bland människorna, att vi anser oss vara en församling bland många i bygden. Det skulle skapa en bättre balans mellan våra skilda församlingar i Bjuråker-Norrbo.

Till sist. Är det inte på tiden att skrota begreppet frikyrka? Begrepper hade relevans när vi hade en officiell statskyrka, som dels med lagens hjälp och dels med stöd i sedvanan på skilda sätt bekämpade alla försök att bygga trosgemenskaper vid sidan av statskyrkan. I dag är läget helt annorlunda och då måste vi ställa oss frågan, fri i förhållande till vad? Är t ex katolska kyrkan i Sverige en frikyrka? Den kyrkan är ju en del i den största kristna kyrkan i världen. Det som möjligen skiljer de ”fria” kyrkorna från den Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige, är väl att ingen annan kyrka i Sverige tillåter sekulära partier att styra kyrkan. Det torde väl inte heller vara vanligt i den världsvida evangelisk-lutherska gemenskapen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser

13 Responses to Endast Sverige en svensk kyrka har!

  1. Rudbeckius skriver:

    Det finns nog en stor risk att identiteten förknippas med med ”svenska” än ”kyrkan” med det namnet. Problemet är ju dock att Svenska kyrkan inte äger frågan, det gör riksdagen. Visst är det unikt att vår kyrka tillåter sekulära politiska partier i kyrkovalen, men det beror ju på att maktförhållandet är det omvända, det är de sekulära partierna som låter Svenska kyrkan vara det den är genom lagen om Svenska kyrkan. Så länge den finns kvar finns politikerna kvar och om den försvinner – ja vad händer då? Kanske blir kyrkan verkligt fri? Kanske tappar partierna intresset?
    Frågorna är onekligen intressanta. Dock tror jag inte att något händer förrän utvecklingen gått ännu längre i partiernas riktning, vi är på väg mot en kommunalkyrka verkar det som

  2. Solveig Abrahamsson skriver:

    Leo – jag anser att Öppen Kyrka är det bästa namn
    som kan ersätta Svenska kyrkan 🙂

    Som skattebetalande medlem i Sv. Kyrkan och därtill medlem
    i socialdemokraterna där andligheten åtminstone här i bygden
    är stor – så anser jag det fel att vi ska dömas såsom mindre andliga.

    Andlighet är en del av livet och lika viktigt som mat för dagen,
    tak över huvudet o rätt till försörjning – så måste vi ha rätt att
    få finna trygghet i att kunna be till Gud på det sätt
    som vi har blivit lärda oavsett från vilket land vi kommer
    så ska kyrkans gemenskap stå där med öppen famn!

    Kyrkan får inte bli ett ”revir för några få fromma”
    som liksom fariséer o skriftlärde på Jesu tid ansåg sig
    vara Guds utvalda ställföreträdare att döma andra.

    I min barndoms hemby hade vi Bönhuset som tillhörde Evangeliska
    fosterlandsstiftelsen men även Baptisterna hade ett hus där.

    Själv vill jag enbart ha Jesu lära som förebild och många
    vittnesmål som finns översatta i Bibeln är tänkvärt o bra!

    Men Luthers konservativa sätt att analysera Bibeln,
    färgat av hans tid, kön och klasstillhörighet beskriver en
    för mig icke acceptabel kvinnosyn – så olika än vad Jesus hade!

    Här i Norsjö söker sig också muslimer till våra kyrkor
    och finner trygghet i det – och jag är säker på att Gud
    också lyssnar på deras hjärtans böner och sånger

    Mänskliga rättigheter är att alla som har behov
    ska få känna sig välkomna in i Andlig Gemenskap
    var helst vi bor och vem än vi är –
    så ska Alla få känna sig välkomna i en Öppen Kyrka!

    Därför anser jag att namnet Svenska Kyrkan ska få
    ersättas av namnet Öppen Kyrka 🙂
    Det vore ett jättebra och passande namn!

    Mvh från Solveig Abrahamsson

  3. LeoH skriver:

    Rudbeckius, du har troligtvis rätt. SvK har inte nått botten än i förnedringen, men förändringar kanske kan påskyndas om Kyrkan själv börjar våga kräva förändringar. Det modet är något att be om.

  4. Jonas skriver:

    Agree!

  5. SLJ skriver:

    Jag har läst om Svenska kyrkan på Nationalencyklopedien och det är mycket intressant. På Ne.se finns ju (för den som har inloggning) relaterade artiklar och mycket att läsa.

    Tycker som NE att det finns anledning att skilja på begreppen frikyrka och folkkyrka.

    Tänkte klistra in lite här. Varning för mycket långt, alltså.

    Svenska kyrkan
    HISTORIK Genom reformationen fick kyrkan i Sverige en luthersk bekännelse (se lutherdom). Organisationen inom den medeltida kyrkoprovinsen inom den från Rom styrda katolska kyrkan med stift, ärkebiskop, biskopar, domkapitel och sockenpräster behölls, men i påvens ställe blev kungen kyrkans överhuvud. Olaus Petri tecknade i en rad skrifter ett lutherskt program för kyrkan, utgav psalmer på svenska och utformade en svensk evangelisk liturgi. Laurentius Petri, som 1531 utan påvlig bekräftelse utsetts till ärkebiskop, utarbetade en kyrkoordning, som kom ut 1571 och som såväl kyrkorättsligt som liturgiskt blev av stor betydelse. Mer än i andra lutherska kyrkor behölls delar av tidigare liturgi. Nya Testamentet kom ut på svenska 1526, hela Bibeln 1541. Reformationsriksdagen i Västerås 1527 hade som lärogrund fastslagit endast ”Guds rena och klara ord”. Avgörande betydelse för lära och bekännelse fick Uppsala möte 1593, där Augsburgska bekännelsen antogs som luthersk bekännelseskrift. Den av Johan III 1576 införda reformkatolska gudstjänstordningen (”Röda boken”) förbjöds, och man återgick till kyrkoordningen av 1571. Genom dessa beslut avvisades katolicismen, liksom kalvinismen, med vilken hertig Karl (sedermera Karl IX) sympatiserat. Till Skriften och Augsburgska bekännelsen fogade regeringsformen 1634 Luthers Lilla katekes. Konkordiebokens ställning som bekännelsesamling debatterades under flera riksdagar och godtogs slutligen genom kyrkolagen 1686.

    Under århundradena närmast efter reformationen fick Svenska kyrkan alltmer karaktär av statskyrka. Statens organ blev också kyrkans. Uttryck för detta blev på lagstiftningens område kyrkolagen 1686. I regeringsformen underströks att avgörande för statens enhet var enhet också i gudstjänstordning och religion; alla medborgare var skyldiga att bekänna den lutherska tron, och avfall belades med landsförvisning. År 1726 kom konventikelplakatet, som användes för att bekämpa pietismen och de bön- och bibelstudiesammankomster (konventiklar) som leddes av lekmän; det avskaffades först 1858. År 1735 kom en förordning enligt vilken straff kunde utmätas inte endast mot den som utspred falsk lära utan också mot den som misstänktes hysa en sådan. 1809 års regeringsform innehöll de berömda orden att ”konungen må ingens samvete tvinga eller tvinga låta utan skydda var och en vid fri utövning av sin religion”, men för svenska medborgare gällde fortfarande den lutherska religionen. Någon egentlig religionsfrihet infördes inte. Först 1860 blev det genom dissenterlagen möjligt att utträda ur Svenska kyrkan, med villkor att man inträdde i annat av staten godkänt trossamfund. Detta villkor kvarstod tills utträde ur Svenska kyrkan blev helt fritt enligt religionsfrihetslagen 1951.

    Frikyrka
    frikyrka är ett kristet trossamfund där staten inte har något inflytande och där man frivilligt blir medlem. Att bli medlem bygger på att man har en personlig tro, inte på att man blir döpt. Medlemmarna är aktiva i församlingens arbete på olika sätt.

    Många frikyrkor har bildats när en grupp människor lämnat statskyrkan, en kyrka som staten styr över. Motsatsen till frikyrka kan också vara folkkyrka. I en folkkyrka kan man vara medlem utan att ha en personlig tro.

    Historia
    På 1500-talet och 1600-talet bildades frikyrkor bland annat i England. Eftersom det inte rådde religionsfrihet flyttade många medlemmar till USA där frikyrkorna växte snabbt. Under 1700-talet, 1800-talet och början av 1900-talet uppstod många stora väckelserörelser i norra Europa och USA som ville väcka människor till en personlig, medveten tro. Flera av dem bildade frikyrkor.

    Frikyrkor i Sverige
    Många frikyrkor i Sverige bildades ur väckelserörelser under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet, särskilt i Småland och Närke. De kan delas in i tre grupper:

    Baptistiska trossamfund omfattar kyrkor som betonar att bara människor som har en personlig kristen tro och medvetet tagit ställning kan döpas. Svenska Baptistsamfundet, pingströrelsen och Evangeliska frikyrkan är exempel på baptistiska trossamfund.

    Kongregationalistiska trossamfund omfattar kyrkor som betonar den lokala kristna församlingens självständighet gentemot kyrklig och statlig överhöghet. Svenska Missionskyrkan och Svenska Alliansmissionen är exempel på kongregationalistiska trossamfund.

    Metodistiska trossamfund omfattar kyrkor som betonar vikten av att ha en personlig tro och att den märks i sättet att leva. Metodistkyrkan och Svenska Frälsningsarmén är exempel på metodistiska trossamfund.

    I slutet av 1900-talet bildades en del nya frikyrkor, bland annat inom trosrörelsen.

    Läs mer om trossamfund, statskyrka, folkkyrka, religionsfrihet, väckelserörelser och folkrörelser.

  6. Solveig Abrahamsson skriver:

    SLJ skriver om Kyrkans historia – men tänkvärt
    anser jag det vara – att Makthavare politiker alltid
    ser till att använda sig i eget syfte människors behov
    av trygghet att få ha Gemenskap i Andlighet.

    Kungar passade på att använda Luthers brytning med
    Katolska kyrkan gm att göra sig till ”kung av Guds nåde”
    och dra in Katolska kyrkans rikedom till Staten,
    som vi vet kan användas både i gott o ont syfte.

    Kungarna använde sig av Kyrkan pengar för att
    föra krig och vilja göra sig till världshärskare.
    Och Kyrkan använde de för att underkuva folk straffa
    de olydiga och hålla dom ”i herrans tukt o förmaning”

    Vi vet att Busch använde flitigt citat ur Bibeln
    ”den som icke är för mig är emot mig” så startades
    jakten på terrorister (=främst islam+socialister)
    som motiverade att bomba folk och kulturbyggnader
    i Irak och de gick ut i Media med lögnen om Kärnvapen,
    vilket USA själv använder, och vägrar förbjuda sådant!

    Penningjakts intressenter har sålunda alltid använt sig
    av olika typer av ”kyrkor” för att kuva i splittra folket.

    Detta står i bjärt kontrast mot Kärlekens ekumeniska
    budskap på översta plats som finns i alla stora religioner!

    Krigets herrar i jakt på Mammon vill liksom de Skriftlärde
    o Fariséerna på Jesus tid avundsamt söka efter olikheter
    i folks sätt att tro – för att fördöma, utesluta, sprida rädsla o hat.

    En sådan kyrka vill vi inte ha i Sverige!
    Vi vill att Svenska kyrkan ställer sig bakom Evangeliet
    om Kärlekens Gud, kärlek till dig själv och din nästa.
    Jesus älskade alla, men varnade för de dömande Skriftlärde!

  7. LeoH skriver:

    Sofia, jag borde ha nöjt mig med att skriva om byte av namnet ”Svenska Kyrkan” ”Evangelisk-Luthersk Kyrka i Sverige.”

    Nu kastade jag in frågan om frikyrkor utan samband med huvudfrågan. Jag bör nog skriva ett mer utförligt inlägg om fria kyrkor och en till staten bunden kyrka.

  8. LeoH skriver:

    Rudbeckius: Jag glömde att säga att jag håller med dig, att det var staten som dikterade villkoren för den förändrade relationen mellan kyrka och stat. Hade kyrkans representanter satt sig på tvären, då skulle inte riksdagen beslutat om någon förändring av relationen.
    Under hela mitt politiskt aktiva liv har socialdemokratin varit övertygade om att en helt fri kyrka skulle skänka borgerligheten en bred folkrörelse. Den övertygelsen kvarstår bl. a därför har vi det valsystem vi har med direktval på alla nivåer.

  9. LeoH skriver:

    Solveig: Jag har sagt det många gånger till dig genom åren. Dina funderingar om kyrkans teologiska innehåll är det riksdagen som beslutar över. Vill du ha ett annat teologiskt innehåll än evangelisk-luthersk då bör du övertyga partiet om att de ska driva den frågan i riksdagen. Jag för min del, trots att jag känner dragning till ortodoxin, har inga problem att SvK:s bekännelseskrifter baseras på evangelisk-luthersk teologi.

  10. Hajar till över hur NE sätter frikyrka i motsats till folkkyrka med betoningen på den personliga tron (som frikyrkan betonar men som inte behövs i folkkyrkan).

    Själv tänker jag mig att det finns en trygghet i att det i kyrkan finns en tro och bekännelse som jag kan luta mig mot när min egen tro vacklar. Det handlar inte om mig, tron är större. Var och lyssnade på Jonas Bromander för en tid sedan och det var intressant – han lyfte fram hur cirka 10% av SvKs medlemmar är medlemmar på grund av trosfrågor medan det för resten handlade om tradition eller slentrian. Här tror jag SvK hamnar snett när man vill vara folkkyrka för de 90% ofta tycks söka undvika hela frågan om vad det egentligen är att vara ett trossamfund. Man blir något sorts aktivitetshus.Så, Leo, ja, gillar dina nya namnideér.

    Solveig, jag ser Luther i mångt och mycket som en demokratiserande kraft i kyrkan som, likt Jesus, stod på människans sida mot överhetens kyrka. Han översatte Nya Testamentet för att människor skulle kunna läsa det själva och inte vara beroende av en präst, han avdramatiserade prästens roll och förespråkade det allmänna prästaskapet framför det andliga ståndet (=prästerna). Han godkände nöddop utförda i hemmets nöd av den som råkade vara där (så länge personen själv var döpt). Jag ser honom som en människa som myndigförklarade människan och som ville och verkade för hennes personliga relation till Gud.

  11. Solveig Abrahamsson skriver:

    Carolina – jag håller helt med dig i att Luther på sin tid
    gjorde en stor insats för demokratin på sin tid genom
    brytningen av Katolska Kyrkans överförmynderi och
    maktfullkomlighet som de rika använde för stiftande
    av egna ”oåtkomliga lagar” med hänvisning till ”Guds ord”.

    ”Bibeln allena skulle vara rättesnöre ” enl. Luther som
    var revolutionerande för Katolska kyrkans motståndare:
    ”Kung av Guds nåde” med införandet av Lutherska
    kyrkan var sålunda på den tiden ett POLITISKT beslut.

    Progressiva enväldiga Kungar använde sig av religionen
    för att få egen makt och de lät översätta Bibeln på sitt språk.

    Det hade också den positiva sidan att folk måste lära
    sig att läsa, och underkasta sig Luthers Bibelsyn.
    Folket fick sålunda inte göra sin egen tolkning …

    Husförhör hölls i Sverige av Svenska kyrkans präster
    från 1686 fram till slutet av 1800-talet. http://sv.wikipedia.org/wiki/Husf%C3%B6rh%C3%B6r

    Jag har funderat på kyrkan namn i vår tid där
    många kallar Svenska Kyrkan för FOLKKYRKAN.

    Det är ett bra namn på vår tid där vi har rätt att själva
    diskutera med varandra och kritiskt granska o tolka.
    Målsättningen borde vara kommunikation om hur
    vi praktiskt kan följa KÄRLEKSBUDSKAPET.

    Kyrkan är sålunda en byggnad som är till för
    människors andliga gemenskap där vi kan be till
    Gud och ha våra förböner och kommunikation.
    Gud själv behöver naturligtvis ingen egen lokal
    Gud finns i vårt hjärta om vi öppna våra hjärtan
    för Gud – och då är ”mission” som kan förmedlas
    också genom musik, bilder och teater!

    Att vi har en FOLKKYRKA som Staten bekostar
    anser jag nästan lika viktigt som skattebaserad
    Sjukvård, Skola, Omsorg och som inte får ägas
    av Vinstbolag – vars enda mål är egen aktievinst.

    Teknikens framskridande är underbar, men vinsten
    ska inte få användas till för att spelas med på Börsen.

    Vi vet att även Kyrkornas ägande liksom allt annat
    som Folket gemensamt har ägt gm Staten nu säljs
    ut till kommersiella bolag samtidigt som lagar om
    ansvar tas bort så folket står utan lagligt skydd.

    Staten ska vara till för Folkets service, men Högerkrafter
    propagerar lögner att stat = kommunism = diktatur.

    Under borgerliga regeringars tid förändrar man så att
    ägande överförs alltmer till aktier med lagar om sekretess
    och där Globala Multinationella företags girighet får råna
    och överta makten, utan folkets kontroll och
    allt mer Diktatoriskt i konkurrensens namn får öka klyftor.

    Deras av Annonsörer uppköpta Media används för lögner
    och för att splittra bl.a. andligt troende i krig mot varandra.

    Jämlikhetsanden, kärlekens medmänsklighet och
    medbestämmande vill dessa högerkrafter krympa
    till förmån för Mammons Gud och diktatur.

    Social Demokrati bekämpas och indoktrineras av
    intensiv lögnpropaganda av Högerkrafters Vinstideologi
    inom alla grupper och inom alla politiska partier.

    Högerkrafternas slogan om ”kunder på en marknad”
    måste få bytas ut till att vi ska ”investera i varandra”

    Både våra Folkkyrkor och Sjukvård vill Högerkrafter
    sälja på en marknad. Och Juholt tände hos oss ett hopp:

    Håkan Juholts (S) viktiga kamp FÖR Sjukvård åt ALLA:

    ”Vi socialdemokrater säljer inte ut Sjukhus till Vinstföretag
    Vi Socialdemokrater säljer inte ut Offentlig sektor och vår
    Infrastruktur ut till Marknaden till Vinstföretag”.

    Folkkyrkan står inför samma dilemma som övrigt Folkägt:

    som nu säljs ut på Markanden i aktieform med laglig rätt
    till sekretess (diktatur) och med Vinst som Mål och som
    stoppas i egen ficka o går till skatteparadis på bekostnad
    av personal, upprustning av lokaler, kvalité mm.
    Om vinsten inte är nog lönande på en ort, så läggs det ner …

  12. LeoH skriver:

    Solveig, jag föreslår att du besöker pastorsexpeditionen i din församling och ber att få se budget och bokslut för församlingen. Du kommer inte att hitta många statliga kronor. Staten bekostar inte kyrkans verksamhet. SvK:s medlemmar betalar med sina medlemsavgifter kyrkans verksamhet. Staten bidrar till kostnader för att kyrkan tar ansvar för värdefulla kyrkobyggnader.

    Svk är en folkkyrka, men det innebär inte att den är folkets kyrka. Det är bl. a därför jag vill att SvK ändrar sitt namn till evangelisk-lutherska kyrkan. Katolska kyrkan och ortodoxa kyrkarna i Sverige är också folkkyrkor, om jag tolkat Sofias citat ur NE rätt.

  13. Rudbeckius skriver:

    Solveig, jag bara måste säga att dina paralleller mellan statliga och kommunala företag som privatiseras och Svenska kyrkan är närmast hårresande. Kyrkan ägs inte av folket, kyrkan tillhör vår Herre (ordet kyrka kommer av kyriakon=det som hör Herren till). Det följer inte som en logisk konsekvens av Luthers tänkande att politiska partier ska dominera och styra kyrkan. När Luther talade om det allmänna prästadömet syftade han på döpta kristna. I de allmänpolitiska partierna sätts agendan inte enbart av döpta bekännande kristna. Därför krockar din beskrivning med Luthers syn.
    Inte heller Billing som är den förste store folkkyrkoteologen i modern mening tänkte sig att den som inte delade kyrkans liv skulle vara med och besluta om hennes lära, en ordning som de allmänpolitiska partierna cementerat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: