Väckelsen och Sundsvallsstrejken 1879 (1)

Den 14 april skrev jag ett inlägg ”Tänk så det kan bli!” Trots att Sundsvallsstrejken inte var huvudsyftet med inlägget, utan strejken fick vara en jämförande bakgrund till min kritik av hur ABF i Sundsvall utnyttjar oavlönat arbete, mot betalning från staten, i sin verksamhet. Utan att det egentligen var meningen väcktes mitt gamla intresse för frågan om vilken betydelse väckelsen hade haft under strejken. I en kommentar till inlägget berättar regissören till spelet om strejken 1997, Anders Nilsson om sina diskussioner med spelets författare Sture Karlsson kring frikyrkornas roll i strejken. Anders Nilsson ansåg att frikyrkorna spelat en större roll än vad Sture Karlsson ville medge. Den som läser mitt inlägg med någorlunda kritiska ögon inser snabbt, att jag nog såg på strejken med liknande glasögon som Sture Karlsson. Strejken speglas i den senare historiska utvecklingen och inte i vad som i realiteten skedde. Dessvärre är inte ovanstående inlägg en tillfällig försyndelse, utan alla de inlägg där jag behandlat Sundsvallsstrejken har samma ideologiserande innehåll.

Nog om detta! Nu var jag fast besluten, att få någon rätsida på det jag möjligen anat mitt i allt ideologiserande. Jag surfade runt för att hitta någon som mer utförligt skrivit något om väckelsen i Sundsvallsområdet vid tiden för strejken. Jag fick napp! På Fryksdalens Antikvariat hittade jag för 125 kr + porto en avhandling, ”Väckelsen och Sundsvallsstrejken 1879” skriven av fil.dr Tage Larsson. Antikvariaten är oerhört viktiga kulturinstitutioner! Avhandlingen är skriven 1972 och utgiven på Gummessons förlag. Larsson har genom studier i rättegångsprotokoll, protokoll från polisförhör, tidningsartiklar, medlemsmartiklar etc kunnat ge, vad jag kan förstå, en gedigen faktabaserad redogörelse över skeendet. Från strejkens bakgrund till dess epilog.

Jag planerar att skriva några inlägg med anledning av Tage Larssons framställning. I det här första inlägget tänker jag, kanske lite inkonsekvent, behandla det rättsliga efterspelet. Jag kan ändå redan nu avslöja, att både landshövding Treffenberg och den konservativa pressen sökte förklaringar till strejken hos de frikyrkliga. Treffenberg ansåg inte att strejken orsakats av eller inspirerats av socialistisk propaganda.

När jag läser om det rättsliga efterspelet, blir jag minst sagt förvånad. Alla förhör, som Treffenberg genomförde efter att militären omringat Skarpskyttelägret, ledde till 8 anhållna. Rättegången vid Njurunda häradsrätt ledde till frikännande domar för samtliga utom två. De dömdes för brott mot annans frihet till böter. Mot de två strejkledarna, Boström och Bäckström fördes ingen talan vare sig från någon enskild eller åklagaren, men de skulle stå till svars vid Sköns tingslag, men där dök ingen målsägande upp, så Boström och Bäckström släpptes ur häktet. Till en senare rättegång uteblev, enligt Boström, åklagaren. En viktig slutsats, efter rättegångarna i häradsrätter, är att rätterna inte behandlade själva strejken, utan smärre förbrytelser, som ledde till fällande domar i två fall.

Det här något futtiga utfallet föll givetvis inte alla på läppen, utan domarna överklagades till hovrätten av kronolänsman Ödlund och James Dickson och Comp. I bägge överklaganden framhålls, kortfattat, att häradsrätterna behandlat frågan helt fel. Istället för att se varje brott som unikt, som drabbat en enskild målsägare, borde brotten ha satts i sitt sammanhang. I själva strejken som var organiserad och där varje liten del ingick i en större helhet. Själva strejken och alla händelser borde ses som brott som faller under allmänt åtal. Dickson och Comp anser också att det är sågverksägarna som är de egentliga målsägandena och inte de som drabbats av brotten. Bägge överklaganden vill att strejkledarna Boström och Bäckström åtalas för sina ledande roller i strejken.

Hovrätten beslutar att besvärsskrivelserna skall skickas till berörda arbetare, för yttrande. De får hjälp med formuleringarna. I sammanfattning: De förnekar att det funnits en plan för strejken. De förnekar, att de funnits ledare, när strejken väl brutit ut. De anklagade anser också att strejk i sig inte är förbjudet och hänvisar till att det tidigare strejkats årligen vid sågverken med gott resultat. ”De hade lett till godvilliga överenskommelser om högre avlöning.” De påpekar också att ingen någonsin har förklarat dessa arbetsnedläggelser för olagliga och detsamma gällde även den stora strejken. Ingen av parterna har ansett den vara olaglig. De åtalade hävdar att de har strejkrätt. De åtalade hävdade också att om det eventuellt begåtts lagstridiga handlingar under strejken, så kan anklagelser för dessa brott enbart riktas mot dem som begått brotten och då är brottsoffren de enda rättmätiga målsägandena, inte sågverken.

För att göra en lång historia kort. Resultatet av besvärsskrivelsen till hovrätten blir, att hovrätten lämnar besvärsskrivelserna helt utan åtgärd. Hovrättens utlåtande innebar, helt uppenbart, att den ansåg att strejk är tillåtet och att de drabbade arbetsgivarna inte var målsägande, när eventuella brottsliga handlingar i samband med strejker skulle bedömas. Se där. En fördom faller som en sten! Domstolarna, åtminstone under 1800-talets senare del, stod tydligen självständiga mot den ekonomiska makten.

Under strejkenvar det tre personer, som blev mer framträdande än andra. De flesta ansåg, vad jag kan förstå, dem som ledare. Det var Boström och Backström. De var bägge medlemmar i Brödraföreningen med Waldenström som lärofader. Den som kompletterade ledartrion var Wikberg, som vad jag vet inte tillhörde någon frikyrka. Bland de häktade var tydligen två, som var ”baptistiskt sinnade.” Vad det nu innebär.

I nästa inlägg beskriver jag frikyrkornas ställning i Sundsvallsområdet.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , ,

Annonser

2 Responses to Väckelsen och Sundsvallsstrejken 1879 (1)

  1. Anders E Nilsson skriver:

    Det var intressant, ser fram mot fortsättningen.

  2. Anders E Nilsson skriver:

    Det var intressant, väntar på fortsättningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: