Biskop emeritus Koskinen behagade skämta!

19 juni, 2012

I början av juni kunde vi läsa en debattartikel i Kyrkans tidning skriven av biskop emeritus Koskinen, där han försvarade drop-in dop. Mitt, i en för övrigt, seriös debattartikel slänger Koskinen in, helt omotiverat, ett par mycket anmärkningsvärda meningar. Som en påminnelse: ”Kritiken från Dag Sandahl-angels med hang-arounds skjuter in sig på det första alternativet. Gärna trossamtal som liknar ett gammaldags husförhör med föräldrarna. Är de verkligen värda att få döpa sitt barn?”

Många har reagerat och också gett offentlighet åt sin kritik. En del har reagerat starkt på liknelsen till Hells Angels, andra, däribland jag, har reagerat på att Koskinen utan någon som helst stödbevisning pådyvlar Dag Sandahl en åsikt, vars enda syfte är att förlöjliga Sandahl. Koskinen har kommenterat kritiken i en kommentar till själva artikeln: ”Tolerans är ett centralt kristet värde. Men frågan är vilken tolerans man skall visa mot intolerans? Då Sandahl själv i hårda ord häcklar både kyrkoordningen och vår demokratiska organisation verkar det vara okey. Men honom själv får man tydligen inte ens lite skämtsamt ge sig på. Jag hoppas att sakfrågan skall få vara viktigare än att värna om hans ömtåliga skinn.”

Koskinen, han är smart han! I själva artikeln skickar Koskinen en mycket tydlig signal. Alla som är skeptiska till drop-in dop är egentligen anhängare till Dag Sandahl och i det hörnet vill många inte hamna i. Metoden stryper effektivt debatten. Till oss, som ändå dristat sig till att kritisera, vi får sitta här vid våra datorer med skammens rodnad på kinderna och inse att vi är ena riktiga torrisar, som inte förstår skämt! Med sin kommentar förminskar Koskinen alla oss, som kritiserat innehållet i artikeln. Vi har inte uttryckt något av värde i sakfrågan. Vi har bara värnat om Dag Sandahls ömtåliga skinn. Smart, Koskinen, smart!

Men Koskinen stannar inte här. Han trappar upp signalerandet ytterligare ett snäpp. Koskinen motiverar sitt skämt med att Dag Sandahl med hårda ord häcklat kyrkoordningen och kyrkans demokratiska organisation! Nu ställer sig en orolig lekman frågan. Är det de hårda orden Koskinen kritiserar eller är det, att kritiken riktar sig mot kyrkoordningen och den förment demokratiska organisationen? Jag försöker i huvudet påminna mig om jag bland mina 770 inlägg sen tidig februari 2007 kritiserat kyrkoordningen. Kan inte på rak arm påminna mig något sådant inlägg, men osvuret är bäst. Däremot får jag väl erkänna att jag ett antal gånger kritiserat ”vår demokratiska organisation.” Om jag i den kritiken använt hård och häcklande ord får väl läsarna avgöra. Får väl erkänna, att jag vid åtminstone ett tillfälle helt medvetet häcklade. Den 4 mars 2007 skrev jag ett blogginlägg: Socialdemokraterna, Sveriges största kristna parti! Om jag förstått logiken i Koskinens påstående, så innebär mitt inlägg, att vem som helst kan pådyvla mig vilka åsikter som helst. Det måste jag tåla!

Till sist, en häcklande fråga till Koskinen. Koskinen representerade POSK i kyrkomötet innan han blev biskop. Undras om han gjort avbön för den kritik mot ”vår demokratiska organisation” som han själv stått för?

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Annonser

Seglora smedja visar hur synpunkter från populasen skall bemötas

17 juni, 2012

I veckans nummer av Kyrkans tidning finns en debattartikel, skriven av Ewa Lindqvist Hotz, Helle Klein och Mattias Irving. Debattartikeln har rubriken ”Vi räds inte granskning.” Artikeln är, vad jag förstår, en replik mot tre icke namngivna personer som, får vi veta, ständigt har ”gnällt” på Seglora smedja. Och det ända från starten av smedjan! Vilken oförsynthet! Vilka dessa gnälliga personer är, det får vi inte veta och kanske bäst så. Ewa Lindqvist Hotz, Helle Klein och Mattias Irving de gnäller minsann inte. De debatterar och argumenterar.

Det som fått de tre representanterna att stiga ned från sin upphöjdhet och suckande besvara gnälliga påhopp från populasen, är tydligen en helsida i Kyrkans tidning nr 23/12. Av någon anledning fick jag ingen tidning i brevlådan den veckan, så jag kan inte förklara innehållet i artikeln. Inte heller ge information om vilka som undertecknat artikeln. Jag får väl acceptera att gnällspikarna inte avslöjat några hemligheter, utan att allt de skriver om, finns redovisat i Seglora smedjas årsredovisningar. Och vad är väl Stockholms stifts årliga bidrag på 150 000 kronor mot de 500 000 kronor årligen, som S:ta Katharinastiftelsen tidigare erhållit? Vad tidsangivelsen ”tidigare” innebär vet jag inte. Talespersonerna för Seglora smedja har med sitt svar gett ett tips till politiska förtroendevalda och myndigheter. De kan avfärda all kartläggning av sina fögderier med ett ”det var väl inga nyheter. Det finns ju redovisat i våra bokslut och protokoll.”

På slutet av repliken får sig Kyrkans tidning också en åthutning: ”Vi räds inte granskning, men som alltfler oroas vi av Kyrkans tidnings publicistiska hållning.” För visst är det väl ändå höjden, att ovederhäftiga gnällspikar får breda ut sig över helsida i Kyrkans tidning?

Som sagt Seglora smedja visar hur synpunkter från populasen skall behandlas: Gör kritikerna namnlösa, kalla dem för gnällspikar (i vissa sammanhang går ”rättshaverist” lika bra) och avfärda allt de har att säga som ovederhäftigt och ointressant prat!

När jag läste repliken från representanterna för Seglora smedja anade jag nog vilka det var, som Seglora smedja ville platta till. Har jag fel om jag säger att målet för kritiken är Carolina Johansson, Sofia Lilly Jönsson och Gabriel Fjellander och att ”gnället” rör sig om ”Översikt av Seglora smedja”? Rätta mig gärna om jag misstagit mig.

Läs även andra bloggares åsikter om


Koskinen, antar du utmaningen?

11 juni, 2012

I senaste numret av Kyrkans tidning delger Lennart Koskinen alla intresserade läsare, sin personliga uppfattning om Dag Sandahl. Om jag förstått Koskinen rätt, så är han inte någon större vän av Sandahl, som tydligen är exkluderande präst, i motsats till Koskinen, som är inkluderande.

Många har reagerat på den bild Koskinen använder om Dag Sandahl: ”Dag Sandahl-angels med hang-arounds.” Visst är bilden drastisk och nog säger den mer om Koskinen än om Dag Sandahl, men personligen reagerade jag inte nämnvärt över bilden. Däremot blev jag oerhört upprörd över att Koskinen hävdar, som en sanning, utan någon som helst bevisning: ”Gärna trossamtal som liknar ett gammaldags husförhör med föräldrarna. Är de verkligen värda att få döpa sitt barn?” Vi ska tydligen, helt osett, acceptera Koskinens påstående om Dag Sandahls uppfattning i dopfrågan: (Vän av ordning lägger säkert pannan i djupa veck och undrar om den egna församlingens dopsamtal är till för att sortera bort ovärdiga. Jag får ta mig en tur ner till pastorsexpeditionen och fråga våra präster.)

Dag Sandahl utmanar Lennart Koskinen i sin blogg: ”Det är en fd biskop i Svenska kyrkan – den kyrka som anammat BEM-dokumentet – som skriver. Enklast ska han, doktor vid ett nordligare beläget universitet /men faktiskt inte docent/, avkrävas belägg för att det han påstår är vad jag menar. Fram med beläggen!” Utmaningen kan inte Lennart Koskinen backa från med hedern i behåll. Om inte Koskinen kan belägga sin ståndpunkt, då anser åtminstone jag, att Koskinen, fullt medvetet, handlat i ond tro!

Jag vill bli en ängel (rambling thoughts), Lågt argumenterat av Koskinen (Bengt Malmgren), Det är aldrig OK med personangrepp (POSK), Lågt biskopen, lågt! (Kristen opinion), Samtalsklimatet i Svenska kyrkan (Frimodig kyrka)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


Vem är jag, egentligen? Kanske en falukorv?

4 juni, 2012

Jag har de senaste åren, med alltmer stigande ångest, blivit uppmärksammad på en obehaglig sanning. Det har startats en ny religion i Sverige, med den mycket skrämmande, men mycket slagkraftiga trosbekännelsen. ”Du är vad du äter!”

Bort med alla bortförklaringar om social bakgrund, var jag är född och vart jag flyttade eller om jag blev mobbad i skolan! Det som danat mig är korven på Skogaholms sirapslimpa, mammas köttbullar stekta i smör och stuvade makaroner kokta i standardmjölk. För att inte tala om mammas gigantiska vetebrödsskivor, alltid tillsammans med ett par glas av denna ständigt flödande standardmjölk!

Det går inte att förklara vem jag är eller blev, med att hänvisa till politiska aktiviteter och demonstrationer mot vare sig imperialism, krig, förtryck eller rasism. Livserfarenheter har ingen betydelse. Det är bara försök, att dölja pizzor, hamburgare och för att inte tala om de där korvarna med mos och sötsliskig hemlagad senap och ketchup till, med en konstlad överbyggnad. Vi får inte heller glömma allt rödvin, som kännetecknade umgänget i våra, förment världsförbättrande kretsar. Vi ser resultatet! En knubbig kropp, som knappt har styrfart, när den rör sig!

Här trodde jag, att all läsning av böcker vidgade mina vyer, att jag såg samband och som bidrog till, att göra mig till en bättre, och kanske också en kunnigare, människa! Vilken oerhörd förnekelse! Hur mycket godis fanns i alla de skålar, som stod på borden bredvid sofforna där böckerna lästes? Hur många rundor per 100 sidor till kylskåpet blev det varje sen läskväll?

Jag inser också, att jag levt på en livslögn, som medlem i Svenska Kyrkan, de senaste 20 åren. Det var inte gemenskapen med Gud jag sökte, utan det var kyrkkaffet med bullar och kakor (säkert bakade med smör!) som drog och som hållit mig kvar. Den nya religionen har skoningslöst avslöjat alla skönmålande bortförklaringar, med sin stenhårda trosbekännelse – ”Du är vad du äter!” I den trosbekännelsen finns inget hopp om förskoning, förlåtelse eller nåd, att hitta! Bara total underkastelse!

Jag hör redan hur kyrkoherden i Bjuråker-Norrbo församling, Lena Funge kommer att avsluta sitt griftetal. ”Här vilar nu stoftet av Leo. Han ville kanske väl, men vi, hans vänner får inse. Han misslyckades i sitt uppsåt. Han blev till sist alla de pizzor, hamburgare, gräddsåsen, smöret, standardmjölken, bakelserna och konjaken till kaffet, som han så ihärdigt stoppade i sig under sin levnad.”

Över hela akten svävar Anna Skippers hånleende ande!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,