Känner stor ilska, men också djup sorg

Ibland är det inte någon tröst, att kunna konstatera, att det blev som man befarat. Kyrkans tidning (KT) skriver att det nu är helt klart att förslaget till ny struktur för Svenska Kyrkan kommer att antas av det kommande Kyrkomötet i november. KT skriver att organisationsutskottet i stor enighet ställt sig bakom förslaget. Enbart två reservationer. En av reservanterna önskade tydligen ett permanent undantag för Göteborg. Den andra reservanten vill att församlingsråden ska väljas i direkta val, inte bara pastoratens fullmäktige och kyrkofullmäktige i dagens enförsamlingspastorat. Jag förstår att organisationsutskottet sagt nej till tanken att församlingsråden skall väljas i direkta val. Det finns mycket att säga om det kommande beslutet, men jag lämnar ordet till Judith Fagrell som i en bloggpost förklarar varför strukturutredningens förslag inte är teologiskt hållbar.

Jag kan inte tillföra så mycket, men vill ändå göra ett par små anmärkningar i marginalen. Det sägs att församlingarna skall vara delaktiga i att föreslå kandidater till församlingsråden, men det är pastoraten, som i slutändan utser ledamöterna i församlingsråden. Det här förslaget kan inte ens ses som ett demokratiskt fikonlöv. De nomineringsgrupper som dominerar pastoraten efter valen, ser säkert till att de har sympatisörer vid alla nomineringsmöten ute i församlingarna, med uppgiften att föreslå kandidater. Sen är det bara för pastoratens valberedningar, efter lite kattrakande, att se till att församlingsråden speglar majoriteten i pastoraten.

När Torgny Larsson, ordförande i organisationsutskottet säger: ”Vi vill ju stärka församlingarnas ställning. Det var ju avsikten, även med kyrka-statreformen.  Så blev det inte. Mer än1 000 församlingar har försvunnit. Vi vill sätta stopp för det.” Det låter sig ju sägas, men nyordningen är så fiffigt utformad att en församling kan självdö, utan att det syns i statistiken. Kyrkoråd i pastoraten delegerar inga uppgifter till församlingsrådet. Församlingen finns kvar, men har ingen verksamhet. Fiffigt, ingen församling har försvunnit, men dött i tysthet!

Jag ansluter mig helhjärtat Judith Fagrells sammanfattning:

Strukturutredningens förslag är konstgjord andning på en organisation som redan är död. Som jag ser det så verkar förslaget syfta mer till att hålla liv i organisationen än att blåsa liv i kyrkan.”

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: