Jag är en fri kristen i Svenska Kyrkan!

20 oktober, 2012

Jag satt alldeles nyss vid köksbordet och drack mitt kvällskaffe. Samtidigt bläddrade jag i senaste numret av KT och ögonen föll på en annons på sidan sju. I annonsen meddelades att nomineringsgruppen FiSK bytt namn till ”Fria liberaler i Svenska Kyrkan FiSK” För miljonte gången fick jag anledning, att fundera över det märkliga behovet, att åberopa politiska ideologier, som identitetsgrund för sitt engagemang i Svenska Kyrkan.

För min personliga del anser jag nog, att det räcker med, att stolt förkunna för alla och envar. ”Jag är en fri och stolt kristen i Svenska Kyrkan.”

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Jag frågar igen. Vem betalar?

18 oktober, 2012

För en tid sedan skrev jag ett blogginlägg: ”Fick skatterådgivning med posten. Inte från banken, men från Svenska Kyrkan!”  Innehållet i inlägget är fortfarande lika aktuellt och jag har inte stött på något argument som skulle ändra min uppfattning, att det är förkastligt med skattereduktion vid gåvor.

Svenska Kyrkan förstärker de moraliska invändningarna, när det skrivs på hemsidan: ”Ge mer utan att det kostar dig mer efter skatt!” Svenska Kyrkans hemsida förklarar utförligt hur trolleritricket fungerar:

”Så får du gåvorna att räcka längre
Ett konkret exempel på hur du kan få dina pengar att räcka längre tack vare skattereduktionen är om du idag till exempel ger 150 kronor per månad. Eftersom varje gåva är mindre än 200 kronor, och gåvorna under ett kalenderår understiger 2 000 kronor, så får du ingen skattereduktion.

Men om skulle höja ditt givande till 200 kronor per månad ger du totalt 2 400 kronor under ett år. Under förutsättning att det gått ett kalenderår får du skattereduktion med 25 procent, det vill säga 600 kronor, för det året.

Efter skatt har du alltså precis som när du gav 150 kronor per månad gett 1 800 kronor på ett år, men Svenska kyrkans internationella arbete har fått ta emot hela 2 400 kronor för kalenderåret.”

Jag frågar, vems pengar är det som räcker längre? Efter vad jag förstår är det, det för så många, anonyma skattekollektivet som pröjsar de där 600 kronorna, som ska förbättra min självbild som en generös givare. Nu är det så illa, att det inte finns något anonymt skattekollektiv. Skattekollektivet består av mig och alla andra, som tydligen skall acceptera människors prioriteringar och samtidigt stärka deras självbild.

Det är ju moraliskt lite märkligt, att jag ska anses vara givare av goda gåvor, när det är någon annan som betalar!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Undras om partistyrelsen bad den heliga Anden om vägledning?

14 oktober, 2012

Fick genom POSK:s valblogg information om, att den socialdemokratiska partistyrelsen nu antagit ett valmanifest för kyrkovalet 2013. Återigen påminns jag om det märkliga, att ett parti som säger sig vara ett sekulärt parti, har behov av att styra ett trossamfund. Jag har vid några tillfällen frågat om det finns andra lutherska kyrkor i världen, där partier anser sig vara legitima delar av kyrkan? För vad jag förstår, anser Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna, att det är enbart Svenska Kyrkan, som kräver ett förmynderi från politiska partier, för att inte fara vilse. Alla andra kyrkor och trossamfund i Sverige anses tydligen mogna nog, att klara av att hantera tolkningen av den egna tron, utan inblandning av sekulära partier.

Socialdemokraterna skriver mycket tydligt på sin hemsida, att de deltar som parti i kyrkans verksamhet och inte som individer. Partiet skriver: ”Socialdemokraterna är som parti (min kursivering) verksamma inom Svenska kyrkan och ställer upp i kyrkovalen.” Det är den inställningen som förklarar att det är partistyrelsen som fattat beslutet om ett valmanifest, som ska ligga till grund för partiets agerande i Svenska Kyrkan.

Det finns en hel som kan sägas om valmanifestet, men jag ska i det här inlägget bara kommentera ett av manifestets 12 punkter. Partistyrelsen säger i punkt 7 att kyrkan skall: ”Slå larm när kommun, landsting och stat inte tar sitt ansvar för välfärden!” En viss Morgan Johansson är ledamot av partistyrelsen, som antagit valmanifestet. Den minnesgode eller långsinte (välj själv) minns kanske hur upprörd Morgan Johansson som minister var, när Svenska Kyrkan tillsammans med Sveriges Kristna Råd (SKR) och andra trossamfund, krävde en humanare flyktingpolitik bl. a med bakgrund av regeringens behandling av apatiska flyktingbarn. SvK:s dåvarande ärkebiskop KG Hammar fick höra av en mycket arg minister, att kyrkor inte ska försöka påverka politiken, utan hålla sig inom kyrkportarna. Den uppfattningen har Morgan Johansson fört till torgs vid flera andra tillfällen, vilket inte bådar gott om partiet bildar regering efter nästa val.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


Tiden den går, men gubbstötarna, de står stilla!

10 oktober, 2012

Tommy Engstrand rycker ut till försvar av den gamle kompisen Bo Hansson och hävdar, att Bosse minsann inte är rasist, det kan Engstrand i egen hög person intyga. Engstrand hugger till med det något patetiska försvaret, att han och andra gamla ”uvar” en gång i sin barndom lärt sig spela nigger, säga neger, negerboll och negerkyssar. Det är tydligen inte helt lätt att bryta med invanda mönster. Först nu inser Engstrand, mer än ett halvsekel efter inlärandet, att det inte är lämpligt att säga ”svarting.” Det är då för väl, att Engstrand innan han dör, inser att den något föraktfulla inställningen mot andra, inte längre är gångbar. En sen insikt är också en insikt.  Bo Hansson däremot, berättar troskyldigt i intervjuer i SvD. ”För mig är svarting inget nedsättande. Jag kan säga guling om en kines, jag skulle kunna säga jävla viting också. För mig är det mest en beskrivning, säger Hansson.” Jag vet inte hur många gånger jag under de senaste 30 åren, försökt förklara för människor i min generation, att det inte kan anses tillhöra de mänskliga rättigheterna, att i Sverige säga det man en gång trodde tillhörde det svenska språket, oavsett hur människor upplever det vi vräker ur oss.

När jag hör gubbarnas försvar, vill jag mycket fritt citera en av Hasse Alfredssons gubbar: Gammal man gör så gott han kan, men dansar fan så illa. Hela kroppen rister den, men huvudet, den står stilla.

DN, DN2

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Ett fullt rimligt krav. Väl värt att stödja!

9 oktober, 2012

Läser i SvD att Internationella fackliga samorganisation (IFS) driver en kampanj att FIFA skall riva upp sitt beslut att förlägga VM i fotboll i Qatar 2022. IFS:s generalsekreterare Sharon Burrow har träffat LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och begärt att LO skall ställa sig bakom kampanjen. Jag utgår från att LO hörsammar önskemålet och helhjärtat stödjer kampanjen.

IFS

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


Zorroromantik har aldrig varit vägen till befrielse.

5 oktober, 2012

Jag minns min barndoms matinéer på Sundsvalls biografer. En av hjältarna var Zorro. Han fäktades för de svaga mot makten, red på en snabb häst och var maskerad! Där människors kollektiva styrka inte räckte till eller rädslan för makten var för stor, där dök Zorro upp och fixade det kollektivet inte klarade av. Jag vet inte hur gammal jag var, när frågan drabbade mig. Varför står maktens soldater i kö för att fäktas med Zorro? Varför skjuter de helt enkelt inte ner honom? Jag fortsatte att se hjältefilmer många år till, men tjusningen hade försvunnit. Till slut blev det helt omöjligt att överhuvudtaget se eller läsa dessa förljugna hjälteberättelser. Andra hjältar tog vid och de var tuffa!

Det var människor som tillsammans organiserade fackföreningar, sjuk- och begravningskassor, startade konsumbutiker och bibliotek. De blev mina hjältar i ungdomsåren. Alla hade de ansikten: August Palm, Texas Ljungberg, Kata Dahlström, Axel Danielsson, Hjalmar Branting ja uppräkningen kan bli hur lång som helst. Överallt fanns männen och kvinnorna som organiserade sig och tog strid för en bättre tillvaro. Alltid synliga för alla och envar. Ofta blev ledarna misshandlade, svartlistade, familjerna fick svälta och många blev tvungna att emigrera. Aldrig någonsin gick de till en demonstration maskerade. Nej, iklädda det bästa man hade att tillgå, krävde de sin rätt! Med tiden lärde jag mig, att det inte bara var arbetarrörelsen som bidragit till den demokratiska utvecklingen. Frikyrkan var tidigt ute. Likaså nykterhetsrörelsen. Oavsett rörelse, var metoderna desamma. Öppen organisering och inga maskerade hjältar! Det är också viktigt, att vi också minns, att kampen för en bättre tillvaro alltid fördes utan våld. Visst fanns det våldsromantiker även på den tiden, men de blev, åtminstone i Sverige totalt marginaliserade. Det finns inga snabba genvägar till befrielsen!

Under de år, jag varit en aktiv samhällsmedborgare, har olika slag av maskerade och hemliga hjältar dykt upp och sagt sig vara folkets beskyddare. Alla minns väl RAF i Tyskland och Röda Brigaderna i Italien för att ta ett par exempel från Europa. Vilka resultat av deras aktiviteter kan vi idag se? De våldsbenägna organisationerna och nätverken finns också i dag. Det som kännetecknar alla dessa våldsbenägna grupper vare sig de maskerar sig i religiösa eller politiska förklädnader, är att de säger sig bekämpa makten till folkens bästa. Det känns därför lite märkligt, att de aldrig frågar folket om deras vilja, utan människorna ställs inför fullbordat faktum och får också, in på skinnet, ta konsekvenserna av ”hjältarnas” framfart.

Det finns också ”hjältar” som inte är lika våldsamma som de grupper jag ovan beskrivit, men de är ändå samma andas barn. De senaste dagarna har vi i medierna läst om Anonymous nätattacker. Attackerna är kanske var för sig är oförargliga, men vi, folket, är inte tillfrågade. Vi vet inte vilka de är och vilka mål de har med attackerna. Kan vi vara säkra på, att det bara är staten de riktar sig emot? Vad händer om folkliga ickestatliga organisationer kritiserar aktiviteterna? Finns det några som helst garantier, att dessa organisationer inte drabbas av attacker? Organisationer som tar sig rätten att tala för människorna, utan att tillfråga oss vad vi vill, är definitionsmässigt odemokratiska.

Jag har också vid något tidigare tillfälle påpekat, att jag inte behöver försvarare som AFA. Nu räknar jag in även in Anonymous i det gänget. Zorroromantiken hör hemma i pojkböckernas och filmmatinéernas värld och där bör den också stanna!

DN, SvD

Läs även andra bloggares åsikter om ,


Prenumerera!

3 oktober, 2012

I natt blir det kort. Jag har under dagen läst, inte allt än, den nya tidskriften Evangelium.  Tidskriftens första nummer svarar väl mot mina förhoppningar. Har saknat en mötesplats med den ambitiösa bredden som tidskriften har som uttalad målsättning.

Prenumerera, läs och delta i samtalet, det är mitt råd.