Skulle inte accepteras som medlem

När jag, så där plötsligt i början på 90-talet, med Guds hjälp och av ren nåd, bytte identitet från en lite självgod sekulär identitet till att identifiera mig som kristen, kändes det självklart att söka medlemskap i Broderskapsrörelsen. Blev väl mottagen. Varje ny medlem var ju guld värd! Medlemskapet ledde till att jag några år senare blev vald till distriktsordförande i Västmanland. Ett mycket olyckligt val av minst två skäl. Året kantades av hjärtinfarkter och kärlkramp, som negativt drabbade såväl den fysiska som den psykiska orken. Kraftlösheten förstärktes, när jag också insåg att jag också varit en bricka i ett internt maktspel.

Det har flutit mycket vatten under broarna sen dess. Minns inte när jag betalade jag min sista medlemsavgift till Broderskapsgruppen i Hudiksvall. Det jag med säkerhet minns, att 2004 betalade jag min sista medlemsavgift till S-föreningen i Bjuråker. Om det skulle slumpa sig så, att jag skulle vilja bli medlem i Broderskapsgruppen igen, skulle jag inte accepteras som medlem. Orsaken skulle inte vara politiska åsiktsskillnader. I de flesta grundläggande politiska frågorna har jag likartade uppfattningar, som när jag var distriktsordförande i Västmanland. Socialdemokraterna har, det vet alla som följer samhällsdebatten, en stor tolerans när det gäller bredden på vad som anses vara hedervärda socialdemokratiska åsikter. Möjligen för stora, kan jag väl tycka ibland.

Bredden och toleransen gäller de flesta frågor, men i en fråga är partiet, och givetvis också Broderskaparna, orubbliga som hälleberget. Vill du ta ansvar som förtroendevald i Svenska Kyrkan, då måste du underordna dig partiet och söka dess godkännande. Det finns inga möjligheter att åberopa teologiska skäl eller hänvisa till kyrkosyn, än mindre försöka hänvisa till ditt samvete. Det ges bara två alternativ. Inga uppdrag i kyrkan eller acceptera att söka partiets godkännande! Där sprack det! Det är bara att lomma slokörat bort.

Om jag, av någon outgrundlig anledning, ändå framhärdar i att vilja bli medlem i Broderskapsgruppen, men också ta ansvar i något kristet sammanhang, då existerar enbart en möjlighet. Jag kan, redan i dag, ta en promenad på några hundra meter till pastorsexpeditionen och meddela församlingens kyrkoherde Lena Funge, att jag begär utträde ur Svenska Kyrkan. Efter det kan jag söka medlemskap Betel i Norrberg, Elimförsamlingen i Friggesund eller Saronförsamlingen i Näsviken.  Nästa vecka skulle jag accepteras som medlem i Hudiksvalls Broderskapsgrupp. Trots att logiken haltar, så anser Broderskapsgruppen och partiet, att det bara är Svenska Kyrkan de vill styra. Alla andra kyrkor och samfund är fredade. Vilka uppdrag du accepterar och vilka frågor du eventuellt driver, det lägger sig partiet inte i. De frågar inte ens. Förstå den logiken den som kan. Jag gör det inte.

Det är bara att erkänna, jag känner stor irritation, ja rent av frustration över hur det är i kyrkan. Irritationen blir inte mindre av att företrädare för maktpartierna riktar kritik mot kyrkan som om den stod fri från sin egen beslutsstruktur. Beslutad av krafter utanför kyrkan självt. Det påminner mig om en diskussion, för hyfsat många år sedan. I samtalet vänder sig kyrkorådets ordförande till kyrkoherden och undrar – vad gör kyrkan? Frågan leder helt utsökt till det citat av Mattias Irving i gårdagens blogginlägg. Jag tar en del av citatet en gång till: ”Svenska kyrkan riskerar idag att bli ytterligare en av de där tysta personerna på skolgården, de som såg mobbningen av den där som såg annorlunda ut, men som inget sade, som aldrig ryckte in.” En fråga till Mattias. Vem är personen du ser? Är det ärkebiskopen Wejryd eller är det gruppledaren för S, Olle Burell? Vem är Svenska Kyrkan?

För min personliga del händer det, att jag lite storvulet hävdar. ”Där jag är, på gott och ont, är också Svenska Kyrkan, tills något annat meddelas.” Det är för mig en nyttig påminnelse, att jag inte kan och inte får blunda för mitt eget ansvar.

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Annonser

3 Responses to Skulle inte accepteras som medlem

  1. Klarsynt som vanligt. Bra skrivet

  2. LeoH skriver:

    Tack Torbjörn!

  3. Idebenone skriver:

    kärleksbudskapet är inte bara gulligt utan också svårt. kärlek är inte bara förälskelse utan att faktiskt vilja den andres bästa.att låta älska din nästa vara grunden för politiken blir väldigt radikalt och är knappat fegt eller enkelt. Grunden blir också den samma som för socialismen, allas lika värde och därmed allas lika rätt. En ekonomi som då delar upp människor i vinnare och förlorare är helt oacceptabel. Denna ekonomi måste förändras.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: