Jag tillåter mig vara lite av en köksbordspsykolog!

Helt utan vetenskaplig tyngd, att åberopa. Då är detta sagt, så vi slipper en diskussion om mina vetenskapliga tillkortakommanden. Jag har inte följt årets kyrkomöte på webben, utan förlitat mig på skrivna rapporter. Min främsta kunskapskälla har varit Håkan Sunnlidens blogg. Håkan har rapporterat om vilka beslut som tagits på kyrkomötet, men också gett mig teologiska analyser till besluten. Det är verkligen sorgligt, att Håkan Sunnliden saknas i det nya kyrkomötet.

Om det här kunde jag skriva mycket, men jag avstår och går direkt till mitt ärende. När jag för ett par dagar sedan läste Håkan Sunnlidens blogg, fick jag ta del av ett frontalangrepp från ÖKA:s gruppledare, Bo Hansson mot Dan Sarkar Frimodig Kyrka. Sunnliden skriver:

”Och så kom dagens bottennapp levererat av ÖKA:s Bo Hansson. Han har plumpat till det förr. När Dan Sarkar talat för sin motion om att vi ska förbereda oss för polygami ifrågasatte Hansson detta å det kraftigaste. Han ifrågasatte Dans motiv och menade att syftet med motionen inte var allvarlig. Den var endast avsedd att genera kyrkomötet, att motionen var en provokation och att motionären först och främst men sedan också hela FK skulle skämmas. Om jag känner Dan rätt var och är han seriös. Men Hansson har misskrediterat motionärer förr och jag är ledsen för att jag inte försvarade Dan. Men jag tror vi alla blev överrumplade. Dan sa endast i en replik: ”Jag har inget gott att säga om detta påhopp därför avstår jag”. Så kan det gå till.”

Nu till mitt psykologiserande vid köksbordet. Min enda förklaring till angreppet från Bo Hansson är att han känner sig träffad. Han vet eller på goda grunder anar, att ÖKA och han själv kanske redan till nästa kyrkoval står inför frågan att behöva ta ställning. Därför vill han och många andra inte bli låsta av diskussioner innan beslutet skall tas. Tills dess vill Bo Hansson, tillsammans med andra stå med ett blött finger i luften och känna vartåt det blåser. Som sagt, kösksbordspsykologiserande, jag vet. Ibland är jag kanske överdrivet cynisk.

Jag blev mycket glad åt Dan Sarkars motion, när jag läste i motionsfloden inför kyrkomötet. Motionen hade ett innehåll som jag var mycket intresserad av och som jag också i ett blogginlägg vågat mig på en förutsägelse. En förutsägelse som jag upplever att Bo Hansson indirekt bekräftat.

KT

Läs och avgör om jag är i ogjort väder. Så här skrev jag i blogginlägget: ”När blir frågan aktuell på ett kyrkomöte?” den 10 januari 2013.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser

6 Responses to Jag tillåter mig vara lite av en köksbordspsykolog!

  1. Hans Odeberg skriver:

    Att gå innanför huvudet på Bo Hansson, det vågar jag inte. Vem vet hur tankarna går inuti en annans skalle? Men jag kan försöka göra lite kontrafaktiska funderingar: hur hade jag känt mig om jag vore kristen, kyrklig och intresserad av en karriär runt de kyrkliga köttgrytorna?

    Min första observation hade varit att det är de politiska partierna som har makten i kyrkan. De inte bara styr vad pengar skall användas till och vem som skall anställas, de bestämmer även över kyrkans lära. Partierna är även väldigt ombytliga och känsliga för opinionen; vid behov kommer sossarna omfamna marknaden, moderaterna älska välfärdsstaten och liberalerna äska statlig tvångsstyrning av föräldraförsäkring. Det är väl bara ytterflyglarna som är pålitliga: vänsterpartiet lär inte övertygas om det privata ägandets och individualismens välsignelse, och SD lär inte öppna för fri invandring.

    Alltså: den kyrkligt aktiva som sätter sitt namn under en åsiktsförklaring med överskriften ”detta är vår Herres oomkullrunkeliga, för evigt giltiga vilja” är ungefär lika taktiskt klok som en politiker som köper klänningar för kommunens pengar. Förr eller senare kommer någon hitta det och hålla det mot en.

    Om jag hade ambitioner att bli biskop eller kyrkopolitiker, så skulle nog även jag undvika framtida tvisteämnen. Bättre att med kraft sätta ned foten där underlaget är fast. Att stå upp för allas lika värde, emot fattigdom, för en bra miljö, är både kristligt och världsligt rätt. Och känner jag ändå en liten önskan om att få skilja fåren från vargarna, så är det rätt riskfritt att puckla på svartrockarna (eller vem som helst, bara jag ser till att kalla dem svartrockar först).

    Så ja, jag tror du har en poäng. Det finns många inom kyrkan som inte för sitt liv vill tvingas till några säkra uttalanden innan allmänna opinionen och Partiet satt ned foten. Det är smärtsamt att vara på fel sida om staketet, när man har något att förlora (eller önskar vinna något).

    Jag vet inte om jag, i deras situation, hade haft lust och ork att uthärda den smärtan. Men jag hoppas innerligt att jag inte hade fallit för svagheten att puckla på de andra.

  2. LeoH skriver:

    Hans, din analys är mer knivskarp än min!

  3. kyrkis skriver:

    Allmänna opinionen kan låta drevet gå och få gehör. Problemet är bara att den är lättstyrd om bara drevet går.

  4. LeoH skriver:

    Så är det kyrkis!

  5. Dan Sarkar skriver:

    Epilog:
    Efter påhoppet bjöd jag Bo Hansson på en öl. Vi pratade i en och en halv timme. Ett mycket gott samtal, och även om ingen av oss omvände den andre i sak tror jag att Guds rike vann terräng den kvällen: vi skildes åt med nufunnen vänskap och med nyvunnen ömsesidig respekt för varandra.

  6. LeoH skriver:

    Dan, känns gott att höra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: