När erhåller dagsländan sitt dagsländevärde?

Det är märkliga drömsyner som dyker upp när jag försöker kurera en influensa med lite feber med att sova så mycket jag bara kan. I dag förstärktes drömsynen av att mina sockervärden var så låga, att insulinkoman inte var långt borta. Vaknade av att jag svettades och kände mig allmänt svag. Insåg att nu gällde det smocka i sig ett par bananer och ett par Dextro Energy-tabletter fortast möjligt. När jag ägnar mig åt de här hälsobefrämjande intagen minns jag två frågor som kom till mig i drömmen.

Den första frågan var den som jag skrivit in som rubrik på dagens blogginlägg. När erhåller dagsländan sitt dagsländevärde? Jag är ingen drömtydare och är ganska övertygad om att jag i drömmen försöker bearbeta en aktuell diskussion, som jag är delaktig i. Det innebär inte att frågan är ointressant, tvärtom. Har dagsländan bara ett dagsländevärde den sista dagen i en lång livscykel? Svara på den frågan den som vill och kan!

I min dröm fick jag en följdfråga. En fråga som nog innebar att jag vaknade och min fru slapp hantera en avsvimmad gubbe som misskött sin diabetes i alltför hög grad. Nå nu till frågan från drömmen: Om jag trampar ihjäl en dagsländelarv. Har jag då dödat en dagslända eller är frågan felställd?

 

Läs även andra bloggares åsikter om ,

7 kommentarer till När erhåller dagsländan sitt dagsländevärde?

  1. Klaus Seigel skriver:

    Min första association till ”dagslända” är en bild av förgänglighet, en vacker bild för detta. Då vi är oss själva så nära så är det nog mer, viktigare, en bild av människolivets korthet och förgänglighet, än av till exempel storkars och älgars förgänglighet.
    Och i så fall kanske frågan är: när får detta människoliv sitt värde?
    Men ”dagslända” kan också stå för något oviktigt, snabbt övergående: den där musiktypen är en dagslända.
    Bara funderingar på en buss..
    Din andra fråga känns för mig som att det handlar om aborter? Dilemmat kring dem.
    Och i så fall kan man ju koppla ihop frågan om ”när får…sitt värde?” Med den andra frågan.
    ?

  2. LeoH skriver:

    Jag tror du är inne på en korrekt tolkning av min dröm.

  3. […] När börjar det mänskliga livet? I förstone verkar det som om biskop Ragnar håller med mig om att livet startar vid befruktningen, men sen blir det som när Tony Irving dömer i Let´s dance, först ett positivt utlåtande och sen ett tungt MEN: ”Jag anser dock inte att man kan likna fostret under första månaden vid det barn som snart ska födas.” Varje gång jag möter det argumentet blir jag intellektuellt förvirrad. Visst, jag har sett Lennart Nilssons bilder om hur ett foster utvecklas, men vad betyder då insikten att det barn som föddes en kall januaridag 1944 i Jakobstad, som var jag, inte liknade det liv som gav sig till känna i den första celldelningen. Där föddes jag med alla de anlag, som är jag, det är min, kanske något naiva, bestämda uppfattning. Jag anser, om jag ska vara ärlig och det ska man ju vara, att biskop Ragnars upplysning är en plattityd! Jag påminner mig ett blogginlägg jag skrev i februari: ”När erhåller dagsländan sitt dagsländevärde?” […]

  4. Leopold Holtter skriver:

    Reblogga detta på Tankar i natten och kommenterade:

    Det händer ofta, att jag påminner mig gamla inlägg jag har skrivit. För det mesta påminns jag om inläggen när jag är mitt i en diskussion eller läser om företeelser och inte orkar riktigt gå in i diskussionerna. I sådana situationer kan det vara bra att gå till det jag skrivit tidigare och som inte alltför många har läst och än färre har kommenterat.
    I kväll är det en sådan kväll, att jag återanvänder ett gammalt inlägg istället för att försöka formulera något nytt. Återanvändningen blir inte sämre av att jag fullt ut delar frågeställningen i dag, som jag formulerade den då, för över två år sedan.

  5. Gunnel skriver:

    Kan inte låta bli att kommentera, när jag läst din gamla blogg och din reblogg. Handlar det om mer än en larv eller en ofödd?

    Det finns en bibelvers, som jag letat efter men inte hittat. Nu vet jag var den står: Hebr 7:9-10 Det gäller ett blivande barnbarns barn, som en möjlighet i Abrahams kropp: ”Ja, genom Abraham har på ett sätt också Levi, som får tionde, själv gett tionde, ty som ofödd fanns han till i sin stamfaders kropp, när Mekisedek mötte denne.”

    En pärla minst sagt!
    Abraham var bedrövad över att han inga barn fått. Men ändå fanns där möjlighet i hans gamla kropp till Isak, till barnbarnet Jakob och till barnbarnsbarnet Levi, som var prästsläkten och tog emot tionde av folket.
    Gud är fortfarande Skaparen vad kvinnor än anser.

  6. Leopold Holtter skriver:

    Gunnel,självklart handlar det om annat en dagsländelarv. När jag skrev det ursprungliga inlägget hade jag bl a läst att det inte alls var säkert, att det väntade barnet skulle bli ett barn. Det fanns enbart en potential till ett barn. En pensionerad proffessor på Karolinska hävda att det gick bra att abortera före vecka 23 först då fick fostret en själ. Ack ja, vad ska man säga?

  7. Rebellas andra skriver:

    Professorer på Karolinska ska nog inte yttra sig om när barn får själar. Det är ett ämne för teologerna. Dock kan vi konstatera att det är gott om gamla äkt-katolska teologer som spekulerat i detta. Aquino och såna.

    Medan embryot kan dela sig och bli till flera barn, kan vi näppeligen säga att det har en själ. I så fall måste vi antingen säga att embryot från början hade flera själar, dvs var predestinerat att dela sig – det tror jag inte på – eller så måste vi säga att själen kan dela sig i flera. Det blir ytterst besvärligt. Gastruleringen, efter vilken det befruktade ägget – zygoten – inte kan dela sig till enäggstvillingar, sker förvisso efter bara 12-14 dagar. Aquino höll sig med väsentligt mycket större marginaler än så, vad gäller när själen blir till. Minns inte vad han hävdade men kan kolla upp, om det är intressant.

    Det är ju nu rätt stora skillnader mellan insekters och människors livscykler. Fåglars äggskal går inte sönder förrän du har en fullt ut livsduglig fågelunge. Insekters ägg likaså. Att trampa ihjäl en insektslarv är väl snarare att likna vid att dräpa ett barn, fast det haltar också lite. Insektslarven lever ju helt självständigt, till skillnad från det beroende barnet. Så lever även dagsländans nymf.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: