Självfallet ansluter jag mig till protesterna! Hoppas ingen är förvånad.

På grund av många skäl, främst hälso- och tidsskäl, har jag inte kommenterat lagstiftningen mot homosexuella i Uganda. Visst är det så, att alla mina vänner och de som läser min blogg vet min inställning, men ändå kan det vara viktigt att markera stöd för en utsatt grupp.

Jag vill göra två markeringar.

Den första är politisk. Visserligen har varje självständigt land rätt att stifta de lagar de så önskar, men minoriteten i landet och vi som inte bor landet har också en rätt, kanske rentav en plikt  protestera, när lagstiftningen saknar moralisk legitimitet eller framstår som totalt orimliga i sin hårdhet. När det gäller Ugandas lagstiftning så brister det i bägge leden. Oavsett om Uganda skulle stiftat en lag med bötesstraff för homosexuella handlingar, skulle lagstiftningen varit omoralisk. Nu går staten ännu längre och gör homosexuella handlingar jämförbara med mord och dråp. Visserligen kan det kanske vara en tröst för ett tigerhjärta, att förslagen om dödsstraff drogs tillbaka. Men ändå – livstids fängelse! Jag saknar ord för att beskriva det jag känner för lagstiftarna i Uganda.

Känslorna blir inte varmare av att lagstiftningen mot homosexuella också innebär att medborgarna har anmälningsplikt om de har kännedom om homosexuella förbindelser. Alla som är något lite kunnig i historia, vet hur angiverisystem korrumperar  människor och skapar ett samhälle utan tillit och mänsklig värme. Ett sådant system gagnar bara makten och uppmuntrar till maktmissbruk.

Den andra markeringen är en kritik av kristna samfund i Uganda, som inte bara stödjer lagstiftningen, utan rentav varit pådrivande vid lagens tillkomst. Jag har sagt det förr och säger det igen. Jag anser det inte vara en kristens plikt att gå i täten och kräva att staten ingriper mot misshagliga sexuella beteenden. Om det skulle vara så, att homosexualitet är förvärvad egenskap som en del kyrkor hävdar, då är det väl rimligare att samfunden med Guds hjälp omvänder människor från sitt beteende, än att begära att staten stiftar lagar mot beteendet.

Jag känner stor sorg, att i en tid när kristna systrar, bröder och kyrkor förföljs, förtrycks och rentav dödas behöva ägna ens några timmar vid datorn, för att påtala för andra kristna det felaktiga i att också vi ägnar oss åt förföljelser och förtryck.

Herre förlåt oss för våra tillkortakommanden!

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser

6 Responses to Självfallet ansluter jag mig till protesterna! Hoppas ingen är förvånad.

  1. Andreas Holmberg skriver:

    Ja, det är för djävligt. Men åtminstone kristna ledare som Desmond Tutu http://www.dagen.se/nyheter/tutu-rasar-mot-nya-homolagen/ och den mer heteronormative Rick Warren http://www.youtube.com/watch?v=1jmGu9o4fDE har reagerat adekvat (redan innan den senaste lagen kom). Tyvärr verkar även intelligenta och verbala yngre kyrkoledare i själva Uganda ha svårt att ta till sej kritiken från väst och syd http://www.youtube.com/watch?v=3YqEw6rq-V8

    Nu är det sant att åtminstone det tidigare lagförslaget med dödsstraff (som uttryckligen handlade om avsiktlig smittspridning och våldtäkt) refererades ofullständigt i svensk media, och det är sant att även vi bestraffar sådant kraftfullt (om än inte med döden), men dels är det otillständigt att särskilt peka ut homosexuella (som om inte Ugandas heterosexuella våldtog eller spred aids, ibland för att själva bli botade), dels innehöll och innehåller lagen grovt repressiva inslag mot all homosexuell samlevnad (inkl. angiveriklausulen som också Warren nämner och stormar emot).

    Vad jag länge sörjt över är att vi i väst håller på att bli så queera och uppenbart bortom både Nya testamentets undervisning och vanligt sunt förnuft (ingen specifik vits alls med man-kvinna-förbundet, ingen specifik vits alls med att ha en pappa, idén om att även män kan föda barn och att även icke uppenbart missbildade barn och ungdomar kan vara ”födda i fel kropp”) att vi inte längre tas på allvar av kyrkoledare i Östeuropa och Afrika, när vi verkligen borde ha något att säga dem och lära de om homofobi. Jag ser en global polarisering, där repressiv, drakonisk, homofob lagstiftning torgförs samtidigt med queerliberal dito. Jag trivs definitivt bättre med svensk än ugandisk lagstiftning (även om jag sannerligen inte är okritisk mot t.ex. de nya könsbegreppen från 1 juli 2013), men jag betvivlar att queerologin kommer att frälsa världen från homofobin. Snarare parasiterar de olika extremismerna på varandra. Därmed inte sagt att den ena med verklig rätt kan ursäkta sej med den andra eller att de i alla avseenden är lika goda (dumma) kålsupare.

    Apropå Pride Hudiksvall den 5 juli: Jag har inga problem med att demonstrera mot Ugandas och Rysslands antigay-lagar, så länge jag inte i samma demonstrationståg är tvungen att demonstrera mot mej själv och kalla mej själv anhängare av tvångssteriliseringar (för att jag tror att ingen människa någonsin har blivit född av en karl, 1917 års översättning av Matteus 1 till trots ;o). Precis som jag tror att många ateister gärna protesterar mot förföljelsen av kristna utan att självklart gå med i just Jesusmanifestationen (om inte just den bombhotats av just ateister, då många säkert lättare kunde ”sympatigå”). Eller att många liberaler gärna protesterar mot undertryckta arbetarrörelser världen över utan att självklart – men dock kanske i vissa situationer! – vilja gå med i några 1 maj-tåg. Hittills har i varje fall Pride inte visat sej kunna skilja på allmänna ”lika-värde-paroller” med krav på elementära mänskliga rättigheter och de mest tokqueera.agitationsnumren. Det framställs, kort sagt, som en mänsklig rättighet för män att föda barn (d.v.s. för kvinnor att få registrera sej som pappor). Och vi som inte håller med stämplas som något slags Putin-fascister. Trist för alla oss som annars sympatiserar med åtskilligt av Rfsl/Pride-agendan.

  2. LeoH skriver:

    När jag läste din kommentar blev jag påmind om att också jag läst hela förklaringen till det ursprungliga förslaget om dödsstraff.
    Jag har redan bestämt mig. Jag kommer inte att delta i Hudiksvall Pride med ungefär samma motivering som du har.

  3. Alma-Lena skriver:

    Bra skrivet, Leo! Kristna ska aldrig förtrycka. Jag tror den psykoligiska grunden till böghatet bland kristna finns i mobbingen mot kristna män. De uppfattas ju som mesproppar och fjolliga genom att ha en tro coh i allmänhet vara snäallre mot kivnnor och invandrare än den normative mannen. I skolvärlden är det ju ständigt svårt att vara en pojke som sköter skolan och inte dundrar mot invandrare och kvinnor, eller män som ”är som kvinnor” på något sätt. Just i böghatet får de kristna äntligen de åtråvärda ryggdunkarna från de ”stora grabbarna”.Klassisk mobbing alltså, där de kristna äntligen får vara med mobben i stället för att vara dess måltavla. För det är ju inte som kristna böghatare säger, att ”alla” gillar homosexuella, tvärtom är de högljudda på området ute på arbetsplatser och i skolor, de värsta böghatarna, och framstår som en majoritet.

  4. LeoH skriver:

    Tack Alma-Lena, en mycket trovärdig analys.

  5. madeleine skriver:

    Hur ska vi lösa problemet med Hetrofobi???

  6. LeoH skriver:

    Madeleine, beskriv problemet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: