Lekmannafundering 2

Efter det att jag skrev mitt förra inlägg, har jag återigen haft anledning att fundera över prästrollen. Jag har för mig att prästämbetet är ett läroämbete, som styrs av Bibeln och kyrkans bekännelseskrifter. Jag har vid något tidigare tillfälle skrivit att jag inte vill komma till kyrkan och få mina tvivel bekräftade, utan att jag vill veta vad kyrkan tror på. Jag har mer och mer fått lära mig att inse, att Svenska kyrkan tydligen inte erkänner något läroämbete, utan att den enskilde prästens vigningslöften skall ses som en rätt att tolka kyrkans lära helt efter eget gottfinnande. Då kan det bli som Eva Lindqvist Hotz predikar så här under fastan att korsfästelsen inte var en kosmisk nödvändighet. När jag kom tillbaka till kyrkan hade jag en stor respekt för de präster jag mötte. Efter ett antal år började respekten falna, när jag upptäckte att nästan varje präst jag mötte ansåg sig ha full frihet att tolka kyrkans lära enligt eget tyckande. Som en del av lekfolket kände jag mig sviken av kyrkan och lämnad till att helt ensam söka den kristna trons grunder. Inte blev det bättre när jag upptäckte, att varje gång jag tyckte mig funnit något som kändes som sant, få höra av präster och biskopar att jag var en bokstavstroende fundamentalist och trospolis! Hos Håkan Sunnliden har jag hittat formuleringar i de löften varje präst avger innan vigningen, jag citerar den punkt som har bäring till mitt inlägg: 2. Viljen I, efter bästa förstånd och samvete, rent och klart förkunna Guds ord, så som det är oss givet i den Heliga Skrift, och så som vår kyrkas bekännelseskrifter därom vittna?” Vad jag kan se, så ger de löften som en präst avger inte fritt utrymme, att tolka hur som helst. Självklart är det så att varje präst lägger in sin personlighet i predikan, det är inte det jag kritiserar. Vore det inte så, då kunde ju prästen bara läsa innantill ur ett cirkulär. Det jag kritiserar är att jag upplever, på goda grunder, att kyrkan accepterar klara avsteg från det som sägs vara kyrkans grund – Den heliga skrift och kyrkans bekännelseskrifter. Ja, inte bara accepterar, utan rent av uppmuntrar. Jag tog mig en tupplur med mina tankar i huvudet och när jag vaknade, just i det där ögonblicket när man är mellan sömn och vakenhet, kom en bild till mig. Alla som gått på matinéer på 50-talet minns säkert alla Tarzanfilmer med Johnny Weissmüller. Tror också han spelade Djungel-Jim när han blev för knubbig för Tarzanrollen. I de här filmerna såg man ofta hur kolonner av människor tränger sig genom djungeln med hjälp macheter. Där mitt i mellan sömn och vakenhet slog det mig, att så kan vi också se på läroämbetet. Kyrkans biskopar och präster röjer väg i den allmänna åsiktsdjungeln, inte med macheter, utan med Bibeln och kyrkans bekännelseskrifter. Bibeln och bekännelseskrifterna dödar inte som macheten, utan väcker och ger klarsyn!

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser

15 Responses to Lekmannafundering 2

  1. […] Tankar i natten Leoh Hollter […]

  2. LeoH skriver:

    De flesta bejakar och uppmuntrar utvecklingen.

  3. Rudbeckius skriver:

    Det är bra att du fortsätter att fråga, ifrågasätta och på det viset hålla frågor levande. Du verkar ha mycket tålamod!
    Det har skett en mycket kraftig förskjutning i synen på prästämbetet. Tidigare talade man mycket om ämbetet som ett livslångt uppdrag dygnet runt, nu ”jobbar man som präst”. Tidigare tog man löftet du citerar på allvar, idag är predikan i många fall en god meditation över livet, senaste boken av Ottensten & Johansson på Verbum känner inte av att predikans uppgift skulle vara att förmedla ett evangelium, ty boken känner inget ”kerygma” inget budskap som ska lämnas vidare. Denna bok anses vara en lärobok för blivande präster…

  4. Klaus Seigel skriver:

    Dum fråga: måste man ha predikningar? Räcker det inte med textläsningen? Den är på svenska. Måste det finnas en UTTOLKNING? Lite svårt att undvika åsikter när det kommer till uttolkningen.
    Jag vet, lite smådum fråga men jag känner att det ligger någonting i den dumma frågan..

  5. LeoH skriver:

    Anser det inte vara en dum fråga, men min utveckling skulle nog vara grundare utan alla de goda utläggningar jag hört genom åren. Till viss del har du rätt, att utan egen läsning av Bibeln och alla de läsningar jag har hört i kyrkan, för att inte tala om de många gånger jag själv läst som kyrkvärd, skulle jag nog inte våga mig på att kritisera predikningars innehåll, som jag idag gör.
    För mig är i egentlig mening inte predikan en uttolkning, utan mer en förklaring av texten.

  6. Klaus Seigel skriver:

    Jo, men förklaring blir ibland till uttolkning, ett personligt reflekterande ungefär som i bloggar eller i krönikor i Dagen.
    I söndags predikade vår präst utifrån texten om kopparormen, hon talade bara om olika glasögon, olika sätt att läsa texten. Inte så att jag inte förstod vad hon sade, men jag fick inte ihop det med textläsningen alls. Glasögonormar, menade hon så?

  7. LeoH skriver:

    En bra synpunkt!

  8. Ulf Hjertén skriver:

    Tråkigt att du inte reagerade på något annat i Evas predikan än orden om ”inte en kosmisk nödvändighet”. När jag läste Evas predikan var det hennes ord om försoningen som fastnade. Hur vi alla omfattas av försonarens kärlek och hur nödvändig den är för min gudsrelation och mina medmänskliga relationer. Hur kunde du missa denna starka predikan? Men av någon anledning tror jag fortfarande på försoning i våra kyrkliga relationer. Även om det spretar ordentligt på våra kyrkliga bloggar.

  9. LeoH skriver:

    Ulf, det är många predikningar som jag inte kommenterar på min blogg. Bl a vår komminister Bengt Wiklunds predikan om försoning samma dag som Eva höll sin predikan. Bengts predikan lockade fram en tår i ögonvrån, men om han hävdat i samma predikan att Jesus död inte varit en kosmisk nödvändighet, så skulle jag ändå enbart påtalat det. Detsamma gäller givetvis Evas predikan, vad hjälper det att den är bra om det i predikan framförs teologiskt mycket tvivelaktiga slutsatser?
    Jag vet att vi diskuterat frågan tidigare, men nog måste du anse det lite anmärkningsvärt att en präst i Svenska kyrkan rakt av förnekar det Jesus, sann människa och sann Gud, själv säger om korsfästelsen?

  10. kyrkis skriver:

    Kyrkan har genom hela sin historia tvingats stångas mot flummigheter av olika slag. Ibland outhärdligt grymt.
    Vi kan bara hoppas att det är sanningen som överlevt.

    Vi kan bara hoppas att sanningen överlever ännu en gång. Mitt i all den moderna gojan och snömoset vi matas med. Där det ”goda livet” står i centrum och där de som inte söker Gud görs till helgon. Medan lidande människor bara blir till besvär om de inte skyfflas över på diakonen som ska sköta det hela diskret.

  11. Rudbeckius skriver:

    @Ulf. Orden ”inte en kosmisk nödvändighet” är av mycket stor betydelse för hela predikan. De lägger ju ett raster över det andra som sägs på ett sätt som berövar predikan det kristna budskapet att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv”. Därför blir denna predikan fel även om varje enskild sats, tagen för sig skulle vara sann.

  12. Ulf Hjertén skriver:

    För mig la inte ordet kosmisk något raster över det starka försoningsbudet i Evas predikan. Guds kärlek förminskades inte på något sätt. Inte korsets predikan heller. Vi har ett problem i kyrkan: Vi är alldeles för fixerade på enstaka ord. Med den följden att vi glömmer helheten och därmed förminskar våra möjligheter att LEVA ordet kärleksfullt bland och för våra medmänniskor-

  13. Rudbeckius skriver:

    Ulf. Menar du att frågan om Jesu död var nödvändig eller inte är ett ”enstaka ord”? Jag menar tvärt om att det är helheten i den kristna tron som nu håller på att förvanskas i vår kyrka. Det tar sig uttryck i både enstaka ord och större sammanhang. Om inte Jesus behövde dö, enligt predikan så är det ett annat evangelium än det som apostlarna predikade!
    Det verkar inte som om ett teologisk samtal i Svenska kyrkan längre är möjligt. Det finns ingen gemensam syn ens på vad som är kristen tro längre, inte heller på vad som utgör teologi till skillnad från ideologiproduktion. Jag tror personligen att det har att göra både med politiseringen av de beslutande organen och med att man låtit sekulära statliga universitet ta hand om lejonparten av prästutbildningen.
    Det är egentligen inte så konstigt att det spretar, och då är det sannerligen inte bara en fråga om ”enstaka ord”.

  14. Ulf Hjertén skriver:

    Vem har talat om att Jesu död på korset är onödig. Vem har förnekat försoningens mening för mitt skuldtyngda hjärta. Har just varit med om långfredagens TV gudstjänst från Örebro Är till 100% med om varje ord i prästens I. Söderströms predikan. Det är jag övertygad att Eva H också gör. Låt oss försona oss i kyrkan som aposteln manar till. Tar du min utsträckta hand Rudbeckius?

  15. Rudbeckius skriver:

    @Ulf. Jag vill gärna ta en uträckt hand, men vet inte riktigt om det behövs en försoning om man har olika uppfattningar om en enskild predikan. Jag förstår inte riktigt behovet av det. Finns det något som jag bör be dig om förlåtelse för så får det vara mer konkret än någon allmän försoning som möjligen skulle kunna betyda att samtalet om teologin inte ska få föras i skarpa ordalag.
    Förklara gärna för mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: