Det är märkliga medlemskriterier socialdemokraterna håller sig med!

Det lär väl inte vara många som inte läst om kommunalrådet i Umeå Holmlunds syn på romska tiggare. Om ni inte läst så kan ni läsa här, här och här. Inte blir Holmlunds argumentation mer trovärdig av att han hänvisar till en väktare, som lär ha berättat för Holmlund hur det förhåller sig med de romska tiggarna. Metoden att hänvisa till vad någon annan sagt, för att slippa stå för ståndpunkter är mins lika gammal, som jag varit samhällsengagerad. Ni vet: ” jag hört av en vän till min arbetskamrat vars tremänning hört av sin kusin som talat med sin fasters man som hört av sin jaktkompis att….”

Partikamraternas avståndstaganden känns lite patetiska, vilket är förståeligt. Det kan inte vara lätt att ta till sig att partiet haft en mycket framträdande partiföreträdare i kommunen, som visar sig stå för antiziganism! Egentligen är det ytterst anmärkningsvärt att jag inte hittat någon uppgift, som säger att partiet öppnat ett uteslutningsärende! Frågan har faktiskt den digniteten. Nu är det ju inte första gången socialdemokraterna beter sig märkligt. Ingen samhällsintresserad medborgare kan väl ha glömt hur den socialdemokratiske minisistern Morgan Johansson offentligt förtalade föräldrar till de apatiska barnen. Föräldrarna var, enligt Morgan Johansson, skyldiga till det apatiska tillståndet. Morgan Johansson räknas till vänstern inom partiet och är troligtvis landets justitieminister efter valet. Så kan det gå, när ett parti far vilse i de interna kotterierna med dess krav på lojaliteter.

När jag nu kommit så här långt, vill jag återigen påminna om min gamla käpphäst, att jag ine får bli medlem i socialdemokraterna. Orsaken är inte att jag är antisemit eller antiziganist. Inte heller för att jag skulle omfatta högeridéer, det är inget hinder för medlemskap i partiet. Nej, orsaken är skilda teologiska uppfattningar om vad en kyrka är. Socialdemokraterna anser Svenska kyrkan, skall vara ett politiskt slagfält och att kyrkan skall vara underordnad partipolitik. Om någon socialdemokrat anser något annat och drar inställningen till en praktik och engagerar sig i en självständig nomineringsgrupp i kyrkovalen. Då tar det inte längre tid än vad det tar att SMS:a Arbetarekommunens styrelse och uteslutningsärendet är öppnat!

Då dras inte frågan i någon långbänk!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Advertisements

11 kommentarer till Det är märkliga medlemskriterier socialdemokraterna håller sig med!

  1. Rudbeckius skriver:

    Bra skrivet! Jag tror inte att det blir någon förändring så länge detta bara påtalas i kyrkliga sammanhang. Kanske ska vi konfrontera socialdemokrater och centerpartister med detta i valrörelsen, i valstugor och i bloggar, så kanske fler inser det uppenbart absurda.
    Keep going!

  2. LeoH skriver:

    Jag tror som du. Vi måste hålla frågan levande mellan kyrkovalen. Det går inte att föra en kampanj enbart vart fjärde år.

  3. Ulf Hjertén skriver:

    Med risk för att bli beskylld för att vara patetisk måste jag ändå efter många decennier medlemskap i Broderskap och kyrkliga församlingar säga att jag inte hört någon ledande socialdemokrat hävda att svenska kyrkan ska vara och användas som ett politiskt slagfält. Det enda kriterium som gällt för mina egna nomineringar har varit mitt kyrkliga engagemang och min kristna tro. Det har naturligtvis funnits enstaka socialdemokrater som rynkat på näsan åt mina idéer och funnit dem vidskepliga. Men det är undantag. Respekten har varit desto större.

  4. Rudbeckius skriver:

    @Ulf. Arthur Engberg, Alva Myrdal, är inte de ledande socialdemokrater?

  5. LeoH skriver:

    Ulf, tidningsartiklar kan också bidra till att man hör ledanade socialdemokrater hävda en massa saker. I slutet 2012 hörde socialdemokratiska medlemmar höra Olle Burell hävda att Löfven behövde en nationell valframgång och därför borde socialdemokrater lyfta sina arslen ge Löfven valframgången i i det kommande kyrkovalet.
    Är då Olle Burell en ledande socialdemokrat? Han är partiombudsman i Stockholm och gruppledare för partiet vid kyrkomötet. Nog ser jag honom som en ledande företrädare för partiet.
    Det är också intressant att när du kandiderar för socialdemokraterna, då kandiderar du för ett parti som inte med ett ord nämner Jesus eller Guds rikes utbredning.Nå, jag länkar till ett blogginlägg om mötet med Burell i Hedemora.
    https://holtter.wordpress.com/2013/01/05/arets-valappell-2012-socialdemokrater-lyft-era-arslen-och-gor-lovfen-glad/

    Ulf, jag ser nu när jag läser inlägget, att du var där och kommenterade och då upplevde jag att du försvarade Burells agerande. Du tog vart fall inte avstånd från att det var Lövfens framgångar kyrkovalet gällde.

  6. LeoH skriver:

    Arthur Engberg, född i grannsocknen Hassela, är en mycket intressant figur i den socialdemokratiska historien, som det går att skriva mycket om. I vår diskussion är väl hans mål som kyrkominister, att göra Svenska kyrkan till ett statligt salighetsverk med biskoparna som genraldirektörer, av intresse. Han lyckades inte, men det ligger i farans riktning att kyrkan blir till filial till det sekulära partiväsendet.

  7. kyrkis skriver:

    Blir kluven.

    Min pappa var en av de aktiva och tongivande i Broderskapsrörelsen. Det komplicerade ibland hans trovärdighet i församlingen. Polariseringen var stor och hans proffesionalitet ifrågasattes.
    Min svärfar hade samma erfarenhet. Han valde att bli ”neutral” för att kunna finnas för alla.

    Det stör mig att socialdemokraterna inte värnar sina kristna medlemmar. Inte kan se att de kan göra skillnad i de opolitiska grupperna. Att en gång sosse, annars utfrysning. Valet att ställa upp för en opolitisk grupp leder till automatisk uteslutning.

  8. Ulf Hjertén skriver:

    Konstaterar bara att vi har gjort olika erfarenheter. Vid några distriktskongresser föreslog jag att både Georg Andersson skulle avgå som Broderskaps ordf. och sedan i en radiodebatt med Maj-Lis Lööf att hon borde lämna invandrarministerposten. Jag gjorde detta öppet utifrån min kristet etiska tro. Det gällde då flyktingfrågor. Men något förslag på att jag av dessa orsaker skulle uteslutas ur Broderskap har jag aldrig hört ens viskas om. Jag känner flera broderskapare som gjort samma erfarenheter. Jag hävdar med bestämdhet och full övertygelse att det är vem som nomineras och vad hen står för som betyder något. Jag kan tjäna Kristus och hans kyrka på jorden lika bra om S har nominerat mig som ex. Frimodig kyrka. Ibland undrar jag vem eller vilka det är som mest vill partipolitisera kyrkans olika beslutsnivåer. För säkerhets skull kan jag väl poängtera att jag sedan många år jobbar med rent kyrkligt frivilligarbete. Är ofta fullt tillfreds med kyrkbänksämbetet.

  9. LeoH skriver:

    Ulf, först som sist. Jag är glad över att du läser mina blogginlägg och också kommenterar. Däremot är jag allvarligt bekymrad över, vilket jag också tidigare skrivit, att jag tydligen skriver oerhört otydligt, att texterna blir obegripliga.
    Jag försöker i ovanstående inlägg visa på hur partiet behandlar medlemskap på två skilda nivåer. Holmlund må vara antiziganist, men det utmynnar enbart i beklagande avståndstaganden. Men om samme Holmlund meddelat på sin blogg, att han anslutit sig till ÖKA och att han avser att kandidera för nomineringsgruppen i valet 2017, då skulle partiet inte bara beklagat, utan fördömt och startat ett uteslutningsärende.

    I den bemärkelsen faller din beskrivning in blogginläggets första del. Du må ha vilka åsikter du vill så länge du inte utmanar partiet organisatoriskt. För mig är kyrkan en egen storhet och om partiet vill leva upp till trosfrihet, då bör den tillåta att enskilda medlemmar agerar eftr sin tro. Alltså tillerkänna medlemmarna samvetsfrihet. Du bör också läsa partiets stadga, då ser du att partiet jämställer kyrkofullmäktige med fullmäktige-, landstings- och riksdagsgrupp. Alla är underställda partiet. Det har inget med åsikter i sig att göra. Om jag vore medlem i katolska kyrkan, en ortodox kyrka eller en muslimsk moské, då skulle inte partiet ens efterfråga mina synpunkter på kvinnliga präster eller imamer, mina synpunkter på samkönade äktenskap eller min allmänna kvinnosyn. Vore jag muslim, då skulle ordföranden i Socialdemokrater för tro och solidaritet hävda att jag är praktiserande muslim i motsats till alla muslimska kvinnor som kämpar för jämställdhet. Sådana kvinnor är psykiskt sjuka enligt Socialdemokrater för tro och solidaritet.

    Jag länkar till ett blogginlägg, jag skrev tidigt 2013.
    https://holtter.wordpress.com/2013/02/12/skulle-inte-accepteras-som-medlem/

  10. Ulf Hjertén skriver:

    Håller med dem som kritiserar Umebon Holmlund. Hans åsikter är väsensfrämmande också för mig. Dina texter är ingalunda obegripliga. Hade jag varit medlem i broderskap idag (de kallar sig något annat idag, jag vet det) så hade jag haft mycket att tillägga. Jag förstår också dem som är emot att kyrkans predikstol används som en partipolitisk plattform. Men jag är positiv till de förtroendevalda i kyrkan som vill följa Jesus och vill förverkliga hans visioner av en god gemenskap. Det tyckte jag att vi som var nominerade av broderskap gjorde på den tiden jag var medlem. Kyrkan är ju inte och ska inte vara opolitisk. Att bygga det goda samhället kan kyrkan inte vara ointresserad av. Jag tror nog att med nuvarande struktur på vår kyrka mår hon bra av så breda nomineringsgrupper som möjligt. Så länge det finns medlemmar som vill ställa upp för henne ska vi vara tacksamma. Men innehållet ska givetvis ha en kärna och stjärna. För mig stavas detta: Jesus. Det behöver inte finnas något motsattsförhållande i detta. Det är intressant att läsa och skriva i din blogg. Precis som till Rudbäckius räcker jag gärna min hand till dig.

  11. LeoH skriver:

    Javisst, alla förtroendevalda som vill följa Jesus är välkomna, vare sig de är socialdemokrater, folkpartister eller centerpartister, men vi får inte glömma att partier inte har några ambitioner att följa Jesus eller att bygga Gudsriket. Jag skulle personligen känna det som mycket märkligt, att människor av annan tro eller kyrkogemenskap skulle avgöra,om jag platsar som förtroendevald. Det vore lika märkligt som om jag la mig i, vilka människor skulle vara värdiga,att väljas till förtroendevalda, inom den katolska kyrkan eller en moskéförening. Det sker inför varje kyrkoval inom S, C och SD.

    När det gäller en utsträckt hand, så har jag inga problem med att grabba tag och inte heller att knäböja tillsammans med dig vid nattvardsbordet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: