Här sitter jag och får en näsknäpp av Koskinen!

Under min sjukhusvistelse hade tidningshögen hemma blivit riktigt hög. Det är först i dag jag kommit i kapp och kunde ta mig an Kyrkans Tidning. På sidan tre fastnade blicken på Lennart Koskinens signerade krönika. Den här gången handlar texten om bygget  av en moské i direkt anslutning till en kyrka med en inglasad mellandel. Bygget i Fisksätra har mött kritiska synpunkter, vilket inte är förvånande och Koskinen är som vanligt arg. Koskinen stämplar i vanlig ordning alla ifrågasättande synpunkter som främlingsfientliga och personer som framför de kritiska synpunkterna som psykiskt sjuka. Nå, Koskinens inställning är ingenting nytt, utan får väl sägas vara en del av traditionen inom det kyrkliga etablissemanget. Koskinen kan ju givetvis ha rätt i sitt diagnostiserande. Den som är psykiskt sjuk kanske inte alltid inser det. Det jag ändå ställer mig frågande till är den moraliskt upprörda tonen Koskinen visar mot påstått sjuka människor. Som tur är, vilket jag har färska erfarenheter av, möttes jag av empati och inte moralism när jag kom till akuten i Hudiksvall förra fredagen. Nu ska jag inte älta det här mer. Ni kan gå till tidningen och läsa aktstycket.

Det som fick mig att sitta ganska länge och leta efter den bakomliggande meningen var följande:

”Jag fick då en ny förståelse för betydelsen av ett projekt som Guds hus, när jag då hörde hur det kristna araberna i gudstjänsten självklart bad till ”Allah”, det arabiska ordet för Gud. Den enda Gud som finns och som är allas vår gemensamma skapare och fader. Varför är då vårt syskonskap så provocerande?”

Som sagt. Jag satt länge och funderade och försökte förstå vad Koskinen var ute efter. Efter några timmar, slutade jag leta efter dolda djupsinnigheter och tillåter mig att förstå texten som den står. Koskinen låter så förvånad över att ordet ”Allah” betyder ”Gud.” Det är en kunskap jag burit med mig sen ungdomsåren. Jag trodde det tillhörde allmänbildningen. Jag får väl göra en gissning av vad Koskinen vill säga med att ordet ”Gud” kan sägas på många olika sätt beroende på det språk man talar. Koskinen verkar mena att bara för att kristna araber använder ordet ”Allah” när de talar om Gud, då är också förståelsen av innehållet i ordet densamma för arabiska muslimer och arabiska kristna. Vore jag en arabisk kristen skulle jag i detta nu känna mig oerhört förolämpad av Koskinens påståenden. De arabisk kristna vet vad det innebär att vara kristna! Om de nu använder ordet ”Allah”, som Koskinen hävdar, är det då orimligt att tänka sig att de i god kristen anda talar om den treenige Allah? Att Allah är Fader, Son och Ande?

Koskinen, du får gärna kalla mig för fundamentalist, men jag är helt säker på att mina arabiska kristna syskon har samma trosbekännelse som jag! Du förminskar deras tro för att vinna några billiga debattpoänger här i Sverige!

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

9 kommentarer till Här sitter jag och får en näsknäpp av Koskinen!

  1. Rudbeckius skriver:

    Du är på hugget! Nu för tiden klarar inte biskopar av att svara på enkla trosfrågor som människor förr kunde ge rediga svar på i konfirmationen. Jesus och Muhammed är lika bra. Muslimerna tror på samma Gud som Jesus fast han sa att ”ingen kommer till Fadern utom genom mig”.
    Vad är det med biskoparna i Svenska kyrkan? Det verkar vara en sådan förvillelse…

  2. LeoH skriver:

    När jag tänker på många av våra biskopar, då känns det lite som ett skämt att hävda SvK är en episkopal kyrka.

  3. Andreas Holmberg skriver:

    Ja, och ärkebiskoparna är just ärke… jag menar Hammar som läser evangelierna rent symboliskt och påstår att ”vad som verkligen hände kan vi lämna därhän”, Wejryd som på allvar tror att en del barn och ungdomar – genom historien också, får vi förmoda – är födda av karlar och Jackelén som trots upprepade påstötningar inte kan svara på om Jesus ger en sannare bild av Gud än Muhammed ger. ”Tipspromenadfråga” kallar hon den fråga som är en ödesfråga för miljarder människor.

    Och Leo, jag delar din förvåning över att Koskinen blev förvånad över att ordet Allah helt enkelt betyder Gud. Det trodde även jag tillhörde allmänbildningen; även jag har känt till det sedan ungdomsåren. Däremot förnekar muslimerna att Allah har en Son, vilket ju de kristna hävdar. Så i den bemärkelsen delar vi verkligen inte trosbekännelse (att alla som i någon mening tror på ”Gud” skulle vara våra trosfränder är sannerligen en helt ny lära).

  4. Hans Odeberg skriver:

    Som konservativ lekman får jag faktiskt säga att jag nog i stort håller med ”det kyrkliga etablissemanget” i hållningen gentemot Islam. Som jag ser det tillber även muslimer Herren, liksom judarna, om än med lite udda, ovana namn. Att ihop med dem kavla upp ärmarna och bygga gudstjänstlokaler ser jag inget fel i. Kan vi i praktiskt liv visa på Kristi kärlek och omvända några muslimer, så Halleluja! Varför inte glatt och frimodigt umgås med andra trosriktningar när vi redan glatt umgås med det totalt gudlösa svenska samhället, och upplåter kyrkor till profana konserter och församlingshem till vallokaler?

    Det jag inte förstår är varför SvK skall släta ut sin egen profil i mötet med andra, i ett läge då tydlighet borde vara den självklara vägen. ”Kyrkliga etablissemanget” har en poäng när de säger att inget samfund besitter den fulla sanningen och kunskapen om Gud. Men givetvis tror jag att mitt samfund har den bästa bilden av Gud. Annars hade jag ju bytt samfund. Så självfallet tycker jag att Jesus är bättre än Mohammed, och begriper inte hur någon kyrklig företrädare kan säga annorlunda. (Nja, jag tror mig nog begripa.) Men därmed inte sagt att inte Muhammed kan vara en bit på vägen emot sanningen. Varpå jag nog får sitta och meditera lite över strofen ”Ingen kommer till Fadern utom genom mig”.

    Jag förstår inte heller varför kritiken gentemot de som är kritiska måste bli så skarp, med raska sjukdomsdiagnoser. Men sådant är väl tyvärr samhällsklimatet idag.

    Sen har jag en rent egoistisk anledning att önska vår kyrkas ekumeniska strävanden framgång. Tänk om de vänjer sig vid att umgås med konservativa, skäggiga gubbar med annorlunda gudsuppfattning? Tänk om de vänjer sig såpass att de till och med börjar acceptera de konservativa, skäggiga gubbar de ännu har inom sina egna väggar?

    Min dröm är att en kyrkobyggnad uppförs som har gemensamma lokaler för en regnbågsförsamling och en missionsprovins. Men där kanske toleransens gränser passerats?

  5. Klaus Seigel skriver:

    Förstår inte somliga kristnas ilska över att man sagt att den kristna guden och Allah är samma Gud. Klart att de är det. Även Brahman är samma Gud. Det finns bara en Gud, inte många.
    Däremot så skiljer sig BILDERNA av Gud åt. För mig är Jesus avgörande, min uppfattning är att han ger den bästa bilden.

  6. Klaus Seigel skriver:

    Du har inte trampat över den gränsen Leo, men när jag läste om detta första gången så beskrevs det som att kyrkan skulle finansiera en moské. Så är ju inte fallet, det handlar om en del EMELLAN kyrkan och moskén, tänkt som en mötesplats och symboliskt som en kommunikationskanal.
    Självklart ska de kristna hålla fast vid sina övertygelser (splittrade dock…) men vad är det för fel i att försöka hitta de gemensamma nämnare som kan finnas?

  7. LeoH skriver:

    Hans och Klaus ni får ursäkta om svaret blir lite korthugget, men jag har en hel del att pyssla med. Jag tror att det leder vilse, att hävda som en sanning att eftersom det bara finns en Gud, då tillber alla samma Gud.
    Låt mig genom en något vinklad liknelse säga så här: Om jag ber till en trärot, då är helt rimligt att tänka sig att den ende guden hör bönen, men kan man verkligen ur den insikten hävda att det är samma Gud vi tillber?
    Jag känner också en stor tveksamhet till begreppet ”bilder.” Visserligen finns det många bilder av en högre makt från trärötter till den treenige Guden. Men enligt vår tro, som vi hävdar är en sanning, så är Jesus både sann människa och sann Gud. Jesus, som jag ser det gav oss inte en bild. Han talade om hur det är.
    Jesus anser också att den sanningen är så viktig att vi, hans lärjungar, skall göra alla folk till lärjungar.

  8. Klaus skriver:

    Jo, det finns ju avgudar. Som Mammon och guldkalven. Men då det inte finns fler än en Gud så innebär det i så fall att muslimer och alla andra icke-kristna religioner tillber en avgud, vilket känns som ett ganska stort och hårt påstående. Ur avgudar som guldkalven kommer bara girighet och annat elände, men stämmer det för våra stora världsreligioner? Att det bara kommer elände från dem? Så är inte mitt intryck och om man öht vill mänskligheten väl (vilket jag märkt att du vill) så vore det rimligt att försöka hitta vissa gemensamma nämnare för olika slags ansträngningar att göra världen bättre.

  9. Klaus skriver:

    Jag menar inte att du inte försöker hitta gemensamma nämnare, jag menar generellt (synd att man inte kan redigera sina poster).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: