Vi får inte låta självgodheten vara tolkningsramen för vår samhällsförståelse. Risken är alltför stor att vi inte vill se verkligheten.

Det är lätt och fullt förståeligt att vi inte vill identifieras med de onda krafterna i världen. Vi svenskar anser oss nog vara goda och värna om alla människors lika värde, men är den bilden sann, vare sig på kort eller lång sikt? De som följt min blogg sen februari 2007, vet att jag gärna målar den svenska moraliska hållningen i svarta färger. Går vi tillbaka i tiden till 60-talet. När jag samlade pengar till FNL på torget eller systembutikerna i Sundsvall, då mötte jag ofta argumentet: USA är ju ändå en demokrati! Jag kunde bara konstatera som svar, att även demokratier kan starta och delta i orättfärdiga krig. USA tillhörde inte då och tillhör inte heller i dag de goda krafterna i världen. Nu gäller det att jag tar tag i frågan jag tänkte skriva om och inte skriva om självklarheter, att USA tillhör ondskans axelmakter.

Det är ju den svenska ”godheten” jag avsåg att skriva om. Jag tar min utgångspunkt Per Albin Hanssons folkhemstal. Ett mycket vackert tal, men varje gång jag kommer till avsnittet där PA Hansson, säger att det goda hemmet inte känner till några styvbarn, inser jag att det bara är tom retorik. Låt mig peka på några styvbarn, som PA Hansson inte såg eller ville se. Jag börjar med judarna.

Jag minns hur förvånad jag blev i ungdomsåren, när jag läste mig till att Sverige inte ville ha någon judisk flyktinginvandring. För att kunna stoppa judarna redan vid gränsen, krävde Sverige att Tyskland skulle stämpla ett J i judarnas pass. Resultatet blev att judarna möjligheter att lämna Tyskland blev obefintlig och de låstes in i Tyskland, med känt resultat, när Tyskland tog beslutet om den slutgiltiga lösningen. Vissa styvbarn tillhörde fel ras, som svenska staten inte kunde ta ansvar för. En i grunden rasistisk hållning.

Ungefär samtidigt med Sveriges krav, att Tyskland skulle stämpla in ett J i judarnas pass, tog svenska staten beslutet att Romer inte var välkomna till Sverige. Romerna levde under stor press i Tyskland och det var fullt rimligt att de önskade sig därifrån. Men Sveriges beslut att inte tillåta Romer att komma hit, innebar att de blev inlåsta i Tyskland. Romerna drabbades också av den ”slutgiltiga lösningen.” Beslutet att Romer inte var välkomna till Sverige avskaffades på 50-talet. Jag tror inte att någon blir förvånad om jag stämplar behandlingen av styvbarnen romer som rasistisk.

Nu kanske vän av ordning hävdar att jag drar för långtgående slutsatser av Sveriges behandling av styvbarn som önskade komma till Sverige. Låt mig då för allan del granska den svenska hållningen mot landets ”egna” styvbarn. Låt mig få påminna om behandlingen av romer. Alla som läst Katarina Taikons berättelser om den romska flickan Katitzi eller läst böckerna för sina barn, vet hur staten behandlade våra inhemska romer. De fick stanna i kommunen några sen kom polisen och skuffade dem till en annan kommun. Först på 60-talet gavs romska barn möjligheter till en ordnad skolgång. Behandlingen av romer kännetecknas inte, med bästa vilja i världen, att de räknades in bland de svenska styvbarnen, trots att romerna  bott här i generationer. Politiken var i grunden rasistisk.

Det har inte undgått någon med någorlunda historiska kunskaper, att staten ville förbättra den svenska folkstammen. Kvinnor och män kunde, på rent administrativa grunder hållas instängda i skilda slag av förvar. På dessa förvar hamnade kvinnorna och männen i rena utpressningssituationer.   ”Låt sterilisera dig och du blir utsläppt. Om inte blir du kvar här på förvaret.” Steriliseringen drabbade romer och tattare och i den delen var åtgärden helt rasistisk. I andra fall var åtgärden fullständigt avsaknad av empati och vetenskaplig kunskap. Det fanns under hela tidsperioden som tvångssteriliseringen pågick ingenting som tydde på att den svenska folkstammen förbättrades. Det var nog det som ledde till att tvångssteriliseringen upphörde på 70-talet.

Behandlingen av barn, var om möjligt än värre och nu tänker jag inte på lärares och föräldrarnas rätt att fysiskt misshandla barn. Jag tänker på den fullständiga rättslöshet som de barn, som hamnade i samhällets vård, drabbades av. Under många år drev barnen, nu som vuxna , krav på att staten skulle erkänna sitt ansvar för vanskötseln av barnen som haft oturen att hamna i statens vårdapparat. Till slut gav staten efter och vi minns alla hur staten bad om förlåtelse och också erkände att staten också borde betala skadestånd för vanvården. Sagt och gjort, en summa bestämdes och ett regelverk beslutades . Och självfallet vilken myndighet med uppgiften att hålla skadeståndsutbetalningar så låga som möjligt. Nu kränks, regelbundet, barnen en gång till. Först en förlåtelse som staten tydligen inte fullt ut menade, sedan ett ständigt ifrågasättande av berättelserna som de, nu vuxna, barnen berättar för myndigheten. Egentligen är det lite märkligt att brevet med avslaget om skadestånd inte har en bilaga undertecknad av statsministern, där staten tar tillbaka sin ursäkt till just den personen!

Ett enda exempel till. Trots att staten tog beslutet att upphöra med tvångssterilisering, hade inte staten släppt tanken på att förbättra den svenska folkstammen. Jag kan tänka mig glädjen hos den politiska makteliten när de fick kunskap om genteknikens möjligheter. Nu kan staten ”erbjuda”, fortfarande i blygsam skala, kvinnor att uppspåra och döda foster med t ex downs syndrom. Resultatet har blivit över förväntan! I Danmark har nog det sista barnet med Downs syndrom blivit född. Där kan det politiska etablissemanget börja räkna på hur mycket pengar staten sparar, när det inte föds några barn med Downs syndrom. Min tro är att de också med stort iver väntar på uppgiften om nya funktionshinder, som läkarvetenskapen kan uppspåra och avrätta fostret. Möjligheterna att förbättra folkstammen är med den nya tekniken obegränsad. Vad ska det här kallas annat än en rasistisk önskedröm. En önskedröm som redan blivit en mardröm!

Som avslutning vill jag påminna om att våra politiska inte blivit tvingade att genomföra något av mina exempel. Allt har tagits utan tvång och enbart av det skälet att partierna, ingen nämnd och ingen glömd, önskat utvecklingen. Det kan vara svårt för många att ta till sig att när det politiska etablissemanget offentligt talar om alla människors lika värde, så sitter de och planerar för en diametralt motsatt politik. Jag skulle önska att de inom kyrkan, som vill att kyrkklockor skall varna för 600 nynazister, skulle inse vilka det är som banar väg och bärare av den fascistoida människouppfattningen. I Almedalen representerad av  partiledarna. Så illa är det!

Jag väntar på reaktioner på Martes fråga. Reaktionerna har varit få. Här.

KT

 

 

Annonser

10 Responses to Vi får inte låta självgodheten vara tolkningsramen för vår samhällsförståelse. Risken är alltför stor att vi inte vill se verkligheten.

  1. Andreas Holmberg skriver:

    Väl talat. Kan bara instämma, med reservation för att räkna USA till ”ondskans axelmakter”. Jag går inte så långt, men som någon sa är USA så mäktigt att det kan åstadkomma större sammanlagd skada med ett relativt litet felgrepp än t.ex. Nordkorea med ett relativt stort. Jag demonstrerade f.ö. i Gävle med min fru mot USA:s aviserade krig mot Irak – man gör bara inte så (drar igång krig, alltså).

    Apropå Sverige: Till landets ”egna styvbarn” hörde visst även alla som levde på någon form av socialhjälp – de hade nämligen, enligt Maciej Zaremba i boken ”De rena och de andra” – inte full rösträtt när Per Albin höll sitt berömda folkhemstal. Inte förrän efter andra världskriget, när Per Albin nästan var död, fick även dessa ”ekonomiskt efterblivna” sina medborgerliga rättigheter. Detta rörde tydligen flera hundra tusen personer (alltså betydligt fler än bara romer och liknande folkgrupper). Kan det verkligen stämma? Jag kommer i så fall aldrig mer att lära ut att vi införde allmän och lika rösträtt efter första världskriget – det var i så fall sannerligen inte förrän efter andra.

  2. LeoH skriver:

    Uppgiften måste kollas! Jag vet att kriminella kunde förlora sina medborgerliga rättigheter, men att även de som fick någon form av socialhjälp också kunde drabbas, det visste jag inte.

    Det viktiga med mina exempel är de genomfördes fullt frivilligt. Besluten speglade beslutsfattarnas åsikter. Som en fd medlem i S, vt jag hur falsk partiets självbild är.

    Synen på USA kan diskuteras, men landets självbild är om möjligt större än Sveriges.

  3. Andreas Holmberg skriver:

    Ja, jag ska försöka leta rätt på min Zaremba (får väl låna i värsta fall). Jag är inte säker på var gränsen drogs, men storleksordningen på den grupp som förblev utan full rösträtt hela mellankrigstiden var helt förbluffande (om det nu inte var tryckfel med några nollor för mycket). Möjligen fick de rösta kommunalt eller också var det tvärtom. Uppgiften bör som sagt kollas, gärna dubbelkollas (även Zaremba kan ju ha fel ibland).

    Det där med folkhemmets ”styvbarn” är ö.h.t. intressant oavsett riksdagsmajoriteter. Och hur Marte Wexelsen Göksöyr (hon är verkligen inte dum!) upplever det kan man ju bara ana. Fantastiskt bra tal hon höll i Eidsvoll – jag tänker inte bara på Jeanne d´Arc utan på Martin Luther King!

  4. LeoH skriver:

    Martes tal är verkligen en retorisk höjdare. När hon avslutar talet med att ”jag vill leva” så förstår alla att förutsättningen för att hon står och håller sitt tal är att hon inte blev aborterad.
    Jag är säker på att om våra landstingspolitiker hör talet så skulle applåderat högljutt, som säkert många också gjort när det sett Glada Hudik-teaterns föreställningar.

    Vi får stå på oss. Våra förtroendevalda har inte blivit lurade eller varit tvungna att ta besluten. Besluten om KUB-tester togs för att våra politiker ville det!

  5. SigridL skriver:

    Zaremba brukar finnas på nätet
    En riktigt elak tolkning om styvbarnen är att de faktiskt inte ska finnas. Alltså bort med dem

  6. LeoH skriver:

    Så har jag också tänkt i mina mörka stunder!

  7. StaffanWadström skriver:

    Håller i stort med LeoH i hans inledande text. Men detta att ” USA tillhörde inte då och tillhör inte heller i dag de goda krafterna i världen.” delar jag nog inte. Visst finns det historiskt mörka sidor hos USA, men detsamma kan sägas om t ex Sverige och Danmark. Och vilket land tillhör de ”goda krafterna”? Var själv FNL-are på 60-70-talet. Men menar att vi idag kan tacka för att USA finns. Hur skulle Europas förhållande till Ryssland sett ut utan NATO.
    I övrigt en mycket tänkvärd text som är värd en bredare debatt.

  8. LeoH skriver:

    Tack Staffan för gensvaret! USA får jag skriva något om i ett framtida blogginlägg!

  9. klaus skriver:

    Nu är detta delvis off-topic men det har också med De Oönskade att göra, och med Sveriges överdrivet ljusa självbild att göra: Ronny Sandahl skriver en krönika i dagens Aftonbladet om vårt förhållande till tiggarna, en kristen politiker påstås ha yttrat att de är som en sjukdom som måste bort. Lite 30-tals vibbar där också, om det nu är sant.
    (Öht skriver just Sandal mycket bra saker, annars kan man få spader på dessa krönikor.)

  10. klaus skriver:

    PS kolumnen jag nämnde har rubriken ”Rolf Åbjörnson har en särskild plats i helvetet”.
    Som sagt: Går definitivt att koppla till det ämne som annars gäller här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: