Öga för öga, tand för tand

Jag minns hur jag som halvstor parvel fick lära mig, vilket stort humanistiskt språng det var, när principen öga för öga, tand för tand blev ett moraliskt rättesnöre för rättsuppfattningen. Hämnden eller vedergällningen fick inte vara mer omfattande än själva brottet. I dagens rättskipning talas det om rätten till nödvärn och mer våld än nöden kräver.

I slutet av 60-talet utsågs jag till nämndeman för VPK vid tingsrätten i Sundsvall. Uppdraget innebar en god utsiktspunkt för att se, men också förstå hur orättvist livet kan te sig individer och grupper i ett klassamhälle. Ett viktigt steg i det som ofta kallas för livets skola. Tingsrätten i Sundsvall innebar inga spännande mål, utan för det mesta rörde det sig om små brott, men även händelser i det lilla kan bidra till förståelse för det stora. Som Sune Carlsson sa vid ett bolagsstyrelsemöte i ett av ABB-bolagen i Västerås. Jag hade begärt ordet efter vår VD:s förslag till budget för kommande år. Jag påpekade att budgeten aldrig skulle hålla och hävdade utifrån de väntetider vi hade på den avdelning där jag var metallordförande, att vi gick in i en lågkonjunktur. Då tittade Sune Carlssson kallt på vår VD och sa: ”Nu har metall förklarat ur ett mikroperspektiv, det jag sett från ett makroperspektiv. Du tänker tydligen segla in i en förväntad lågkonjunktur med fulla segel.” Återigen fick jag bekräftelse på, att jag alltid ska lite på mina mikroerfarenheter, de ledde och leder mig oftast hyfsat rätt!

Nu tillbaka till mitt mikroperspektiv som nämndeman i Sundsvalls tingsrätt. Ett mål har jag funderat en hel del över de senaste dagarna. En butiksinnehavare i Sundsvall åtalades av en åklagare för misshandel. En dag såg innehavaren hur en tjuv röck åt sig en läderjacka och drog i väg. Butiksinnehavaren var en före detta idrottsman, brottare vill jag minnas, han sprang efter den flyende tjuven och tog in på honom, det var bara en tidsfråga innan han skulle ha hunnit ikapp tjuven. Någon meter från tjuven får innehavaren en ingivelse och gör en rejäl flygtackling på tjuven som dråsar i trottoaren med ansiktet före. Blodvite uppstod med påföljande läkarbesök. Vid rättegången förklarade sig butiksinnehavaren oskyldig. Det våld han använt sig av var, enligt honom, motiverad. Nämnden inklusive domaren var helt eniga. Vi ansåg honom skyldig till misshandel. Vi ansåg, att om han sprungit i 30 sekunder till, då hade han kunnat gripa tjuven. Den flygande tacklingen var övervåld. Det var mer våld, än nöden krävde.

De senaste veckorna händelser i kriget mellan Israel och Hamas, har jag ofta tänkt på det där ”skitmålet” i Sundsvalls tingsrätt. Av samma anledning som tingsrätten dömde butiksinnehavaren skyldig till misshandel, på samma grunder måste Israel av varje rättänkande människa dömas skyldig till oerhört mycket mer våld än nöden kräver. Vilken nöd är det som kräver 1150 döda palestiniers liv? De flesta civila och barn. Det kan man kalla för en rejäl flygande tackling. Under samma period har Hamas dödat 56 personer varav tre civila! Hur man än vrider och vänder på frågan, så står inte det israeliska våldet i någon rimlig proportion till  händelser, som Israel vill åberopa för sina vildsinta bombningar. Varken nuvarande eller historiska.

Jag torde inte komma längre den här gången, men det är inte nödvändigt heller. Jag tror att jag fått fram min poäng, att Israel med råge överskridit alla rimliga gränser för rätten till nödvärn. Den sanningen är uppenbar oavsett om vi betraktar frågan ur ett mikro- eller makroperspektiv. Nu väntar jag bara på vän av ordning som frågar om min inställning till Hamas och den växande antisemitismen i Sverige. Alla er hänvisar jag till det jag tidigare skrivit på min blogg och på Facebook. Men för att något underlätta läsningen av min text, vill jag i all ödmjukhet påminna om, att jag ingenstans fråntagit tjuven i Sundsvall hans del i händelseförloppet.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser

11 Responses to Öga för öga, tand för tand

  1. Staffan Wadström skriver:

    Kan hålla med om att detta med proportionaliten i Israels svar på Hamas agressivitet kan ifrågasättas. Men det är ändå inte så enkelt som att räkna antalet döda på resp. sida. Det råder krig mellan Israel och Hamas (mer än Palestina). Det naturliga för stater i krig är att skydda sin civilbefolkning. Det gör Israel genom bl a att se till att förvarna och få ner ner sin hotade befolkning i skyddsrum. Hamas gör det rakt motsatta. Man hindrar de civila att ta skydd. Istället lägger man sina tunnelnedgångar och raketramper under bostadshus, skolor. För Hamas är den enskilda människan liv utan värde. Tänk om man använt de tusentals ton betong man använt för att bygga tunnlar, till att bygga skyddsrum åt sina barn och gamla. Då hade dödstalen sett helt annorlunda ut.

  2. LeoH skriver:

    Jag är så enkelspårig att jag ser vem som dödar! Israel har dödat långt över 1500 personer varav de flesta är civila och barn.
    Du får ursäkta Staffan att jag tycker det är rutten moral, att säga till den palestinska civilbefolkningen inklusive barnen, att Israel måste döda dem för att Hamas inte byggt skyddsrum.
    Jag accepterar inte sån rutten moral!

  3. klaus skriver:

    Spontant så reagerar jag som du. Det är inte en tand för en tand detta, det är ett huvud för en tand. Oproportionerligt och kontraproduktivt, som att bekämpa fröande maskrosor med lie.

    Dock går det ju att se hur ångestblodigt tilltrasslat allting är. Jag avskyr Hamas även här uppifrån och bodde jag i Israel så skulle jag nog inte kunna hålla min ångest och ilska i schack för att tänka i termer om moral och proportion. Men somliga, den tappra fredsrörelsen i Israel och en del modiga skribenter klarar att tänka så, trots att de då också kan hotas av sina landsmän.

    Läste om en tidigare Israelisk utrikesminister, Ben-Ami, som skrev att Israel INTE har för avsikt att bomba bort Hamas! Vilket man kanske skulle kunna tro. Det finns nämligen ett värre alternativ;  total anarki i Gaza där olika parter, till exempel ISIS, agerar i ett ständigt kaos.  Så man vill hålla Hamas nätt och jämnt levande för att undvika anarki och räknar mer eller mindre med att bomba Gaza inkl barnen där, sisådär vart tredje år…

  4. klaus skriver:

    Korrigering: Jag menade inte i min kommentar att Israel s.a.s schemalagt bombningar av Gaza vart tredje år. Vad Ben-Ami (källa nedan) menade var mer att det är så det kan bli om nu Israel vill ha kvar Hamas ”lite grann” för att inte få ett ännu större hot mot sig. Man låter Hamas vara kvar och har då också en ursäkt för blockaden. När Hamas understundom blir för starka så bombar man osv.

    http://www.project-syndicate.org/commentary/shlomo-ben-ami-explains-why-israel-finds-itself-in-a-strategically-inferior-position#BZXPbvY0rsBmkCzh.99

  5. LeoH skriver:

    Många frågor blir det. Risken är möjligen att vi blir för konspiratoriska. Ett är ändå säkert. Israels poltik syftar till folkfördrivning.

  6. Andreas Holmberg skriver:

    Och vad syftar Hamas´ politik till då? Nå visst, ingen har rätt för att motparten har fel. Men det verkligen så säkert att Israel vill ha palestinierna bort från Gazaremsan?

  7. LeoH skriver:

    Först, jag håller fast vid att Israels bombningar och ödeläggelse av Gaza är orättfärdig och inte heller har motiverats på något rimligt sätt.
    Vem som vill driva bort vem kan väl diskuteras, men ett är klart att Israel aldrig har önskat en tvåstatslösning. Folke Bernadotte blev ju mördad av terrorister enbart för att han förordade en tvåstatslösning.
    Israel har i realiteten redan annekterat de ockuperade områdena. Svårigheten att formaliserade det som redan skett på marken är just palestiniernas fysiska närvaro i området. Det vore helt rimligt att de skulle få fulla medborgerliga rättigheter i landet, men då skulle tanken på judiskt land falla till marken.

    Ett enat Israel/Palestina var faktiskt en tanke hos Bernadotte.

    Men hursom, bombningarna av Gaza är terrorbombningar i klass med eldstormen över Dresden eller atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Jag är emot dödsstraff, men enligt de straff som utdömdes efter kriget borde både Churchill och Truman också dinglat.

  8. Staffan Wadström skriver:

    LeoH,

    tja rutten moral, men faktum kvarstår att Hamas inte värderar ett enda liv högre än sin politiska terroragenda. Om man värnar civila – barn och äldre – varför då placera sina raketramper mitt inne i bostadshusen, i skolor och även vid sjukhus? Vad kallar du denna moral? Tror faktiskt inte att Israelerna siktar på barnen, utan målet är att slå ut Hamas dödliga vapen.
    Varje normal människa lider självklart av att bevittna detta krigets fasor, att se sönderslitna kroppar. Och alla önskar att kriget omgående ska ta slut. Men ditt ditt perspektiv är enastående enögt.

  9. LeoH skriver:

    Må så vara Staffan, må så vara. Jag fortsätter ändå med en dåres envishet att hävda att Israel inte har några som helst militära eller politiska skäl att terrorbomba Gaza.

  10. Andreas Holmberg skriver:

    Nog har Israel militära skäl att sätta igen tunnlar och förstöra raketramper. Fast visst är det fel om det övergår i rena terrorbombningar, med ren skräck och varnagel som mål. Visserligen är bombningarna av Gaza knappast alls i klass med eldstormen över Dresden eller atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Men jag håller ändå med dej Leo på så vis att att jag i en gisslansituation, när jag och mina barn blir ”mänskliga sköldar”, mycket skulle uppskatta om motståndaren tog lite (eller mycket) hänsyn till oss och insåg att vi sannolikt inte allesammans direkt längtade efter martyrdöden. Där kan jag liksom du Leo (och påven!) bli vansinnig på en sorts israelvänlig opinion som får det att låta som att det är OK att döda tusentals palestinier bara för att de har så dåliga ledare eller själva är så dåliga och värdelösa (särskilt barnen då, förstås). Och minskar verkligen risken för hat och attentat mot Israel på det här sättet? (Fast den där sabla muren tycks ju faktiskt ha ”funkat”).

    Angående att vid en tvåstatslösning ”skulle tanken på ett judiskt land falla till marken…” bör man väl med tanke på Hamas också påpeka att ”då skulle tanken på en palestinsk alt. islamistisk stat falla till marken”?

    Apropå rubriken: frånsett de rent kroppsliga bestraffningarna (som vi i stort sett övergivit; jag håller med dej och juryn ifråga om övervåld vid gripanden) är ju de flesta straff ”större” än brottet. Om jag stjäl pengar av dej Leo bör väl bötesbeloppet bli rejält mycket större än bytet, och om jag frihetsberövar dej en vecka (lugn, har inga sådana planer ;o) lär jag ju få sitta inne betydligt längre. Att det kostar mer än det smakar att skjuta tusentals raketer över Israel (med dålig träffsäkerhet visserligen) är väl inte orimligt, men det är bra att du ifrågasätter proportionerna. Det gör jag själv och diskussionen är viktig!

    Och nu vart det för långt igen! (Varför är det roligare att skriva på andras bloggar? kanske för att fler läser där?) Nu på söndag ber vi i alla fall som kristna för både Gaza och Mosul och kräver – i en del av våra församlingar – att Sverige följer Frankrikes exempel vad gäller de kristna flyktingarna från Norra Irak (löfte om asyl). Vad gäller Gaza borde vi väl kunna stödja påvens appell om eldupphör för barnens skull, men det är kanske känsligare av någon anledning? Hälsningar Andreas

  11. LeoH skriver:

    Frågan kan diskutera ur många aspekter, men det går inte att fördöma det våld Hamas utför. Ett ockuperat folk har, har enligt folkrätten, rätt att göra militärt motstånd. Där finns inga begränsningar till var motståndsmännen får befinna sig i förhållande till civilbefolkningen. Det är inte heller mot folkrätten att ett ockuperat folk beväpnar sig.Jag kommer ihåg uppmaningen i telefonkatalogen, i händelse av att Sverige skulle bli ockuperat, i min ungdom: ”Alla uppgifter att motståndet har upphört är falska!” Det motståndet skulle självfallet lett till många civilas död. Vid varje någorlunda lyckat nålstick på ockupanten skulle med all säkerhet lett till mot civilbefolkningen med motiveringen att det var motståndets fel att de civila dog. I den bemärkelsen kan man ju alltid undra, gisslantagande av vem?

    Jag tror också du bör studera kartan lite bättre och fråga dig var skall Hamas gräva sina tunnlar eller gömma sina avskjutningsramper? Gaza är inte stort. Visst kan vi ifrågasätta klokheten i motståndet, men Hamas bryter inte mot någon internationell rätt. Lika lite som Sverige skulle gjort det om vi blivit ockuperade.

    Folkrätten anger också vilka skyldigheter som ockupanter har gentemot det ockuperade folket. När det gäller skyldigheterna är i egentlig mening ointressant om ockupanten är en demokrati och de ockuperade är en diktatur. Ta ett näraliggande exempel Irak, att kristna och assyrier fördrivs är USA:s, Storbritanniens och Natos fel. De levde inte upp till skyldigheten att skydda det ockuperade statens befolkning.

    Jaja, det finns mycket att säga i frågan. Jag vet att det är kontraproduktivt att försöka diskutera utifrån juridik. Har nog aldrig genom åren fått rätt i samtal om tjuven, som fick sig en flygtackling, när han snodde en jacka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: