Det är anarki i Libyen! Hur kan det komma sig?

Ofta, ofta när jag läser utrikesanalyser i våra stora medier som t ex DN, blir jag sittande och storögt funderar över, om artikelförfattarna måste göra sig korkade, för att få in sina alster i tidningen. Just nu sitter jag funderar över en signerad ledare skriven av Håkan Boströmi dagens DN. Artikeln har rubriken: Libyen efter Khadaffi – Ett rop på hjälp. Läs artikeln och försök förstå hur det kan komma sig, att Libyen i dag lider under anarki, klanvälde och extremism? Det kunde ha varit dagens uppgift samhällskunskap för klassen på allmänna linjen på Tärna folkhögskola, när jag arbetade där som lärare i samhällskunskap, historia och livsåskådning.

Nu är det länge sen jag arbetade som lärare, så jag får väl på egen hand förklara varför Håkan Boström får underkänt. Beskrivningen av situationen i Libyen är säkert sann. Den motsvarar de farhågor som jag och många mer kunniga än jag förutspådde för landet. Boström misslyckas med att förklara  bakgrunden till varför situationen är som den är. Visst försöker Boström förklara, men förklaringen är så vag, att den mest liknar en medveten lögn. Han skriver:

”Libyen domineras av ett hundratal större klaner som i dag slåss om makten. Men den traditionella sociala strukturen har delvis brutits upp i och med upproret mot Muammar Khaddafi för tre år sedan. Revolutionen bars till inte ringa del upp av unga män som kommit över en kalasjnikov och en jeep. Efter tyrannens fall har de inte velat lämna från sig sin nyvunna makt.”

Den minnesgode vet vad som hände. Under täckmantel av den arabiska våren inledde USA och Nato, understödd av Saudiarabien en destabiliseringskampanj mot Libyen. Efter bara några dagar hängdes poliser och svarta lynchades i bästa sydstatsstil. USA och Nato hävdade att Khadaffi bombade sitt eget folk, därför började USA, Nato, legoknektar betalda av Saudiarabien att terrorbomba för att slå sönder infrastrukturen i Libyen. Vi vet också, av erfarenheter från andra länder, att bombningar alltid främst drabbar civilbefolkningen. Det som inte uppnåddes genom terrorbombningarna skötte de betalda legosoldaterna om på marken. Efter en tid anslöt sig Sverige med ett antal Jas-plan till terrorkriget.

Efter den händelsen med den lynchade Khadaffi såg jag en TV-intervju med Hillary Clinton (den visades givetvis inte i svensk beredskaps-TV). I intervjun sammanfattade Hillary Clinton, åtföljd av ett skrämmande hånskratt: ”Vi kom, vi segrade, han dog!”

Händelserna i Libyen och Hillary Clintons hånskratt fick mig att delta i en gruppanmälan, mot Regeringen, Militärledningen och de riksdagsmän som röstat för  deltagande i kriget i Libyen, till Internationella åklagarkammaren i Stockholm för krigsbrott. Jag fick lära mig att Internationella åklagarkammaren i Stockholm inte anser att terrorbombning av civila, slå ut bostäder, el- och vattenförsörjning vara krigsbrott. Alltid bra med ny kunskap!

Om det här skriver Boström inte ett ord om. Att USA, Nato, Sverige och Saudiarabien medvetet slog sönder Libyen och sen lämnade landet att klara sig själv. Huvudsaken att de fick kontrollen över oljan. Om någon upplever att det här hänt på andra platser, så har ni rätt. I Irak hände samma sak. Först slår USA, Storbritannien och Nato (var inte lilla Danmark också med?) Irak sönder och samman. Alla ekonomiska, politiska och sociala strukturer slogs sönder och sen lämnade de landet. Vi ser resultatet!

Boström kostar också på sig en hånfull sammanfattning av läget i Libyen: ”Det är tveksamt om man längre kan tala om att landet har en regering. I veckan röstade det libyska parlamentet för att begära en utländsk ­intervention. Det hör sannerligen inte till vanligheterna att ett folkvalt parlament ber utländsk militär att ta över det egna landet. Det säger något om hur des­perat läget är”

Jag vet inte om Boström hånskrattade, när han skrev meningarna, men de dryper av hån och förakt!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Advertisements

8 kommentarer till Det är anarki i Libyen! Hur kan det komma sig?

  1. klaus seigel skriver:

    ?? Jag minns det som en hotande belägring av Benghazi med löften av Ghadaffi om att blod skulle flyta, och jag minns diskussionerna i säkerhetsrådet med Suzan Rice som handlade om det. Minns en del annat också.
    Jag kanske blev helt fel informerad? Eller har du på dig ideologiskt färgade glasögon?

  2. LeoH skriver:

    Du skriver ”hotande” inte genomförda. Diskussionerna i säkerhetsrådet var lika upplyftande som när Collin Powell visade bildbevis ända ner till lastbilsnivå, hur Saddam Hussein fraktade massförstörelsevapen till olika gömställen i Irak.

    Khadaffis flygplan bombade inte Benghazi, i vart fall har inga bevis lagts fram för att så skulle skett. Däremot är det helt klarlagt och bevisat, att USA, Nato med hjälp av Sverige slog sönder stort sett hela infrastrukturen i Libyen, med stora förluster bland civilbefolkningen. Jag minns att jag lite galghumoristiskt skrev att det är inte tillåtet att bomba sin egen befolkning, men andras befolkningar kan man ösa hur mycket bomber som helst över.

    Markstriderna sköttes av extremister betalda av Saudiarabien. Jag förstår att ingen i ansvarig ställning i Sverige, gärna vill tala om att Sverige var militärt allierad med Saudiarabien i Libyen.

    Det är också så här, att man så där rakt av inte blir felinformerad. Ofta låter sig människor bli fel informerade. Jag minns hur jag blev beskylld för att låta mig styras av mitt USA-hat, när jag i diskussioner på torget i Sundsvall hävdade att Tonkinintermezzot bara var fejk, för att USA skulle kunna motivera sina bombningar av Nordvietnam. Häromdagen såg jag en senkommen bekräftelse att USA verkligen hade bluffat. Nordvietnamesiska torpedbåtar hade inte angripit något USA-fartyg.

    Den här strategin har USA använt sig av gång på gång. Den användes i bl a i Chile. Vi vt hur en demokratiskt vald president Allende, utsattes för USA:s destabiliseringskampanj r och till slut fullgjorde Pinochet bödelsinsatsen på USA:s uppdrag.

    Jag upplever att mina ståndpunkter vilar på säker empirisk faktagrund.

  3. Staffan Wadström skriver:

    LeoH, en lite märklig historiebeskrivning du levererar. En följd av den arabiska våren, blev så småningom den s k upprorsdagen i febr. 2011. Den opposition som höjde rösten, tolerades dock inte av Gaddafi, som slog till med full kraft, bl a attackerades ett begravningsfölje i huvudstaden Tripoli av den libyska krigsmakten. Helikoptrar och luftvärnsmissiler användes i beskjutningen av civila, vilken krävde 15 dödsoffer. Under de efterföljande veckorna intensifierades attackerna mot civila, bl a med hjälp av Gaddafis stridsflyg. Trots upprepade fördömanden och avhopp från sina led, fortsatte Gaddafi sina bombkampanjer mot sitt eget folk. Detta ledde till att världssamfundet agerade genom en resolution i FN:s säkerhetsråd. Resolution 1973 röstades igenom med tio röster för, noll emot och fem frånvarande (Brasilien, China, Indien, Ryssland och Tyskland).

    Detta vilar också på en ”säker empirisk grund”, hämtat från Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet.
    http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Libyen/Fordjupning-Libyen/

  4. klaus seigel skriver:

    Detta gäller din föregående artikel, den om Ulf Lindgrens uttalande om att en viss konflikt inte kan vara religiös pga…

    Vet ej om du har koll på nya responser på dina gamla artiklar och skickar detta därför till din nyaste.

    Gästkröniks i Dagen:

    Eli Göndör: ”Inte alltid lika med godhet”

  5. LeoH skriver:

    Den har jag missat. Ska genast ta mig till Dagen. Tack för tipset!

  6. LeoH skriver:

    Det var en mycket bra artikel. Spontant ser jag inte något som jag skulle vilja polemisera mot. Tack igen!

  7. Sven Ruin skriver:

    Se gärna uppropet på tinyurl.com/ApoLib

  8. LeoH skriver:

    Har gjort och undertecknat!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: