Är Svenska kyrkan en god förvaltare av det arv kyrkan fått?

För en tid sedan undrade vår kyrkoherde om Tommy Ärlemar och jag kunde tänka oss ta ansvaret för gudstjänsten i Frisbo den 17 augusti. Vi sa ja och så blev det. Temat för söndagen var ”Goda förvaltare.” Med gott mod planerade vi gudstjänsten och jag började förbereda min predikan. Under ett par dagar slogs jag med evangelietexten från Lukasevangeliet. Jag fick inte till det. Texten kändes helt stum, vilket inte är konstigt på något sätt. Sånt händer! Jag började studera de övriga texterna för söndagen lite noggrannare och  upptäckte Paulus andra Timotheosbrevet. Jag citerar en del av texten (för er som inte har en Bibel eller psalmbok att tillgå.):

”Jag besvär dig vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, jag besvär dig vid hans ankomst och vid hans rike: förkunna ordet, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja – tålmodigt och med ständig undervisning. Det kommer en tid då människorna  inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna. Men håll alltid huvudet kallt, var beredd att slita ont, gör vad som åligger en förkunnare och fullfölj din tjänst…”

När jag förstått vad Paulus ville säga och också insett allvaret i innehållet, var det bara att hitta ingången till min predikan och det fick bli: Paulus brev är inte ett brev till Thimotheos för snart 2000 år sedan, utan brevet har i dag (den 17 augusti den 9 nionde söndagen i trefaldighet) landat här i Bjuråker-Norrbo församling med en uppfordrande förväntan om åtgärder. När ingången sitter, går resten av sig själv. Jag fick till avslutningen också. Ett av lekfolkets viktigaste uppgifter är att ständigt vittna om att Kristus är Herre! Jag tror att min predikan höll sig inom ramarna för Svenska kyrkans lära, vilket är viktigt för mig som lekman. Jag har inte hört något annat.

När jag kom hem efter gudstjänsten har jag funderat mycket över hur Svenska kyrkan förvaltat arvet efter Jesus. Kännetecknas inte mycket av innehållet i svenska kyrkan av det Paulus varnar för: ”Det kommer en tid då människorna  inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna.” I min predikan nämnde jag två grundläggande element. Arvet består för det första av Jesus lära och för det andra den kyrka som Jesus instiftat. Jag borde också nämnt, inser jag nu, att Jesus också instiftade ett läroämbete. Allt är gåvor från Gud! Jag kan inte med gott samvete hävda, att Svenska kyrkan varit goda förvaltare av arvet. Jag vill föreslå, att Svenska kyrkan på bred front, tog till sig de erfarenheter som kyrkorna i norra Irak besitter. De har, vad jag kan förstå, förvaltat den lära kyrkan fått av Jesus mycket väl. Kyrkan har lyckats bevara sin integritet i en omgivning, där majoriteten inte omfattat kyrkans lära. Nu när kyrkan fördrivs från stora områden i norra Irak är kyrkorna intakta och väl fungerande. Ett viktigt skäl till att kyrkorna inte vittrat sönder av det yttre trycket är att kyrkorna förvaltat gåvan om läroämbetet oerhört väl. Kyrkornas biskopar och präster har accepterat att de är arvtagare till de första apostlarna och att det ska mycket till för att ändra, vare sig i lära eller tradition. Kyrkorna har säkert varit tvungna, genom historien, att vara böjliga, men inte låta sig knäckas. Den hållningen har inneburit en trygghet för församlingsmedlemmarna. En trygghet som jag vid ett antal tillfällen påpekat, att jag saknar i Svenska kyrkan.

Det är också en intressant insikt, att ingen av dessa ståndaktiga kyrkors företrädare skulle accepteras som präster i Svenska kyrkan. Jag anser att det säger mer om Svenska kyrkans problem, än om t ex den Assyriska kyrkans. Jag börjar alltmer förstå och erkänna min dragning till den ortodoxa kyrkovärlden. Dragningen är mycket stark!

 

KT

 

 

Advertisements

5 kommentarer till Är Svenska kyrkan en god förvaltare av det arv kyrkan fått?

  1. Klaus S skriver:

    Jag respekterar verkligen synpunkten att ”kyrkan” måste ha integritet. Någon som ängsligt flackar med blicken, känner efter med fingret vartåt det blåser och kryper omkring som en strykrädd kypare är inte så jättebra, vare sig det gäller människor eller organisationer.

    Motsatsen är dock inte heller bra – total självtillräcklighet och slutenhet. Jag skulle varken dras till den strykrädde kyparen eller till en högmodig titan med korslagda armar. Jag vill ha en människa som både har en djup övertygelse om det viktigaste men också har lite av en sökare i sig. De andra två sorterna avskyr jag. But that’s me.

    Sa inte Jesus något om att vi skulle vara som tjänare förresten? Och det kanske är en del av förklaringen till SvKs integritetsproblem, att man (1) velat vara en ”tjänande folkkyrka” närmast en ”service-kyrka”. Jag har läst några teologiska artiklar om det där, och sedan (2) kidnappades också SvK av politikerna, det är också sant. Och så har vi (3) en konsensus-mentalitet i Sverige vilken hjälpt oss i många sammanhang, men som också haft ett pris – kompromisser intill utslätning.
    I vårt nya sköna merkantila samhälle, eller krämarsamhälle om du vill, så (4) handlar en hel del om att rikta sig till ”marginalköparen” eller ”marginalköpet” och i politiken så flörtar alla med den mest ryggradslöse av Guds skapelser: Marginalväljaren. Och då måste man fjäska bortom sina egentliga gränser och då blir sossar till moderater och moderater till sossar. Kyrkan har också smittats av det där när man är ute och fiskar.

  2. LeoH skriver:

    Visst är det alltid på sin plats att varna för högmod. Organisationer och enskilda har lätt att bli högmodiga. Svenska kyrkan både flackar med blicken och försöker vara det sekulära samhället till lags, samtidigt som den är oerhört högmodig och stolt över att vara samhällstillvänd. Vi som är kritiska medlemmar känner av högmodet!

    När jag i mitt inlägg jämför t ex den assyriska kyrkan med SvK, så är det hur kyrkorna förvaltar arvet om läran, kyrkan och läroämbetet. Visst kan även assyriska kyrkan drabbas av högmod, men de har ändå arvet intakt.

    Till sist. Visserligen var Jesus allas tjänare, men samtidigt också lärare: Jag brukar ofta gå till bergspredikan i Matteusevangeliet och meditera över orden där Jesus kallar sina lärjungar för hycklare, när de ser flisan i sin broders öga, men inte varseblir bjälken i sitt eget öga.

  3. klaus seigel skriver:

    Intressant förresten med din dragning till den ortodoxa världen. Min bild av de ortodoxa är en framsida (utifrån mitt fungerande) med utrymme och respekt för det sublima samt en varm mänsklig röra i samband med mässor. Men inte så mycket upptagenhet med Läran med det kontrollbehov som jag förknippar med protestantismen med Bibeln som knölpåk. Baksidan av det ortodoxa myntet (för mig) är nationalism och det här patriarkala. För svårt för mig med de präglingar jag har.

  4. LeoH skriver:

    Ortodoxa kyrkan är mycket trogen läran och den förmedlar kyrkan till sina medlemmar. Ortodoxa kyrkor har också en mindre ”juridisk” syn på korset. Visserligen dog Jesus på korset för vår skull, men korsets seger betonas hårdare i den ortodoxa kyrkan än i västkyrkan. När Jesus dog på korsets öppnades en direkt väg för mänskligheten till Gud, som tidigare var blockerad av synden.
    Vad jag förstår tonar den ortodoxa riktningen ner frågan om arvsynden. Varje generation svarar för sina egna synder.

    Det, ibland något ålderdomliga, i ortodoxa kyrkans lära är att de menar att betydande förändringar eller utvecklingar i läran ska ske genom koncilier med alla biskopar närvarande. Ortodoxa kyrkan erkänner bara 7 sådana koncilier. De menar, med rätta, att västkyrkan alldeles på egen hand ändrade i läran.

  5. klaus skriver:

    Intressant…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: