Biskop Ragnar, har jag fel enligt Svenska kyrkans tro och lära ? Ett öppet brev.

Till
Biskop Ragnar Persenius,

Biskop Ragnar, det händer ofta i debatter jag deltagit i eller tagit del av, att jag haft anledning att ställa mig frågan om mina ståndpunkter är i samklang med kyrkans tro och lära. I det här brevet tänker jag ta upp tre frågeställningar och jag hoppas du kan ge svar på om mina åsikter bryter mot vår kyrkas tro och lära. Meningen med brevet är inte att du ska uttala dig om jag har rätt eller fel. Mina ståndpunkter är mina och jag är hyfsat övertygad om att jag inte är ute och cyklar. Det jag hoppas på är att du vill ge mig ett enkelt svar: Bryter mina ståndpunkter mot kyrkans tro och lära? Som aktiv lekman är det inte alltid lätt att själv svara på frågan. Du som biskop ska, vad jag förstår, försvara och förklara både tro och lära. Nå, nog med inledande fraser nu till frågorna!

Den första frågan handlar om abort. Jag accepterar den abortlagstiftning vi har i Sverige. Lagen är ingen tvingande lag. Staten säger inte till kvinnor att om vissa kriterier är uppfyllda, då måste abort ske. Av samma anledning, enligt mitt sätt att se, är jag inte moraliskt förhindrad att bidra och verka till att antalet aborter minskar. Av debatten har jag fått känslan, att mitt ställningstagande av många präster anses vara felaktig. Och inte bara det, utan också klandervärd.
Vad säger du biskop Ragnar, står min inställning i abortfrågan i strid med kyrkans tro och lära?

Den andra frågan handlar om frågan, när börjar det mänskliga livet? Enligt mitt enkla sätt att förstå frågan, är det självklart att det mänskliga livet har sin startpunkt i det att ett ägg blir befruktat. Det är inte rimligt att bortse från en enda minut i fostrets utveckling från det barn som föds. För mig är det en absurd tanke! Jag har förstått av den samhälleliga debatten att så är det tydligen inte. Det går inte, enligt förståsigpåare,  att tala om skyddsvärt mänskligt liv före vecka 24. För en tid sedan hävdade en professor i DN, att ett foster hade en själ först efter vecka 23. Det här är den förment vetenskapliga och samhälleliga sanningen, som jag skulle kunna bortse ifrån, men det intressanta är att jag möter samma argument från präster i kyrkan.
Biskop Ragnar, som lekman känner jag mig förvirrad. Står min inställning i strid med kyrkans tro och lära?

Den tredje frågan handlar om fosterdiagnostik och selektiva aborter. Det har säkert inte undgått någon samhällsintresserad individ att landstingen i Sverige erbjuder kvinnor fosterdiagnostik för att upptäcka foster med anlag för Downs syndrom. I Danmark har ett liknande program inneburit att det snart inte föds något barn med Downs syndrom. Det finns uppgifter som säger att det inte längre föds ett enda barn med Downs syndrom i Danmark. I Norge sägs det att 90 % av kvinnorna som får beskedet att fostret har anlag för Downs syndrom beslutar sig för abort. För mig, som kristen, har det känts fullständigt självklart, att det här måste motverkas. Om det här får fortgå innebär det, att samhället utvecklas i fascistoid riktning, där alla mänskliga skavanker ska rensas bort. Jag fick problem, som lekman i kyrkan, när jag läste Statens Medicinskt-Etiska Råds uttalande, där Tuulikki Koivunen Bylund var en av undertecknarna. Rådet ansåg att det fullständigt moraliskt acceptabelt med fosterdiagnostik och de eventuellt efterföljande aborterna.
Jag får ställa frågan igen biskop Ragnar, står min inställning till fosterdiagnostik och selektiva aborter i strid med kyrkans tro och lära?

Som en liten avslutande knorr på brevet kan jag lägga till att alla de åsikter jag ovan redovisat bar jag med mig in i kyrkan, den där vidunderliga 1 adventsdagen 1991, då den Helige Ande knackade mig på axeln och uppmanade mig, att besöka min första gudstjänst på nästan 30 år.

Guds fred

Leo Holtter, Bjuråker

PS Jag publicerar också brevet, som ett öppet brev till dig på min blogg ”Tankar i natten” DS

KT

Annonser

11 Responses to Biskop Ragnar, har jag fel enligt Svenska kyrkans tro och lära ? Ett öppet brev.

  1. Staffan Wadström skriver:

    Leo, på vilka grunder accepterar du den abortlagstiftning vi har i Sverige? För att det är ett politisk korrekt fattat beslut, eller för att foster under denna gräns saknar skyddsvärde?

    I förarbetena till abortlagen som kom 1975, sägs tydligt att lagen inte innehåller vare sig något moraliskt eller etiskt ställningstagande om aborten sker före graviditetsvecka 18. Lagen ger kvinnor en politiskt grundad rätt att var och en för sig bestämma om de vill genomgå abort och det är kvinnan själv som ska göra de etiska avvägningarna.
    Det handlar alltså om politik – inte om ofödda barns skyddsvärde. Vi är i Sverige rätt ensamma i Europa att ha detta synsätt. Som Svenska Kyrkan, som den politiska institution hon är, accepterat. Kyrkomötet avslog år 2002 en motion om att mötet skulle ta avstånd från abort som ett legitimt sätt att avbryta en graviditet med motiveringen: ”att eftersom abort är tillåtet enligt svensk lag är det inte möjligt att hävda att abort inte skulle vara legitimt. Att något är legitimt innebär nämligen att det är förenligt med gällande lagstiftning.”

    Katolska kyrkan gör dock ett helt annat ställningstagande – de nordiska katolska biskoparna skrev 1999 i ett herdabrev om det ofödda barnets värdighet: ”Vår rätt till självbestämmande får aldrig utövas på bekostnad av någon annans rätt till liv. … Det faktum att vissa graviditeter betraktas som oönskade eller oplanerade ger oss ingen rätt att avsiktligt avbryta dem, eftersom ett mänskligt liv har väckts som är oändligt värdefullt i Guds ögon.
    Helt klart mer rakt och klargörande än Svenska Kyrkans inställning.

  2. LeoH skriver:

    Staffan, det viktigaste skälet är väl den att det visat sig kontraproduktivt, att rikta kampen mot själva lagen. Istället anser jag att vi ska lägga tyngdpunkten på att så kärleksfullt som möjligt väcka kvinnor, men också deras anhöriga till insikt om att inte kränka det ofödda barnets rätt. Här är det viktigt att avslöja de förment vetenskapliga argumenten om när det är fråga om mänskligt liv.

    Frågan till min biskop, i god apostolisk anda, är om en sådan strid står i strid med kyrkans tro och lära.

  3. Staffan Wadström skriver:

    Leo, håller med dig om att den väg du beskriver är att föredra.
    Samtidigt kan säkert en sänkning av tidpunkten för helt fri abort ändå ge en signal om livets värde. Vore väl märkligt om inte en sänkning av gräns från 18 mån skulle påverka och minska antalet aborter. Väntar med spänning på hur din fråga till din biskop kommer att besvaras.

  4. LeoH skriver:

    Jag väntar också med spänning! 😉

  5. kyrkis skriver:

    Vi får väl se om biskopen svarar…

    I övrigt så lider jag också med alla de människoliv som inte blev. Lägger ingen skuld på kvinnan som i de flesta fall inte ser någon annan utväg. Men vad har vi för sorts samhälle där en oplanerad graviditet blir en katastrof? Varför vill inte samhället ställa upp för dessa kvinnor som kanske egentligen vill behålla sitt barn?

  6. […] 30 augusti skrev jag ett öppet brev: ”Biskop Ragnar har jag fel enligt Svenska kyrkans tro och lära?” (Brevet skickade jag också till Ragnar Persenius som e-post.) I brevet ställer jag tre frågor […]

  7. […] övrigt väntar jag på svar från biskop Ragnar på mitt öppna brev. Jag är inte otålig, för jag inser att en vecka är en kort tid. Svaret kommer när biskopen har […]

  8. Ragnar Persenius skriver:

    Hej Leo, ursäkta att mitt svar dröjt. Det är mycket just nu.
    Fråga 1: Nej, din inställning står inte i strid med kyrkans tro, bekännelse och lära.
    Fråga 2: Samma svar. Det är väl självklart att livet börjar vid befruktningen, som idag även kan ske i ett provrör. Sedan är fostret en del av mamman tills dess att det kan födas. Det etiska och moraliska dilemmat idag är att tiden för att ett foster ska kunna (med avancerad teknik dock) överleva utanför mammans kropp alltmer närmar sig den normalt sista tidpunkten för abort. Jag anser dock inte att man kan likna fostret under första månaden vid det barn som snart ska födas. Svaret på frågan om när livet tänds ger inte automatiskt ett svar på abortfrågan.
    Fråga 3: Samma svar. Jag delar uppfattningen att det finns risk för att fosterdiagnostiken och vad som följer av den påverkar synen på människovärdet hos dem som är psykiskt och fysiskt funktionshindrade. Men det går inte att generellt lägga på de enskilda föräldrarna en slutsats som de ska dra. Livet är mer komplicerat än så.

    Den viktigaste anledningen till att du i grunden får samma svar från mig på alla tre frågorna är att det finns vissa grundläggande värden som kan härledas till kyrkans tro, lära och bekännelse. I etiska ställningstaganden är det däremot möjligt att dra olika slutsatser på grund av människors livssituation, etiska dilemman etcetera. I någon enstaka fråga, tydligast avståndstagandet från Apartheid, går det att gå nästan direkt från en människosyn till ett etiskt och politiskt ställningstagande. Annars är det oftast som i frågorna om att bära vapen eller inte och i viss mån om dödsstraff. Det går att komma till olika ståndpunkter utifrån budordet om att vi inte ska dräpa. Men ingen skulle komma på tanken att alltid acceptera dödligt våld.

    Med den vetenskapliga utvecklingen följer nya svåra etiska frågor och moraliska ställningstaganden.

    Guds fred!

    + Ragnar

  9. […] 30 augusti skrev jag ett öppet brev till biskop Ragnar med tre frågor. Nu har jag fått svar, vilket jag är mycket glad och tacksam […]

  10. […] har det gått ett par dagar sedan biskop Ragnar svarade på mitt öppna brev. Nu har jag funderat och samlat mig till en kommentar på biskop Ragnars svar. Jag tar […]

  11. […] Här hittar ni mitt öppna brev till biskop Ragnar Persenius. Här kan ni läsa Ragnar Persenius svar. Här min kommentar till svaret. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: