Leo, du ställde för snälla frågor till biskop Ragnar! Ett gästinlägg.

Jag fick en kommentar av min gode vän Andreas Holmberg, till inlägget ”biskop Ragnar har svarat” Jag ansåg att kommentaren var så viktig att jag frågade Andreas om jag fick ge kommentaren statusen av ett gästinlägg. Andreas har tackat ja och efter några smärre justeringar så kommer den här. Tack för den Andreas!

Som du i all ödmjukhet ställde frågorna kunde Ragnar frimodigt svara nej, nej och åter nej. Visst var det bra att han kunde ge raka besked där åtminstone. Men hade du ställt frågorna mindre snällt skulle han ha fått det marigare. D.v.s. om du istället frågat ungefär så här: Är det förenligt med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära att som kristen förälder låta spåra upp och avliva foster med Downs syndrom eller gomspalt? Är det förenligt med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära att som kristen gynekolog och barnmorska erbjuda och medverka till denna avlivning? Är det förenligt med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära att som präst och biskop framställa ovanstående som etiskt godtagbart? Nog vill jag hoppas att en kristen ledare även på dessa frågor svarar nej, nej och åter nej.

Vad vi som karlar däremot har ett särskilt ansvar att reflektera över är varför det nästan alltid är kvinnan som får avbryta sin karriär för att ta hand om ett barn med svåra handikapp. Blir inte även fadern förälder? Och ingår det inte i männens föreställningsvärld att ens avkomma kan ha svåra handikapp? Eller att det är en mänsklig plikt ta emot och älska barnet just som det är? (Däremot är det inte säkert att man alltid orkar ta vård om det – där behövs hjälp från det allmänna och det är ett skäl till att jag inte vill ha en ”nattväktarstat”).

Visst finns det svåra fall, där fostret VERKLIGEN inte är livsdugligt (saknar storhjärna typ eller av andra skäl inte kan överleva födelsen). Men de flesta foster som aborteras är ju livsdugliga, för annars hade vi inte behövt abortera dem. (Varken du, jag eller biskop Ragnar är livsdugliga om vi rycks ur vår naturliga miljö och skjuts upp i rymden eller trycks ner i ett fyllt badkar).

Någonstans tänker jag att många i vår kyrka förlorat frågan att svara Ja eller Nej på de mest basala frågor. Finns det enligt kristen tro någon risk att en människa kan gå evigt förlorad? (Svar: Ja). Alt. formulering: Kan vi garantera att alla människor blir evigt saliga eller att det åtminstone inte finns något att frukta efter döden? (Svar: Nej, det kan bara oseriösa ärkebiskopskandidater göra, Johan Dalman t.ex.) Ger Jesus en sannare bild av Gud än Muhammed ger? (Svar: Ja). Är det fel att avliva ett foster för att det har Downs syndrom eller gomspalt? (Svar: Ja). Finns det enligt kristen tro någon särskild teologisk/biologisk vits med just man-kvinna-förbundet alt. med att ha en mamma jämfört med att ingen ha? (Svar: Ja). Kan man konfirmera sej fast man inte tror på Gud? (Svar: Nej, inte i en kristen kyrka). Kan man konfirmera sej fast man inte tror på Gud? (Svar: Ja, i delar av Svenska kyrkan och i Humanisterna, sehttp://www.humanisterna.se/konfirmation/).

KT

Annonser

2 Responses to Leo, du ställde för snälla frågor till biskop Ragnar! Ett gästinlägg.

  1. Sigrid Lundqvist skriver:

    Ödmjukhetens tid är nog förbi. Snälla frågor trasslar man sig lättare förbi.
    Jag håller med Andreas, men ändå glad över både frågorna och svaret. Vi får fortsätta ställa frågor

  2. LeoH skriver:

    Du och Andreas har nog rätt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: