En aktuell Palestinabetraktelse

När Löfven i sin regeringsförklaring meddelade att den nya regeringen avsåg att erkänna staten Palestina så sände det en tryckvåg genom det svenska samhället. Svenska kyrkans utrikeschef Erik Lysén var snabbt ute och uttalade, att Svenska kyrkan var positiv till beslutet. Ett uttalande som lett till mycken kritik. Jag delar den kritiken. Erik Lysén har inte något beslut i kyrkan att stödja sig på, som ger honom eller någon annan i kyrkans ledning mandat att uttala sig i den ena eller andra riktningen med anledning av regeringsförklaringen. När jag nu har sagt detta, så känner jag mig manad, att också säga att ett uttalande från Erik Lysén, som motsatt sig regeringens beslut, att erkänna staten Palestina hade varit felaktigt på samma formella grunder som den positiva reaktionen. Det finns inga beslut i Svenska kyrkan som uttalat sig negativt om erkännande Palestina. Det viktiga är, som jag ser det, att uttalanden vare sig för eller emot har något stöd i kyrkliga beslut.

Självfallet innebär inte min ståndpunkt att vi som enskilda medlemmar inte kan ha ståndpunkter och också argumentera för dem. Jag håller helt med Dag Sandahl när han skriver på sin blogg: ”Jag hör till dem som menar att tron får politiska konsekvenser. Men jag tror att kristna utifrån sin tro kan dra olika politiska slutsatser och att Kyrkans, vårt gemensamma, viktiga bidrag är att formulera de begåvade frågorna till samtiden. Komma med nya perspektiv. Ifrågasätta. Sakgranska. Samla ihop människor av god vilja just till begåvade politiska samtal.”

Några personliga ståndpunkter i den nu aktuella politiska diskussionen är:

1. Regeringen har inte överskridit sina befogenheter som regering att ta beslutet att erkänna staten Palestina. En regeringschef har rätt att i sin regeringsförklaring peka ut färdriktningen för regeringens arbete.

2. Som medborgare, vare sig vi är kristna eller inte, har vi rätten att instämma i regeringens målsättning eller motsätta oss inriktningen. I det kan vi organisera oss och försöka bilda opinion. Jag tillhör dem som välkomnar regeringens beslut. Jag har väntat på beslutet i många år nu. Troligtvis kommer beslutet för sent, men det får jag återkomma i framtiden.

3. Många hävdar att det inte går att erkänna Palestina som stat, på grund av att Palestina inte uppfyller formella krav på en stat. Det går ju att diskutera, men låt mig ta några exempel. I september 2011 lämnade representanter för Palestina in en ansökan till FN om medlemskap för en stat enligt 1967-års gränser med östra Jesusalem som huvudstad. Generalförsamlingen beslöt i november 2012 att bevilja Palestina observatörsstatus som icke-medlem. (På samma villkor som Vatikanstaten.) Röstetalen i generalsförsamlingen var röstetalen 138 för, 9 mot och 41 nedlagda. Sverige tillsammans med övriga EU röstade för, förutom Tjeckien som röstade mot och Storbritannien som la ned sin röst.

31 oktober 2011 röstade Unesco för att erkänna Palestina som medlemsstat. 23 november samma år trädde beslutet i kraft och den 13 december hissades Palestinas flagga tillsammans med de andra nationsflaggorna utanför Unescos högkvarter i Paris.

I september 2011 fick Palestinas representation i Sverige ambassadörsstatus. Om vi ser hur den borgerliga regeringen agerade i Palestinafrågan, är det helt uppenbart att Carl Bildt och åtminstone Moderaterna la grunden till Löfvens beslut att erkänna Palestina som stat. (När nu beslutet kommer rent formellt) Varje steg har jag med glädje noterat, trots att jag någonstans med sorg känner att stegen kommer för sent.

Här står jag i frågan och känner mig hyfsat nöjd och trygg i mina ställningstaganden!

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

 

 

Advertisements

3 kommentarer till En aktuell Palestinabetraktelse

  1. Andreas Holmberg skriver:

    Lysande distinktioner här, Leo. Hur kan det vara så svårt för somliga att begripa dem? De är ju helt grundläggande för en kyrka som är skild från staten! (Vad har Svenska kyrkan förresten för syn på Västsahara, Kosovo et c och deras rättsliga ställning?).

    En annan sak är att t.ex. kyrkans syn på rikedom (”de som vill bli rika utsätter sej själva för svåra frestelser” , ”penningbegäret är en rot till allt ont”) eller på foster och människovärde (”dina ögon såg mej när jag ännu knappast var formad”) o.s.v. får politiska implikationer. Men ändå är det så att de politiska partierna har sin roll och kyrkan sin.

  2. LeoH skriver:

    Det är skönt att bli förstådd! Tack för det Andreas!

  3. Jag tycker Erik Lysén gör rätt att utala sig som han gör detta är ju sen länge Sv Kyrkans ståndpunkt. ,Jag vill ge röst åt Palestinas kristna läs vad de tycker http://dessaminaminstabroder.blogspot.se/2014/10/europa-maste-erkanna-staten-palestina.html

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: