Är de välkomna om de visar tacksamhet?

De senaste dagarna har Facebook översvämmats av ilskna inlägg mot de flyktingar som protesterade mot att hamna på Grytans flyktingförläggning utanför Östersund. Den kritik, som riktats mot de protesterande flyktingarna, är att de inte visar tacksamhet. När jag läst kritiken eller deltagit i diskussioner har en insikt slagit mig. Är det inte så, att många av dem som kritiserar de protesterande hårdast, överhuvudtaget inte välkomnar flyktingar till Sverige?

Om alla i bussen fallit på knä och kysst marken av tacksamhet, utanför Grytans flyktingförläggning, skulle kritikerna av protesterna öppnat sina famnar och sagt: varmt välkomna! Tillåt mig betvivla!

Om bussens passagerare stilla stigit av bussen och utan protester accepterat att dela rum med sju andra, då skulle de varit en del av den förhatliga massinvandringen. Den här gången kunde de invandringskritiska känna en rättmätig vrede över otacksamheten och då kändes det tydligen gott att få säga: ”Passar det sig inte, då kan ni väl åka tillbaka!”

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

 

 

Advertisements

6 kommentarer till Är de välkomna om de visar tacksamhet?

  1. klaus skriver:

    Sant.
    En annan sak är att somliga förordar ”hjälp på plats” som alternativ till invandring, men de skulle inte skänka en krona till sådant när det kom till kritan.

  2. LeoH skriver:

    Så är det nog, Klaus.

  3. Andreas Holmberg skriver:

    Säkert sant i de allra flesta fall. Men även jag – som inte vill skicka hem någon bara för att den klagar eller har önskemål – skulle nog kunna tänka mej att fälla den där repliken ibland. För även flyktingar (eller judar eller rödhåriga) kan ju säga mindre välöverlagda saker (”det är FARLIGT för mej att vara här” sa ju enligt uppgift en syrisk farbror i din ålder, Leo, p.g.a. halkig och osandad parkering när han kom till Grytan!) och om någon, även i princip välvillig, till slut replikerade med något i ovansagda stil vore det inte självklart ett uttryck för allmän flyktingfientlighet.

    Jag har själv mött en flykting som inte bara tyckte att dagpengen var väldigt låg (det är den, i åratal urholkad av inflationen dessutom) utan också ville ha extra mycket p.g.a. att han i hemlandet var ”finare” än de övriga flyktingarna och därför tyckte att det var extra förnedrande att inte kunna klä sej ståndsmässigt.

    Men naturligtvis finns det mer berättigade klagomål, eller önskemål om man säger så – i just det aktuella bussfallet verkar det också som om flyktingarna givits falsk eller mycket ofullständig information om resmål och klimat, vilket helt naturligt föder misstro och missnöje.

    Vi får heller inte glömma att många (protest-)aktioner kan ses som ett helt normalt förhandlingsspel, där det gäller att utverka bästa möjliga boende eller annat för sej och sin familj – och nog skulle jag även för det fall att jag och min familj blev flyktingar försöka göra min plikt som pappa för att ordna bästa möjliga förhållanden åt mina barn och protestera mot alltför isolerade och primitiva förhållanden (t.ex. en förläggning mitt ute i sahariska öknen). Detta utesluter inte alls en grundläggande tacksamhet över att ha blivit mottagen i det nya landet

  4. LeoH skriver:

    Jag får väl vara lite petig och påminna om att jag skrev: ” När jag läst kritiken eller deltagit i diskussioner har en insikt slagit mig. Är det inte så, att många av dem som kritiserar de protesterande hårdast, överhuvudtaget inte välkomnar flyktingar till Sverige?” Ordet är alltså ”många” och den slutsatsen viker jag inte ifrån.

    Som tidigare vice ordförande i äldre- och handikappnämnden vill jag påpeka att de två farligaste situationerna för äldre människors lårbenshalsar är halkan vintertid och än värre fara är mattorna inomhus. Du skulle se mig stappla i halkan på Åkervägen i Kyrkbyn. Den är farlig!

    Kan du förstå Andreas att jag mött svenskar som anser sig så mycket mer värda än andra, att de kräver fantasilöner och fallskärmar som de själva utlöser. Jag tror det är nödvändigt att ha perspektiv.

    Under ett par läsår på Tärna folkhögskola, hade jag förmånen att under ett par lektionstimmar i veckan, informera om svenska seder och bruk, på vår invandrarlinje. Jag minns hur jag varnade kursdeltagarna att vara försiktiga, när de svarade på frågan om hur de trivdes i Sverige. Om de inte kände den som frågade mycket väl, då skulle de svara att de trivdes mycket bra. För kritik kunde mötas av ilska och ett: ”Om det inte passar, då kan du väl åka tillbaka!”

    Den erfarenhet jag byggde varningen på var, att märkligt nog fick finnar på 50-talet möta argumentet, om de försökte berätta eller hävda att nånting var bättre i Finland. Och ändå innebar den invandringen en välgärning för Sverige redan från dag 1 efter ankomsten.

  5. Alma-Lena skriver:

    Håller med er båda, Andreas och Leo, jag har till och med tänkt tanken ”åk hem då!”om exempelvis några högst frivilliga invandrare från Skåne som klagade på att landskapet från deras fina lägenhet på tionde våningen såg ut som ett dött månlandskap, de hade en fantastisk utsikt över fjällen med Kebnekaisemassivet i fonden. Jag blir barnsligt sårad av att folk inte trivs hos oss i norr. Ger de oss chansen integreras de snabbare och lättare än i de segregerade getton som invandrare bebor i storstäderna.

    Vi i norr får ju ofta klagomål på mörkret och kylan och att vi inte är lika flashiga som på Stureplan, för att inte tala om skräcken för vilda djur som jag mött hos folk från Mellanöstern och gör dem väldigt isolerade eftersom de inte vågar gå utanför dörren. Och visst är halkan i Östersund en bagatell jämfört med ISIS. Men med lite positiv info från svenskar i Malmö hade detta kunnat undvikas, nu framställer ju svenskar söder om Dalälven oftast Norrland som en kall och mörk förvisningsort. det är ju till exempel enkelt att med lite statistik avfärda skräcken för överfall av vilda djur i Brunflo.

    Jag blir så klart lite purken på detta barnsliga beteende att protestera på bussen. ett beteende som ger invandrarhatet vatten på sin kvarn men i ärlighetens namn hade xenofoberna inte tyckt annorlunda om flyktingarna kysst marken i tacksamhet heller. En av flyktingarna på bussen, Mohammed Ghanem, var just djupt tacksam och lämnade nästan genast bussen. Inte har jag hört honom nämnas i kommentarsfälten av SD-gänget. Dessutom finns väl hur många svenskar som helst som inte är ett dugg tacksamma över att vara födda här. Tex SD-gänget själva klagar ju ständigt på Sverige. Ska de förvisas? (tanken är frestande ibland)

    Jag hoppas denna olyckliga händelse dels förbättrar informationen på migrationsverket dels öppnar ögonen på asylsökande och andra immigranter för hur fint det är att leva i lugn och ro i Norrland där det är betydligt lättare att lära känna svenskar än i Malmö.

    En av mina vänner, flykting från Iran, hade redan i Dubai hört att han skulle försöka ta sig till Kiruna för där finns lugn och ro, gästvänliga människor och man behöver inte vara rädd för regimagenter. Gissa om det blev en bra isbrytare i Kiruna. Dessa rykten behöver spridas vidare i stället för sörlänningarnas skrönor om evigt mörker och lappsjuka. Just nu kryllar nordligaste Sverige av turister som betalar multum för att få uppleva våra vintrar, det borde spridas vidare, varför inte ha lite Norrskensbroschyrer på bussen upp?

  6. Thorsten Schütte skriver:

    Tack, Alma-Lena för Ditt flammande försvar av Norrland som verkligen förtjänar ett bättre rykte än att vara förvisningsort. I Norge har man en mycket positivare syn på landets norra halva och den är mera välbefolkat än sin svenska motsvarighet. Mälardalens numera ganska slaskiga vintrar tänder en längtan norrut även inom mig…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: