Är den här makten möjlig att rubba?

Jag har fått ett antal synpunkter eller råd från vänner, när jag berättat att jag är mycket tveksam till ett fortsatt medlemskap i Svenska kyrkan. En synpunkt är att det inte finns någon perfekt kyrka. Alla är uppbyggda av människor med fel och brister, vilket påverkar också en kyrkas liv. Argumentet är intellektuellt oantastligt. Det är bara att acceptera, vilket jag visat att jag gör i ett kort blogginlägg här, tog t o m hjälp av Billy Graham!

En annan synpunkt är att jag ger upp för tidigt. Jag borde stanna och kämpa den goda kampen. Det är inte möjligt att alla som kritiserar Svenska kyrkan skulle kunna ena sig om det rätta tillfället att bryta upp. Beslutet att bryta upp är oftast ett enskilt projekt, det är min erfarenhet från liknande situationer, tidigare i livet. Låt mig kort beskriva styrkeläget i kyrkan. För de flesta är det ingenting nytt, men det är ändå värt att ta sig en funderare över vad som skulle krävas, att välta kyrkans maktstruktur. I det här inlägget tar jag enbart upp kyrkomötet. Maktmönstret går igen också på andra nivåer inom kyrkan.

Kyrkomötet består av partier, ”fristående” politiska grupperingar och partipolitiskt obundna grupper.

Det partipolitiska grupperingen utgör 46,6% av kyrkomötets 251 ledamöter. (S, C och SD)
De ”fristående” politiska grupperingarna utgör 27,5% av kyrkomötets 251 ledamöter. (Borgerligt alternativ; Ba, Kr, MP, Fisk och V)
Totalt utgör den politiska falangen av kyrkomötet 74,1 % av ledamöterna.
En mycket stark maktbas, som jag definitivt inte ser som försvarare av kyrkans tro och lära. Tvärtom, det verkar som om den politiska basens enda syfte är att dra kyrkan bort från sina rötter och ersätta kyrkans tro och lära med egna påhittade trosläror.

För att uttrycka det lite försiktigt, så kan det inte vara fel, att ta siffrorna på allvar. För här finns ju en av förklaringarna till Svenska kyrkans utveckling. Det är, som jag ser det, små möjligheter att partierna och de politiska grupperna ändrar uppfattning och frivilligt drar sig tillbaka från makten att styra kyrkan. I vart fall, ser inte jag några öppningar i den riktningen. Tar gärna del av redovisningar över sådana öppningar, om någon ser sådana tendenser.

Jag stannar här för den här gången. Det kommer mera i en framtid!

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

 

Advertisements

9 kommentarer till Är den här makten möjlig att rubba?

  1. Andreas Holmberg skriver:

    Ja men Leo, det är ju verkligen en journalistisk och demokratisk skandal att vi inte inifrån partierna själva s.a.s. kunnat få bort dem från kyrkomötet. Alla våra ledande tidningar skriver ju varje kyrkoval om att partierna måste bort, och t.o.m. inom (S) finns starka krafter som vill att partiet drar sej tillbaka. Det måste rimligen strida mot partiernas syfte och anda att engagera sej i ett(!) trossamfund(!), även om det tydligen inte finns någon konstitutionell spärr i vare sej kyrka eller partier (märkligt egentligen).

    Sen är ju frågan i och för sej: så länge en majoritet av världens mest sekulariserade folk fortfarande är medlemmar och kyrkan tänks ska styras demokratiskt (även vad gäller läran tydligen – alla är vi teologer trumpetas det ju ut nu inför den s.k. Teologifestivalen i Uppsala) kanske det inte går att få till stånd en reformation ens 2017 och ens om de politiska partierna drar sej ur på riktigt? (När vi ska fira Luther och nästa kyrkoval kommer till stånd om Gud vill och vi får leva).

    Annars tänker man ju i alla fall: vi kan ju inte fira reformationen och samtidigt låta politiska partier ha lekstuga i kyrkan. Nog har vi väl ändå viktiga sekulära krafter med på tåget, nog borde roliga oheliga allianser kunna formas för att få slut på det här. Reclaim the church!

    Och så har vi ju Petrus fråga: Herre, till vem skulle vi gå? (Rom? – man kan ju även tänka på hans apokryfiska fråga Quo vadis?)

  2. LeoH skriver:

    Jag ser inte längre det som en framgång om partierna inte ställer upp i kyrkovalen, om de ersätts av ”fristående” politiska grupperingar.
    Om S; C och SD blir Socialdemokrater i SvK, Centerpartister i SvK och Sverigedemokrater i SvK, förändrar inte det styrkeförhållandet i Svenska kyrkan. Troligtvis skulle väl ett sådant tillskott till de övriga ”fristående” politiska grupperingarna innebära, i det stora hela, samma procentuella mandatfördelning vid kyrkomötet.Redan i dag är de ”fristående” grupperingarna större än de politiskt obundna.

  3. Andreas Holmberg skriver:

    Nej, det vore verkligen ingen framgång alls, det har du rätt i. Det är ett skämt att fortsätta organisera sej utifrån de andligt irrelevanta politiska skiljelinjerna. Jag har nog kritiserat nomineringsgruppen FISK lika mycket som nomineringsgruppen S – att man länge fick valsa runt med folkpartiloggan och att Jan Björklund intervjuades som FISK:arnas ledare visade ju att frikopplingen var en chimär (precis som kyrkans skiljande från staten vid millennieskiftet!).

    Det hindrar inte att det är ett steg i rätt riktning om socialdemokraternas VU slutar lägga upp kyrkovalskampanjer – eller om också socialdemokrater fritt får engagera sej i kyrkliga nomineringsgrupper.

    Men som sagt – så länge en majoritet av världens mest sekulariserade folk är medlemmar i en kyrka som styrs av sina medlemmar (kom nu ihåg att alla är teologer!) blir avpolleteringen av de politiska partierna inte någon ”quick fix”. Ändå är det ett nödvändigt steg i den ”reformationsprocessen”, tillsammans med ett väsentligt höjt tonläge utåt och ett intensifierat bedjande inåt/uppåt – för jag ser egentligen lika lite som du hur det här ska lösas…

    Reclaim the church! Reformation 2017!

    God natt! Sov gott!

  4. klaus skriver:

    Jag förstår inte en grundläggande sak här. Jag trodde kyrkan och staten SKILJDE sig år 2000? Förstår inte hur det gick till sedan när de blev liksom särbos, men jag får väl googla på det…
    Varför ska staten vara…särbo… med ett speciellt samfund? Varför inte lika gärna med pingstkyrkan? Eller med buddisterna? Förstår inte hur en stat som är och bör vara religiöst obunden och sekulär kan ha en sådan slags förbindelse med ett samfund.
    Handlar detta bara om historik?

  5. LeoH skriver:

    Nej Klaus, det handlar inte bara om historik. Den förändrade relationen mellan staten och kyrkan är nog reell, däremot vill inte politiska partier och politiska grupperingar acceptera en fri kyrka. Partierna och de ”fristående” politiska grupperingarna är inte delar av staten, däremot finns de representerade i de politiska nivåer staten är organiserad i.
    När beslutt om ändrad relation mellan stat och kyrka togs av riksdagen, hade det inte behövt leda till systemet med nomineringsgrupper och direktval till kyrkans tre nivåer. Det beslutt togs av de politiska partierna och kyrkan accepterade beslutet utan större åthävor.
    Ett annat beslut hade varit möjligt, men partierna ville ersätta statens kontroll över kyrkan med partiernas kontroll, vilket har varit förödande för kyrkan!
    Min analys kan säkert diskuteras, men så ser jag på utvecklingen.

  6. Klaus skriver:

    Intressant.

  7. Jonas Nilsson skriver:

    Men bygger inte hela detta resonemang just på sekulärt tänk? Fråga istället hur många eller få som får/orkar/vågar säga att detta system är fel? Det verkliga felet är ju att röster tystnar. Välkommen med i Svenska kyrkans Fria Synod den grundades just på denna punkt 1982! Vad behövs mer än att läsa innantill i Bibeln hur prioriteringen borde se ut? Är det för svårt? Är det för ofromt? Är det för osmart? Jag tycker att felet just ligger i frågan: Är denna makt möjlig att rubba? Fråga hellre hur det kan komma sig att vi hamnat i detta läge och berätta mer om det. Det finns många som gjort det. Det kan läsas och nyanseras. Det förefaller som om denna blogg i sig snart är en egen historia i detta drama. Är det dramat som är fel? Tanken om att kyrkan/evangeliet/Guds Ord faktiskt är motarbetad i denna värld oavsett vilken gemenskap du befinner dig i? Det förefaller mig vara en del av evangeliets budskap. I så fall erbjuder Svenska kyrkan ovanligt stort spelutrymme för den som ställer frågan. Ett av de beklagliga förhållandena är att vi inte tycks ha något forum som samlar upp s.k. ”obehörighetsförklarade” präster/ diakoner/ kandidater. Olle Fogelqvists exempel är givetvis förargerligt för alla men samtidigt ett livstecken på att det finns präster som inte kan låta bli att förkunna vad det tror även om det kostar offentligt stryk. Engelska kyrkans biskopar vill t.o.m. skapa någon form av tänkt trygghet för minoritetsgrupper vad gäller ämbetsfrågorna. Jag tror inte att det friar från kamp men det är verkligen en tankeställare för oss alla. Det verkliga slitet kommer när det inte finns några partibeteckningar att skylla på längre, Det finns alltfler skäl för att ställa alltfler frågor! En lämplig blogg i slutet av Trettondedagstiden!

  8. LeoH skriver:

    Jag förstår av din kommentar Jonas, att du anser att jag resonerar fel. Det är möjligt, rent av troligt, men jag upplever att du inte riktigt ger mig någon vägledning för att komma rätt. Jag förstår inte att det skulle vara sekulärt att fundera över styrkeförhållandena i Svenska kyrkan.

    Tack för kommentaren! Jag ska läsa den i morgon när jag är lite piggare än vad jag just nu är. Då kanske jag klarar av ett mer utförligt och genomtänkt svar.

  9. Jonas Nilsson skriver:

    Tack för vänlig kommentar på en något irriterad. Får jag förhålla mig som Brasse?
    Ditt resonemang förutsätter en partitrohet som ivarjefall jag önskar skulle kunna utmanas av enskildas samvetsövertygelser, åtminstone i kyrkomötet!! (Nu menar jag inte i första hand gamla samvetsfrågor utan sådana fall när andras förslag – oavsett min egen ”grupp” – förefaller bättre och jag låter mitt samvete avgöra min röst. Sannolikt mixad med flera mindre ädla motiv.). Men säg mig vilket land i världen som låter enskilda människors samveten avgöra politiska beslut?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: