En kuggfråga så här på nationaldagen. Vilka får uttrycka kritiska åsikter om Sverige?

Många inser redan här att jag tänker på Samar Al Naher och hennes krönika, ”Jag vill ha en ursäkt och inte en ceremoni” i Aftonbladet. Innehållet i krönikan är intressant, men som så ofta är reaktionerna till det skrivna ännu intressantare. Men först lite bakgrundsfakta: Samar Al Naher kom, som flykting till Sverige 1989 tillsammans med föräldrarna. Vid den tidpunkten var hon ca 7 år. Åren har gått och nu är Samar Al Naher 33 år med en lyckosam, som jag förstår, utbildning i bagaget. Hon har varit studieombudsman på SSU-förbundet, politisk sekreterare i Stockholms stadshus och vikarierat som ledarskribent på Aftonbladet. Så här på avstånd går det väl inte säga annat än att Samar Al Nahar är en rekorderlig medborgare i Sverige. Troligtvis också med kunskaper i samhället lite utöver genomsnittet, men det verkar ändå inte räcka.

I sin krönika skildrar hon sina barndomsupplevelser av att vara flykting och asylsökande i Sverige. Hon ställer behandlingen som asylsökande i förhållande till medborgarceremonierna runt om i landet och menar att hon borde fått en ursäkt för behandlingen som asylsökande i stället för ceremonier, som hon upplevde som ett hån. I grunden ville inte Sverige ha henne och hennes familj här. Det är den upplevelse hon välformulerat beskriver och med en känsla som bär alla kännetecken för en mycket stark personlig upplevelse. I vart fall hade jag inga svårigheter, trots att upplevelserna inte är mina egna, att sätta mig in i hennes känsla av frustration och ilska. Den var och är befogad, enligt min uppfattning.

Självklart har krönikan mötts av många reaktioner och givetvis finns åsikterna om att hon är fel person att föra fram sådana åsikter. Hon borde tigit! Jag kan väl till nöds acceptera de där åsikterna, att invandrare bör tiga och inte kritisera Sverige. Jag har mött dem ända tillbaka till tidigt 50-tal. De första åren i Sverige innebar, t o m på skolgården, att viss kritik inte fick sägas av en invandrare. Och då ska vi minnas att jag flyttade från Finland med svensk identitet! Det som däremot är irriterande och rent av en förolämpning, är när en av riksdagens talmän, Tobias Billström skriver förmanande till Samar Al Nahar, ”Visa lite tacksamhet.” Att tillhöra talmansgruppen, det är inte kattskit det! Det är enbart kungen som i status slår en talman. Nu har en av talmännen tydligt och ljudligt sagt till Samar Al Nahar, du är inte någon riktig svensk, trots ditt medborgarskap. Du ska vara tacksam att du överhuvudtaget får vara här. Du ska inte kritisera! Vad det inte det Samar Al Nahar bittert skrev:

”Vilket hån, ärligt talat. Grattis du fick ett svenskt medborgarskap. Du klarade eldprovet och helvetesprocessen och förnedringen som asylprocessen många gånger innebär, som den gången när du tvingades röntga tänderna för att bli åldersbedömd. Grattis du blev inte tillbakaskickad till den plats du flytt ifrån. Grattis för att du inte blev en av de tusentals flyktingar som Sverige tvångsutvisar till farliga länder varje år.”

Varje invandrare måste inse, enligt Tobias Billström, att det är skillnad på medborgare och medborgare. Man blir inte en fullvärdig medborgare bara för att någon får medborgarskap i Sverige. För det är väl ingen som tror att en ”riktig” svensk skulle fått samma förmanande ord från en talman, när de kritiserar Sverige, som Samar Al Nahar fått sig till livs.

En del medborgare skall vara tacksamma, andra får vräka ur sig vilket strunt som helst!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Advertisements

10 kommentarer till En kuggfråga så här på nationaldagen. Vilka får uttrycka kritiska åsikter om Sverige?

  1. Andreas Holmberg skriver:

    Jag tycker att alla svenskar ska vara tacksamma. För att vi bor just här och inte i Eritrea, Saudiarabien eller Nordkorea. För freden och för friheten att klaga och kritisera. Och att klaga på dom som kritiserar – och på dem som kräver att vi ska vara tacksamma, för den delen.

  2. LeoH skriver:

    Du har många lyckliga år framför dig Andreas. Vi lever i de bästa av världar och alla får vi kritisera! Med den inställning du har behöver du ju aldrig ta ställning till om någons kritik eller upplevelser på något sätt är sanna. Det finns alltid möjligheter att hävda plattityder som att allt har två sidor. En invandrares erfarenheter är lika mycket värda som överhetens erfarenheter.
    Visst det är ju oerhört skamligt att minnas sin barndom och låta det påverka åsikter och känslor i vuxen ålder, barndomsupplevelser påverkar givetvis inte Billström. Han är tacksam han!

    Jag ser framför mig, när någon av de apatiska barnen skriver och berättar om sina upplevelser och kritiserar staten och Morgan Johansson för att de skickade ut apatiska barn ur landet och att Morgan Johansson baktalade föräldrarna till barnen. Jag hör hur Morgan Johansson svarar: Du ska vara tacksam över att vi inte hann skicka ut dig också!

  3. Michael Rask skriver:

    Vore det inte på plats med ett skadestånd för kränkningen att få asyl och medborgarskap i Sverige?

  4. LeoH skriver:

    Michael, din kommentar kan bara förklaras med att du antingen inte läst vad Samar Al Naher skrivit eller att du läst, men inte förstått. Din kommentar platsar i mitt tänkta arkiv för ”kommentarer från en arg skattebetalare och riktig svensk.”

  5. Sallstrom skriver:

    Jag blir bara ledsen av den råa tonen på internet. Jag är bara rädd att den råa tonen som uppvisas på Facebook och på twitter snart plockas ut på gatan.

  6. […] mot Tobias Billgrens krav på att hon skulle visa tacksamhet för att hon fått stanna i Sverige: https://holtter.wordpress.com/2015/06/06/en-kuggfraga-sa-har-pa-nationaldagen-vilka-far-uttrycka-kri… I dag rebloggar jag Anna Skanérs inlägg. Skälet till att jag skrev mitt inlägg och nu rebloggar […]

  7. Andreas Holmberg skriver:

    Jodå, Leo, jag menar verkligen vad jag skriver men inte heller mer än så (du läste nog lite mellan raderna här, men det gör jag själv så ofta, så… ;o). Den fullt rimliga – men svårframbefallda – tacksamheten över att få bo och leva här i Sverige, som infödd eller inflyttad, och de mycket värre förhållandena i många andra länder (som ju gör att så många söker sej hit), utesluter givetvis inte fullt rimlig och berättigad kritik mot reella missförhållanden även här. Min poäng är alltså att den helt riktiga påminnelsen om tacksamhet över fred och (i varje fall relativ) frihet inte bör användas som en våt filt över nödvändig debatt (inte i kyrkan heller), på samma sätt som den nödvändiga samhällskritiken – och ansvarsutkrävandet – inte bör förleda oss till otacksamhet över allt det goda vi, också flyktingar och barnhemsbarn, fått ta emot, t.o.m. via genomgående rätt ofullkomliga regeringar av olika kulörer.

    (Det är ju egentligen likadant med gudsrelationen, utan alla jämförelser i övrigt. ”Tacka Gud i alla livets förhållanden” – ja, men vi har också massor av klagopsalmer och t.o.m. en hel bibelbok ägnad åt nog så relevanta och till synes välgrundade klagomål)

    Jag tycker f.ö. även att mina barn ska vara tacksamma mot både Gud och sina föräldrar. Men att påtala detta just efter att ha begått en skamlig orättvisa mot dem och i överilning kallat dem ”jävla snorungar” är ju knappast rätt tillfälle. Och det finns naturligtvis barn som fått utstå så mycket djävulskap från sina föräldrar (och/eller överheten, jfr debatten i Canada just nu) att ”budet om tacksamhet” ter sej rätt svåruppfyllt, åtminstone i relation till dem som (mest) gjort dem illa. Så Billström kunde gott ha lyssnat ödmjukt på Samar Al Naher, som å andra sidan (vad gör man inte för att som journalist och krönikör väcka debatt?) provocerade ganska rått genom att dissa medborgarskapsceremonierna ö.h.t. p.g.a. sina nedslående erfarenheter. Jag tycker f.ö. – om än jag liksom du hellre haft midsommarafton som ”nationaldag” – att även nyblivna 18-åringar bland ”infödingarna”, välbehandlade av samhället eller inte, borde uppmärksammas som fullmyndiga, väljande och valbara, medborgare denna dag. Även om de kanske också borde få en ursäkt för att föregående generationer skitat ner miljön, avkristnat landet och rationaliserat bort för många arbeten.

    Och nu skrev jag för långt igen, Leo! (En svaghet jag har).

  8. LeoH skriver:

    Nationaldagar har en tendens till att försöka få medborgarna i ett land att tro att alla har gemensamma intressen. Vill det sig riktigt illa, blir nationen en avgud. Bloggen Hela pingsten har skrivit några riktigt bra inlägg i frågan. Den senaste:
    https://helapingsten.wordpress.com/2015/06/07/franvaron-av-nationalism-i-nya-testamentet/

    Jag har inte skrivit så mycket i frågan de senaste åren och i år har jag dels skrivit om Samar Al Naher inlägg och dels rebloggat Anna Skanérs blogginlägg. Två personer och två perspektiv. En kvinna är invandrare, den andra infödd svensk. Bägge beskriver ett land, som ofta visar en monumental förmåga att kränka svaga och utsatta människor. Enligt min uppfattning är det inte fel att bedöma en stat utifrån hur de behandlar sina styvbarn.

    Jag har upplevt mängder av exempel under mina år som aktiv. Exempel, som gör det svårt att alltför rosenkindat vifta med flaggan.

  9. Staffan Wadström skriver:

    Men något har vi väl ändå, vi svenskar av alla sorters ursprung, att vara stolta över. Visst finns det mer än detta att vi kränker ständigt svaga och utsatta. Varför skulle några människor annars vilja komma till vårt land.
    Tycker Bengt Malmgren fångar detta väl i sin bloggtext:https://bengtmalmgren.wordpress.com/2015/06/06/sverige-vart-hem-pa-jorden/

  10. LeoH skriver:

    Jag förstår inte det här märkliga behovet av nationell stolthet. Jag har klarat av den största delen av mitt liv utan nationaldag. Vilket också de flesta i min generation gjort. Och så ett tu tre var behovet av nationaldag så överhängande att löntagarna fick avstå från en ledig långhelg för att den nyss beslutade nationaldagen skulle bli en helgdag.

    Var vi mindre stolta på 50-talet? Kanske det. Jag var stolt över de vinster arbetarrörelsen gjort och avsåg att göra. Den stoltheten delades inte av andra. Tvärtom! Det samma gäller även i dag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: