Nu får Svenska kyrkan problem, men också andra kyrkor

Alldeles nyss satt jag och drack mitt förmiddagskaffe och läste senaste numret av Fria Tidningen. Jag fastnade för en artikel med en stort uppslagen rubrik: ”RFSU tar ställning för surrogatmödraskap.” Jag blev inte överraskad, jag hade läst den nyheten på annat håll, men började under läsningen reflektera över vad det här kan tänkas innebära i framtiden. Det är en intressant läsning att se hur kongressen kom fram till beslutet. Efter många turer om problem och risker med surrogatmödraskap landar ändå kongressen i : ”Alla har rätt att fatta beslut om sina egna kroppar…” Den inställningen, hur frihetlig den än må vara, blundar för att det är inte jämlika parter som sluter avtal med varandra. Den ena parten är i klart underläge.

Om frågan stannade här, skulle det inte vara någon profetisk prestation, att förutse, att Svenska kyrkan på något framtida kyrkomöte skulle ta ställning för surrogatmödraskap. RFSU är ju en stark teologisk förebild för kyrkan. Kyrkans biskopar skulle uttala sig för. Kyrkan skall ju vara relevant! Snart skulle andra samfund komma traskande efter. Vi känner igen det från andra frågor.

Den här gången är det, tack och lov, inte lika enkelt att förutsäga utgången i omröstningar vid framtida Kyrkomöten. För motståndarna till surrogatmödraskap är den mäktiga feministiska rörelsen. Det är inte första gången jag lutar mig mot aktiva och kämpande kvinnor i olika frågor. I samma nummer av Fria tidningen citeras Gudrun Schyman och hon säger så här:

”Vi har sett att surrogatmödraskap innebär en väldig kommers, det är en exploatering av kvinnor. Det handlar också om synsättet på kvinnokroppen som en behållare. Och förutom könsmaktsfrågan är det en fråga om utnyttjande. I hög grad är det västvärlden som beställer barn av kvinnor i länder i syd.”

Lyssna till Gudrun Schyman. Det vore inte första gången som välsituerade västerlänningar tror, att fattiga människor av pur människokärlek offrar sina njurar och ställer upp med sina kroppar, för att tillfredsställa rikas behov. RFSU har anammat en nykolonial inställning!

Det vore väl lite blåögt att hoppas på att biskopar vågade uttala sig i frågan, utan att invänta vad partierna och riksdagen säger. Jag inser när jag skriver, att ”det vore väl lite blåögt att hoppas,” att det är en from förhoppning. Här behövs inga ”väl” för det är blåögd förhoppning. Inte tar biskoparna ställning innan riksdag och partier gjort det. Nu gäller det den våta fingret i luftenstrategin!

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Advertisements

10 kommentarer till Nu får Svenska kyrkan problem, men också andra kyrkor

  1. Rebella undrar skriver:

    Jag har lite svårt att se att Svenska kyrkan skulle finna skäl att yttra sig, alls. Att RKK, som inte ens godkänner provrörsbefruktning med parets helt egna ägg och spermier, är emot förstår vi.

  2. Staffan Wadström skriver:

    Dessvärre tror jag du har rätt, LeoH. Se bara hur pridefestandet nu sprider sig – från Svenska kyrkan till andra samfund. Prideflaggor och regnbågsmattor tar över när kyrkan förvandlas från Guds hus till ”en mötesplats för normkritik”. Kanske kommer bokstäverna INRI bytas mot RFSL.

  3. Andreas Holmberg skriver:

    Problemet är ju att man inte kan utesluta ett rent altruistiskt surrogatmödraskap (”för att hjälpa andra”) – vi har redan sett exempel på hur exempelvis syskon vill hjälpa varandra. Dessutom har vi en rättviseaspekt här: om ensamstående kvinnor som inte hittat ”den rätte” får bli inseminerade och barnet alltså görs faderlöst med vett och vilja, ”måste” väl även ungkarlar få samma ”rätt” till biologiska barn (som då alltså ska göras moderlösa med vett och vilja).

    Leo! Jag är helt på din linje här, som du kanske förstår. Men somliga är fångar i sin egen retorik (och ”fait accompli-principen”) och tycks bara hitta gasen, inte bromsen…

  4. Thorsten Schütte skriver:

    Jag är evig tacksam för att min hustru underkastade sig de riskerna graviditet och förlossning innebär. Det gick bra båda ggr, men man kan inte blunda förr att det är ett stort risktagande. Detta vill jag inte att man utsätter surrogatmödrar för, kanske med en liten reservation för altruism inom den nära släkten, som Andreas uppmärksammade på.

  5. LeoH skriver:

    Rebella, du anar inte vad de politiska partier som styr Svenska kyrkan anser vara så viktigt att kyrkan bara måste ta ställning. De partipolitiska krafterna (men även de politiskt ideologiska grupperna) inom Svenska kyrkan är som drogmissbrukare. De vill av någon anledning få andra att ansluta sig till missbruket. Det sitter tydligen alltid gott om kyrkan stöder skilda politiska uppfattningar. Nu är den ”progressiva” opinionen splittrad, vilket stället till problem för partierna och därmed också Svenska kyrkan.

    Rebella, jag anser nog att du hittar grunden för min inställning i en klassisk vänsteranalys, av klassmotsättningar på nationell eller internationell nivå och inte i Katolska kyrkans ställningstaganden. Det är nog ingen slump att Gudrun Schymans uppfattningar sammanfaller just i den här frågan.

  6. LeoH skriver:

    I övrigt kan jag väl säga så här. Skulle mina två barnbarn eller dotter behöva en njure, så finns mina till förfogande! Inställningen innebär inte att jag ser positivt på hur rika västerlänningar får njurar från fattiga i Filippinerna. Sådan handel bör förbjudas!
    Surrogatmödraskap bör betraktas på likartat sätt.

  7. Rebella undrar skriver:

    Svenska kyrkan har såvitt jag vet inte engagerat sig i flatpars eventuella rätt till insemination (varierar i olika landsting) så tja. Det är liksom lite skillnad på det och rätten till att få ingå juridiskt äktenskap. Jag tror du målar hin håle på väggen i onödan men visst, jag har haft fel förr.

  8. LeoH skriver:

    För ett antal år sedan skrev jag ett blogginlägg och gjorde en förutsägelse om när SvK skulle besluta om att acceptera månggifte. Beslutet kommer när riksdagen fattar beslutet. Innan det beslutet driver kyrkan inte frågan i någon som helst riktning.

    Det jag egentligen ville ha sagt med det här inlägget och andra jag skrivit tidigare är en påminnelse om att svenska kyrkan driver inga egna linjer, utan kyrkan väntar på politiska direktiv. Det kan självfallet bli så, att när riksdagen fattar ett beslut, så anser kanske partierna att frågan inte behöver föras till kyrkomötet för beslut. Men jag har ansett det lite roligt att driva med kyrkans biskopar, när de så uppenbart i fråga efter fråga väntar, med det våta fingret i luften, på politiska direktiv.

  9. Rebella undrar skriver:

    SvK har kanhända inte riktigt trampat ur statskyrkoskorna.

  10. LeoH skriver:

    Rebella, det är nog mer så att socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna inte trampat ur statskyrkoskorna.
    Den dag dessa tre partier plus alla de där politisk ”fristående” grupperna beslutar om en annan ordning för att välja ledning, då försvinner resterna av statskyrkosystemet. För då finns det bara ”Öppen kyrka – en kyrka för alla” som förordar nuvarande valsystem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: