En del plikter väger tyngre än andra

När jag i ett blogginlägg den 7 april skrev, att jag tagit första steget i min vandring till den Katolska kyrkan, fick jag många kommentarer här på bloggen, på Facebook, men också i det som tydligen sägs vara den riktiga världen. Många kommentatorer önskade mig lycka till, andra beklagade steget och återigen andra ansåg, att steget innebar att jag måste ta till mig allt det som Katolska kyrkan hävdar vara sant. Motsvarande krav på bindande löften finns inte i Svenska kyrkan, vilket är sant. Jag söker inte heller den friheten. Svenska kyrkans biskopar och präster är, vad jag förstår, inte bundna till några löften och då kan självfallet inte lekfolket heller vara bundna till några trosföreställningar. Här kan det självfallet dyka upp motsättningar mellan mig och Katolska kyrkan i den kommande processen. Jag är ändå övertygad om, på goda grunder, att Katolska kyrkan inte har krav på att jag i allt ska vara enig med med kyrkans biskopar och präster. Den som inte vill tro att det förhåller sig så, kan ju ta del av hur påve Franciskus bemöts i vissa katolska kretsar. Katolska kyrkan fråntar mig inte ansvaret, att utifrån Katolska kyrkans tro, på ett självständigt och personligt sätt vittna om min tro. I det uppdraget, som lekman, är det en stor trygghet, att veta vad kyrkan i grunden tror på. Den insikten är, enligt min mening, ingen tvångströja.

Katolska kyrkans katekes, skriver när det gäller lekfolkets roll i kyrkan, bl. a:

907 ”I enlighet med sin plikt, sin kompetens och det anseende de åtnjuter har de rätt och ibland också plikt att ge Kyrkans herdar del av sina åsikter om det som rör Kyrkans väl och låta denna åsikt komma till andra kristna människors kännedom, i det att de tar tillbörlig hänsyn till trons integritet och den vördnad som tillkommer Kyrkans herdar, till den allmänna nyttan och respekten för personens värdighet.”

Så här långt i mina studier av Katolska kyrkans katekes känner jag, att jag inte har missbedömt friheten i Katolska kyrkan. Självklart innebär inte friheten, att jag kan hävda, att Muhammed ger lika sann bild av Gud som Jesus gör. Att hävda det skulle innebära att jag inte tar hänsyn till den kristna trons integritet, utan gör tron till mina personliga önskningars och nyckers fånge.

Självklart har mina studier gett fler insikter, de kommer jag allteftersom att redovisa, men jag ville med det här inlägget lugna alla dem som oroat sig över, att min önskan att bli upptagen i Katolska kyrkans gemenskap skulle inskränka min tankefrihet. Den oron är obefogad!

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: