Frimodig kyrka, var försiktig med att använda stororden

Jag läste för en stund sedan ett inlägg på Frimodig kyrkas hemsida på Facebook. Jag tolkar texten så, att Frimodig kyrka sätter en gräns för hur länge det går att vara medlem i Svenska kyrkan. I inledningen av inlägget står det:

”Nu är gränsen nådd! Om präster tvingas, i strid mot klassisk kristen tro, att viga samkönade äktenskap ‘är gränsen nådd. Om beslutet går igenom stryps vägen för de som vill tjänstgöra som präster inom svenska kyrkan.”

Ska inlägget tolkas så, att stora delar av Frimodig kyrkas medlemmar skulle lämna Svenska kyrkan om väjningsrätten togs bort? Jag har svårt att tro, att Frimodig kyrka kan enas om en sådan gräns. Många kommer säkert att lämna av den anledningen, men minst lika många kommer att säga till dem som lämnar. ”Det är inte kört än!” Med den erfarenhet jag har av politiskt rävspel, så är väjningsrätten inte bara hotad, utan den kommer vara avskaffad, troligtvis före nästa kyrkoval. S är tydligen inte riktigt beredd att ta striden nu, men kyrkogruppens ledning har lagt in en mycket synlig varning. Om det skulle visa sig att det blir alltför många pastorsadjunkter som inte kan, av samvetsskäl, viga samkönade par, då är socialdemokraterna beredda att avskaffa väjningsrätten. Enligt socialdemokraternas förklaring, som det inte sas så mycket om på kyrkomötet då beslutet togs, var tanken med väjningsrätten, att de befintliga prästerna skulle få sitta i orubbat bo. Tanken var definitiv inte att det skulle ske en nyrekrytering av präster som åberopade väjningsrätt.

Visst finns det en gräns, men den gränsen är det svårt att kollektivt fastställa. Utvecklingen torde bli, att människor lämnar enskilt, när den personliga orken och lusten försvinner. För det är ju inte så, att det finns några synliga tecken på att Svenska kyrkan kommer att ändra färdriktning. Inte så länge partier och politiska ”fromhetsriktningar” har makten i kyrkan. Ett ytterligare problem med att säga var gränsen går, är att den som säger så, får med jämna mellanrum förklara varför de inte lämnar, när gränsen finns där.

Vänner, tro mig, när jag säger att mina synpunkter är vänskapliga. Frimodig kyrka för en rättfärdig kamp inom Svenska kyrkan. Det arbetet fortsätter jag, trots att jag nådde min gräns för en tid sedan, att be för!

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Advertisements

6 kommentarer till Frimodig kyrka, var försiktig med att använda stororden

  1. Gunvor Vennberg skriver:

    Måtte du ha fel. Det vore väldigt bra om man kunde enas om en gräns. Jag tycker visst att det är på sin plats att använda stororden nu. Ingen i ledningen eller bland dem som skriver historien sedan ska kunna säga att man inte visste eller förstod vad som skulle hända. Och kanske finns fortfarande tid för besinning, om man får chans att begripa.

  2. Peter T skriver:

    Jag satte upp en gräns som sedan överskreds.
    Det hela var enklare då jag inte hade någon aktiv gudstjänstgemenskap i SvK sedan några år tillbaka.
    Frimodig kyrkas väljarunderlag minskar, troligen snabbare än gängse medlemsflykt.

  3. LeoH skriver:

    Gunvor, jag kan ha fel på exakt när beslutet om avskaffandet av väjningsrätten kommer att klubbas. Det är också det enda osäkra. Att väjningsrätten försvinner är helt säkert. Den utvecklingen låg redan i det ursprungliga beslutet.
    När det gäller de övriga bedömningarna jag gör, ser jag ingen anledning till polemik. Den som lever får se.
    Risken är stor att vi får se en utveckling som Peter T beskriver, att Frimodig kyrkas väljarunderlag minskar snabbare än den generella medlemsflykten.
    Två frågor som FK borde börja diskutera i organisationen är, var går gränsen och försöka få en kollektiv gränssättning. Den andra frågan är ganska naturlig. Var finns alternativen?

  4. Jonas Nilsson skriver:

    Det är rävspel bara att tala som om det funnes en väjningsmöjlighet. Det är Wejryd m.fl. som lyckats inbilla svensk offentlighet detta. När ”samvetsklausuren” blev obsoletförklarad 1982 var det inte bara den som inhiberades, alla former av samvetsgrubblerier blev förklarade nulliteter.
    Trösten är att man inte kan sätta samvetet inom parentes. Det kan tystas men bara för en tid. Om det skulle komma att gälla den senaste tänkta ”väjningsrätten” så kommer man nog farligt nära myteri, oavsett vad en frimodig kyrka skriver.

  5. Peter T skriver:

    Personligen anser jag att motionen till kyrkomötet om att betrakta abort som ett dilemma med två skyddsvärda individer är en större potentiell vattendelare.
    Kristna i alla tider har ansett barn som skyddsvärda, även i moderlivet.
    Om SvK avfärdar motionen riskerar de att bli allt mer isolerade inom kristenheten.

  6. LeoH skriver:

    Tänk dig min förvåning Peter T, när jag för en tid sedan upptäckte att Svenska kyrkans biskopar i ett biskopsbrev 1951 gav sitt godkännande till statens eugenikpolitik. Som ledamot av statens medicin-etiska råd skrev Tuulikki Koivunen Bylund under den enhälligt beslutet att selektiva aborter var moraliskt godtagbart. Vad jag förstår av svar från biskop Persenius på ett öppet brev jag riktade till honom, så har SvK accepterat fullt ut aborter.
    I den meningen har kyrkans biskopar överlämnat alla teologiska tolkningar i frågan till sekulära partier.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: