Folkteologi

11 juli, 2015

Rebellas blogginlägg innebär att jag bättre förstår på vilken grund påve Franciskus står i sin bok ”Evangeliets glädje.” Jag rebloggar Rebellas text och gör en snabb omläsning av ”Evangeliets glädje.” Måste kontrollera om jag missförstått något i boken.


Påve Franciskus ser ett samband mellan fattigdom och våld, men lägger inte skulden för våldet på de fattiga

9 juli, 2015

Jag fortsätter min läsning av påve Franciskus bok, ”Evangeliets glädje (Evangelii gaudium)” Jag får väl åberopa min politiska bakgrund, när jag så här inledningsvis, blivit tagen av påve Franciskus betoning av de sociala orättvisornas roll i synen på kyrkans evangelisation. Jag kommer att i kommande inlägg att beröra påvens syn på betydelsen av folklig religiositet. Men för att inte pladdra själv för mycket delar jag med mig ett längre citat ur boken. Vi har en påve helt i min smak!

”Nej till ojämlikheten som föder våld

Dagens ekonomiska mekanismer främjar omåttlighet i konsumtion; ändå är det uppenbart att en otyglad konsumentekonomi i kombination med ojämlikhet river upp dubbelt så stora hål i den sociala väven. Ojämlikheten driver till slut fram en våldsspiral som användning av vapen aldrig kan, och aldrig kommer att kunna, få bukt med. Det ger bara falska förhoppningar åt dem som ställer de mest högljudda kraven på bättre säkerhet, trots att vi i i dag vet att vapen och våld skapar nya och farligare konflikter i stället för lösningar på problemen. Ibland nöjer man sig helt enkelt med att lägga skulden på de fattiga, och de fattigaste länderna själva, för de problem de har; man gör det lätt för sig med dåligt underbyggda generaliseringar och hävdar att ”utbildning” är den lösning som kan lugna ner dem och göra dem tama  och ofarliga. Allt detta blir bara än mer förbittrat för de marginaliserade mot bakgrund av den omfattande och djupt rotade korruption, som finns i många länder – regeringar, storföretag och institutioner – helt oberoende av politiskt ledarskpa och ideologi.”

Håll med om att det känns uppfriskande med en enkel klassanalys, som visar på orsaken till våld, istället för mängden identitetspolitiska analyser, som vi matas med i dagens debatter. Än mer uppfriskande är det, för en nybliven katolik, att inse att det är påven som står för klassanalysen!

Köp och läs boken!

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Påve Franciskus är ingen vän av nedsippringsteorier

7 juli, 2015

I mer folkliga sammanhang, kallas teorier om nedsippring från de rika till de fattiga, för hästskitsteoremet. Tanken bakom teoremet är att om man ger hästen (de rika) mycket havre då blir det mycket osmält havre över i bajshögarna till gråsparvarna (de fattiga.) Teoremet speglar enbart de rikas falska verklighetsbild. De försöker ge en glättad bild över nyttan med de rika. Enbart för att döva sina samveten med. Teorin har inte, vare sig under beteckningen nedsippringsteorin eller om den kallats för hästskitsteoremet, visat sig ha någonting med verkligheten att göra. De fattigas välfärd byggs inte av att stora hästar får mycket havre. En sådan fördelning verkar enbart leda till att hästen blir större!

Jag är övertygad om att ni förstår min glädje, när jag vid min läsning av Evangeliets glädje (Evangelii Gaudium) skriven av påve Franciskus, på sidan 41 läser:

”De som är uteslutna står inte bara längst ner på samhällsstegen eller lever i marginalen eller förlorat rösträtten – de är inte längre med alls i samhället. De uteslutna är inte de ”exploatrade” utan de utkastade, ”resterna”. I denna kontext fortsätter man på en del håll att försvara nedsippringsteorierna som gör antagandet att ekonomisk tillväxt i en etablerad fri marknad till slut kommer att krönas med framgång och ge världen mer av rättvisa och människor mer tillhörighet i samhällena. Denna uppfattning uttrycker en obearbetad och naiv tilltro till det goda de ekonomiska makthavarna utövar och till de okränkbara effekterna av de rådande ekonomiska systemen.”

Jag bläddrar med stor iver fram till sidan 42!

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Årets Almedalsvecka är redan mycket minnesvärd. Är enig med Gudrun Schyman i två viktiga frågor!

6 juli, 2015

Jag tillhör inte de som lägger utspel från Almedalen på minnet. Finge jag frågan just nu, skulle jag inte kunna räkna upp många om ens något, som partiledarna hävt ur sig under veckan. Därför känns det lite ovant, att konstatera, att åtminstone två utspel från Gudrun Schyman kommer jag att minnas länge. Kanske rent av till nästa riksdagsval!

Det första utspelet, vilket jag redan kommenterat på Facebook, är Gudrun Schymans förnuftiga förslag, att sänka rösträttsåldern till 16 år. Jag har offentligt pläderat för en sänkning av rösträttsåldern sen slutet på 80-talet. Min uppfattning kom inte farande ur tomma intet, utan byggde på goda erfarenheter av Fältbiologerna. Det kanske är fel att säga erfarenheter. Jag har bara indirekta kunskaper om Fältbiologerna, kunskaper jag fått genom min dotter. De erfarenheterna innebar att jag med gott samvete och med mycket på fötterna kunde säga, att en sänkning av rösträttsåldern skulle vara en en rimlig åtgärd från statsmaktens sida. Ni som inte mött organisationen, som förälder till en medlem, har gått miste om något mycket viktigt. När barn och ungdomar tar sig rätten att besluta i egna frågor, utan inblandning av horder av vuxna ledare, då sker något stort i en ung människas föreställningsvärld. Dyker det upp problem, då löser man problemen gemensamt och i demokratisk ordning. Vi som följer någorlunda flitigt världshändelserna vet vad Fältbiologerna uträttat de senaste åren i kampen, att rädda utsatt natur mot rovgiriga gruvföretag, men också försvar av ursprungsfolkens rättigheter. Jag hoppas att F! har sänkningen av rösträttsåldern som en valfråga vid nästa val.

Den andra frågan jag med glädje kommer att minnas från årets Almedalsvecka är Gudrun Schymans raka och sanna besked att Ryssland inte utgör något militärt hot mot Sverige. Under stor del av mitt vuxna liv har jag hört talet om krigshotet från Sovjetunionen. Under några år har det varit lugnt, t o m Moderaterna kunde hävda att det inte förelåg något ryskt krigshot. Nu är vi tillbaka till de gamla tongångarna om det ryska krigshotet, som t o m stalinisterna i Sverige varnade för, när det begav sig. I dagens Sverige har vi inte många stalinister kvar, men vi har en hel hoper av andra krafter som tagit det sin uppgift att varna för krigshotet från den ryska björnen. Jag brukar ofta säga att nånstans kring 1960 började jag få en mer utvecklad syn på det politiska skeendet och kan ni förstå? Jag kan inte minnas att Sverige varit hotad av Ryssland under hela perioden 1960 fram till i dag! Jag hoppas F! står på sig och behåller sin klara analys av krigshot och vilka som står för dem, fram till nästa val.

Det kan mycket väl vara så, för min del att sänkning av rösträttsåldern och frågan om Sveriges deltagande i den militära upprustningen kommer att avgöra var min röst hamnar i nästa val. Jag har röstat på F! i tidigare val (inte valet 2014, utan valet innan), så tanken känns inte helt främmande.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Att svälta med värdighet eller utan värdighet

5 juli, 2015

Just nu tyder de första resultaten från folkomröstningen i Grekland på en klar seger för ett nej från det grekiska folket. Det kanske skulle vara klädsamt om jag väntade med mitt blogginlägg tills rösträkningen var klar. Men jag får väl erkänna, ju närmare själva omröstningen vi kommit, att jag insett hur känslomässigt jag bundit upp mig för ett nej. Självfallet är det så, att det är det gregiska folket som avgör om vilken väg de skall gå. Så tills vi vet hur det går, så vet ni att jag sitter här och håller tummarna, att grekerna valt att svälta med värdighet, som Kallifatides uttrycker det i en artikel i SvD: ”Grekland får inte bli en lydstat.

Överheten vill självklart inte att grekerna skall tänka i termer av värdighet. Hur skulle det se ut om människor själva fick avgöra vad som är ett värdigt liv eller inte. Sådana omdömen kan väl bara girigbukarna kosta på sig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Dagens andaktstexter berör, i den situation jag befinner mig i, oerhört viktiga frågor!

1 juli, 2015

Kom därför ihåg att ni som av födseln var hedningar och kallades oomskurna av dem som kallas omskurna, med den omskärelse som utförs på kroppen av människohand, kom ihåg att ni på den tiden var utan Kristus, utanför medborgarskapet i Israel, utan del i förbunden och deras löfte, utan hopp och utan Gud när ni levde i världen. Men nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta  kommit nära, genom Kristi blod. (Efesierbrevet 2:11-13)

Ett i Kristus

”Just detta är uppgiften för den kristna förkunnelsen – att säga: Här är församlingen, där jude och tysk står tillsammans under Guds ord.” (Gesammelte Schriften)

Vi tycks ha lättare för att identifiera dem som inte tillhör oss än för att omfatta dem som inte tillhör oss än för att omfatta dem som ingår i Guds familj. Vi är bra på att dra skiljelinjer mellan oss själva och andra kristna – katoliker och protestanter, evangelikaler och karismatiker, liberaler och konservativa – och anser oss vara bättre än de andra. Men i slutänden spelar det inte så stor roll vilka etiketter vi bär. Det viktiga är att vi lever efter Guds vilja i sanning, kärlek och enhet.

Ord att tänka på: Gud bryr sig inte om de uppdelningar vi gör.

Andaktstexterna är hämtade ur ”Fånga dagen med Dietrich Bonhoeffer” Den 1 juli. Redigerad av Charles Ringma

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , ,