Kan en språkvetare förklara för mig, en mindre vetande, betydelsen av ordet smugglare?

12 september, 2015

I kväll blir det inte något långt inlägg. Jag skulle vara mycket tacksam om någon kunde förklara för mig, så att jag förstår begreppet människosmugglare, som ordet används i dagens debatt.

Jag har inga svårigheter med att förstå vad narkotikasmugglare är, lika lätt är det att förstå vad orden sprit- och cigarettsmugglare betyder. Trafficking är inte heller svårt att förstå, ordet beskriver insmuggling av slavarbetare till Sverige. Det kan röra sig om sexslaveri, men också slavarbete för andra arbetsuppgifter. Det gemensamma är, att den som hamnat i slaveriet har, trots att det är olagligt, oerhört svårt att ta sig ur slaveriet. Det viktiga kännetecknet för alla dessa varor är, att de är olagliga i Sverige. Slaveri är olagligt, narkotika är olagligt och sprit och cigaretter får inte säljas hur som helst i landet. Därför måste varorna tas in i landet på smygvägar utom polisens kontroll. Inte heller har det någon betydelse hur varorna kommit in landet.

Så här långt behöver jag nog inga djupare förklaringar. Mina definitioner duger så här i vardagslag här i Kyrkbyn i Bjuråker. Nu kommer det jag har lite svårt för och det är hur ordet människosmugglare (eller som jag personligen tänker, flyktingsmuggling) används och betydelsen av ordet. Om det i de tidigare fallen, jag beskriver, handlar om varor som olagligt försäljs i landet, vad är det som gör flyktingen, som söker asyl i Sverige, till smuggelgods? De utnyttjar ju enbart sin lagliga rätt, erkänd i internationella fördrag, att söka asyl i landet. Ändå talas det om människosmugglare.

Jag har under långa tider skakat av mig frågeställningen med att det rör sig om brottslig farliga båtar, lastbilar eller containrar, men jag har fått lära mig, att det är inte det som gör att flyktingsmuggling klassas som människosmuggling. Om jag förstått rätt, så är det så här lagen skall tolkas: Om jag tar min Hyundai i10 och åker till Danmark och erbjuder fyra flyktingar plats i bilen och skjutsar dem över bron, då klassas jag som människosmugglare och riskerar två års fängelse! Det verkar som om lagen även gäller om jag skjutsar flyktingar inom Sverige! Jag sitter här och funderar, om jag fysiskt orkar med en bilresa till Danmark.

Jag inser, det som de flesta av mina läsare redan insett, hur naiv jag är! Sverige vill inte ha några flyktingar i landet. Eftersom flyktingarna inte är önskvärda och ändå finns här, då är den som hjälper dessa flyktingar smugglare i lagens mening. Vilket i sin tur innebär att det inte är någon kvalitativ skillnad mellan en icke önskvärd flykting och narkotika. Bägge utgör en fara för nationen, vilket en ansvarsfull regering inser i motsatts till en oansvarig bloggare i skogarna i Hälsingland!

En bilresa till Danmark känns alltmer lockande!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Jag får nog rodnande backa från min välvilliga tolkning av Löfvens goda avsikter!

10 september, 2015

Den 8 september skrev jag ett blogginlägg, ”Jag gläds åt, att landets politiska makthavare anslutit sig till den folkliga opinionen!” Jag har fått anledning att betvivla min förmåga att analysera dagsaktuella händelser. Trots min långa politiska erfarenhet är jag fortfarande på tok för godtrogen! Jag känner inte att jag behöver backa från min uppskattning av alla de människor som deltar i demonstrationer, skriver på protestlistor, samlar pengar, kläder och möter asylsökande med vänlighet och värme. Alla dessa människor gör en god gärning, som de definitivt inte behöver skämmas för. Jag har inte heller någon anledning att så här, med några dagars perspektiv, börja kalla de 100, som skrev under ett upprop, för hycklare. Varför skulle jag beskylla Zlatan Ibrahimovic för att vara hycklare?

Det som var en förhastad förhoppning, är tydligen, att jag trodde att Löfven ställde sig bakom kraven på säkra vägar för flyktingar, att ta sig till till Sverige och Europa. Varför skulle Löfven delta i en demonstration om han inte delade demonstrationens mål och krav. Jag påminner igen om kraven, en välkomnande inställning till asylsökande och säkra lagliga vägar in i landet. En viktig förutsättning för säkra vägar är, att transportörsansvaret avskaffas eller i grunden ändras! I morse, när jag efter många och men, lyckades öppna min dator, hade Peter T skrivit en kommentar till mitt förra inlägg. Kommentaren var vänligt formulerad, men Peter ville upplysa mig om, att han sett en nyhet på text-TV, som sa att Löfven inte hade några som helst ambitioner att verka för ändringar i transportörsansvaret. Jag börja surfa runt och rätt snart insåg jag att Peter hade rätt. Löfven har inga ambitioner att ta initiativet till ändringar i transportörsansvaret. Inte heller Löfven någon vän av, att införa möjligheter för asylsökande att söka visa direkt på svenska ambassader. Här ett exempel, på mitt botaniserande! Här vill jag återigen påminna, för minst femtioelfte gången, att den enda orsaken till att beslutet om transportörsansvaret togs, var den skulle hindra asylsökande att komma till Sverige och Europa. Visst går det att säga vackra fraser och kritisera SD, men om orättfärdiga lagar är giltiga, då tynger skulden, för varje död i Medelhavet, tung på alla dem som fattade beslutet och på dem som försvarar att lagen finns kvar.

Jag inser, att inköpet av champagnen får vänta. Den positiva känslan för makthavarna jag kände för ett par dagar sedan, har förbytts i ilska, sorg och förakt. De politiska makthavarna är inte sams med den folkliga opinionen. Tvärtom!

Till sist en galghumoristisk berättelse, som jag läste när transportörsansvaret infördes och som visar varför människor dör på Medelhavet!

Tänk er en person i Afghanistan, som känner att han inte längre, med tanke på sin personliga säkerhet, kan stanna i Afghanistan. För att ta sig legalt till Sverige måste han vandra till fots hela vägen från Afghanistan till Sverige. Under fotvandringen till Sverige får han inte passera en enda gräns eller varit i kontakt med någon enda myndighet. 

Ja så var det och tydligen fortfarande är med den svenska regeringens välkomnande attityd!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Jag gläds åt, att landets politiska makthavare, anslutit sig till den folkliga opinionen!

8 september, 2015

Lite brydd blir jag av de senaste dagarnas händelser och debatter. Jag gläds helt och fullt med alla folkiga demonstrationer, manifestationer och stödaktiviteter både här i Sverige och i övriga Europa, för en mer human flyktingpolitik. Alla dessa folkliga aktiviteter visar, att fortfarande är det så, att medmänskligheten är den dominerande folkliga känslan. Krafterna som försöker vrida politiken i mer extremistiskt håll, är i underläge inte bara här i Sverige, utan som sagt också i Europa. Trots bilder på en arg spottande dansk!

Det som gör mig brydd är den märkliga diskussionen om människor, som skrivit på ett upprop, anser sig vara goda. Jag vet inte vad de anser om sig själva, men jag vet vad jag anser om mig själv, när jag hakade på och delade uppropet på Facebook. Inte är jag väl speciellt god, men det hade varit märkligt om jag, efter år av polemik och agitation i ämnet, inte skrivit under.

Jag befarar att diskussionen om människors eventuella godhet eller brist godhet, drar intresset från det som borde intressera alla. Tänk efter, i demonstrationer som uttrycker åsikten, att den välkomnar flyktingar och önskar säkra vägar för asylsökande att ta sig till Sverige och Europa, i en sådan demonstration deltar landets statsminister! Visserligen försöker han lite, så där antydningsvis, hävda att han och regeringen alltid delat demonstrationens syfte och mål. Låt oss bortse från det försöket till historieförfalskning och ta fasta på det Löfven säger och vilken demonstration han deltar i.

Jag kan inte tolka deltagandet på annat sätt, än att regeringen är beredd att avskaffa transportörsansvaret. Gör regeringen det, vilket jag upplever att Löfven lovat i och med sitt deltagande i demonstrationen, då lovar jag för min del, att aldrig mer påminna om att lagen kom till, enbart i ett enda syfte, att hindra människor att komma hit och utnyttja sin mänskliga rättighet att söka asyl. När beslutet togs var inte SD ens representerade i riksdagen. Men som sagt. Om regering och riksdag upphäver bestämmelsen om transportöransvaret, då ska jag köpa en flaska champagne och utbringa en skål för regering och riksdagsmajoritet och inte längre påminna om föregångares mindre väl tänkta beslut.

Självfallet gläder jag mig åt, att även företrädare för oppositionen deltog vid samma manifestation och även på andra. Det verkar som om majoriteten i riksdagen är fixad för avskaffandet av lagen. Det känns ännu säkrare, när jag läser om och hör hur Angela Merkel säger samma sak. Det känns verkligen som om den politiska makten och den folkliga opinionen äntligen hamnat på samma spår.  Det är nog lika bra att jag åker in till Hudiksvall och köper mig en flaska champagne!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Tankar efter en predikan på Jesu Hjärtas kapell i Sörforsa

6 september, 2015

I dag på morgonen fick jag något att fundera över. Först läste jag ett upprop som 100 kända svenskar skrivit under. Uppropet heter ”#jag delar”, om jag förstått rätt. bl. a har Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén skrivit under uppropet. Många, som kommenterat uppropet, har varit negativa. Dag Sandahl ironiserar på sin blogg ”BloggarDag” över det märkliga, att någon överhuvudtaget tar sig före att skriva under upprop överhuvudtaget eller om det bara är undertecknandet av det här uppropet, som är märkligt. Det framgår inte riktigt klart. Andra, som Widar Andersson, skriver försmädligt om de kändisar som anser sig ”goda,”  underförstått att ”vi minsann är lika goda!” Jag avser inte i det här inlägget ge mig in i någon polemik, utan säger i all enkelhet, att jag delat uppropet med ett gillande på Facebook. Nu till huvudsyftet med blogginlägget!

I går deltog jag i mässa i Jesu Hjärtas kapell i Sörforsa och hade förmånen att lyssna till en mycket tänkvärd predikan* av fader Damian. Som läget ser ut i Europa i dag är det näst intill omöjligt att förbigå det som händer på flyktingfronten i Europa.

Fader Damian inledde sin predikan med att citera en liten pojke, som på frågan, vad han önskade sig, sa mycket bestämt, att vi måste göra slut på kriget. Vi vill inte flytta från vårt land och komma till Europa, var pojkens mycket bestämda budskap till dem som vill höra. Från det budskapet påminde fader Damian oss om vad Sankt Jakob skriver om att göra skillnad på folk i fina kläder och folk i mindre fina kläder. Fader Damian anknöt till Sankt Jakobs berättelse med att fråga, hur länge Bill Gates skulle behöva vänta uppehållstillstånd och visum om han önskade flytta med alla sina miljarder till Sverige. Behandlar vi alla människor lika? Från Jakob förflyttades vi raskt över till Lukas och berättelsen om den rike mannen och Lasaros. Ni vet berättelsen om den rike mannen som klädde sig i purpur och och fint linne och som levde i fest och glans var dag. Inte tänkte den rike mannen på Lasaros som låg vid hans port och önskade att han finge äta sig mätt på resterna från den rike mannens bord. Hundarna kom och slickade på Lasaros sår. Återigen förs vi vidare och hamnar hos Matteus och den välkända domsscenen, när folken delas upp. En del till höger och andra till vänster. Ni minns, där Jesus säger till de till höger: ”Jag var hungrig och ni gav mig att äta… ni minns säkert också vad människorna sa: ”Herre, när såg vi dig hungrig…?” Hur var det Jesus svarade? Var det inte ungefär så här: ”Det ni gjort för någon av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig. De till vänster frågar samma fråga som de till höger: ”När såg vi dig hungrig…?” och svaret är: ”Det ni inte gjort dessa mina minsta bröder det har ni inte heller gjort mot mig.” Grupperna får vandra skilda vägar, de till höger till Himlen och de till vänster till Helvetet. Som en påminnelse om allvaret knackar fader Damian på en av kyrkbänkarna och säger: ”Lasaros knackar på!”

Upplysningen om att Lasaros knackar på fick sjunka in och fader Damian avslutade med att påminna om vad den lille pojken sagt: ”Gör slut på kriget! Vi vill inte lämna vårt land och flytta till Europa!”

Jag åkte hem, med många funderingar, som fortsatte även i dag. Vad mer kan en deltagare i mässan kräva av en predikan, än att den biter tag i sinnet? Tack fader Damian, du lägger ribban, på framtida förväntningar, högt!

*Jag hoppas ni inser när kommit så här långt att det jag skrivit är en sammanfattning av det som fader Damian sa och också i mycket min tolkning av det sagda. Jag sitter inte och spelar in predikningar. Principen är den, att goda predikningar minns jag och mindre goda är också nyttiga att lyssna till.

KT


En mycket kort sakupplysning

5 september, 2015

 

Jag upptäcker hyfsat ofta, att människor påstår, att jag bor på Södermalm. Varför nu detta? Jo, de här människorna har tolkat verkligheten så, att alla vi som aktivt delar med sig av, t ex ovanstående information, bor på Södermalm.

Jag bor, upplysningsvis i Kyrkbyn i Bjuråker socken. Hur jag än letar i kartan, kan jag inte hitta någon by i vår socken som heter Södermalm, men om den byn existerar, då skulle jag gladeligen bo där. Det verkar vara en by med välkomnande människor. Jag skulle också kunna tänka mig, att bo i byn Nås i Västerdalarna. Där finns tydligen också vänliga, glada och välkomnande människor.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/dalarna/fantastiskt-med-hela-varlden-i-lilla-nas

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Nonsensfrågor

3 september, 2015

En viktig text, att ta till sig. Hoppa inte över blogginlägget av stillsam, som Carolina länkar till!

Rambling thoughts

Kyrkans tidning ägnar ett uppslag åt efterverkningarna av Domkyrkoförsamlingens DN-artikel. En av de intervjuade är Eskil Franck, fd präst och rektor för pastoralinstitutet, men numera på egen begäran avkragad. Det var från hans bok Giv mig, min son, ditt hjärta som frågan kom, han frågar sig rent hypotetiskt i den hur vår tids biskopar skulle besvara frågan: Är Jesus en sannare väg till Gud än Muhammed? Frågan återfanns sedan i utfrågningarna inför ärkebiskopsvalet. (Befinner mig i Medevi, på landet, så har inte tillgång till boken, men det var formulerat ungefär så.)

För övrigt blev jag berörd av Francks bok, den är ärlig, på något djupare plan, den skriker: Detta är viktigt, för mig! Och han tar konsekvensen av det, begär att bli entledigad från sitt prästyrke. Jag var och lyssnade på honom en gång, då berättade han att hans brev till Stockholms stift, när han avkragade sig, bemöttes av ……

Visa originalinlägg 177 fler ord


Jag upplever att det inte är lönt att diskutera nivåer

1 september, 2015

För några år sedan var slagordet hos många politiker att ”Nu tar vi debatten!” Redan då var jag lite misstänksam till slagordet. Vad skulle debatteras? Det blev som jag befarade, diskussionen kom att gälla om vi upplevde en massinvandring eller inte. Jag och andra bollar med siffror för att bevisa att Sverige inte upplever en massinvasion. Att farhågorna är orimliga. Jag och andra visar med statistik, kurvor och cirklar att det inte är fråga om massinvandring. SD sitter där lugnt och fortsätter att hävda att det visst är fråga om massinvandring. De behöver inte, och gör det inte heller, acceptera min tolkning av siffrorna.

De senaste dagarna har jag, nästan mediterat, över ämnet och kommit fram till att debatten om massinvandringen kan vi aldrig vinna. I mina funderingar har jag analyserat de diskussioner jag deltagit i de senaste åren. Jag minns t ex hänvisningarna till Finland, Norge och Danmark om hur de länderna minsann klarar av att hålla invandringen på låga nivåer. Det finns en hake i påståendet. Partier med liknande grundhållning, som SD i Finland, Danmark och Norge verkar anse att invandringen är alltför stor. De ländernas invandringskritiska partier växer och har också fått en plats i politiken, som SD bara kan, förhoppningsvis, drömma om. Det verkar vara så, att oavsett aktuell nivå på invandring av vilket slag det än vara må, för vissa är den alltid för stor.

Den senaste nattsvarta tankarna har gällt det som hände 1939, när en myndighet föreslog att vi skulle ta emot 10 flyktingar från Tyskland. Problemet med förslaget var, det gällde 10 judiska specialistläkare. Den tidens högerextrema krater och rena nazister lyckades uppbåda många och stora protester mot förslaget. Det var ingen måtta på problemen, både med hotad arbetsmarknad som kulturell påverkan, om de judiska läkarna släpptes in i landet. Så här kunde det låta:
”På mötet yttrade sig även dr Åke Berglund, medlem i Svensksocialistiska partiet: »Jag vet, att jag har en majoritet av Sveriges medicinare, läkare, medicinska forskare bakom mig, även om de nu ej anse sig våga framträda … Man behöver inte vara antisemit för att förstå, att denna för oss så artfrämmande och affärsbetonade ras skall veta att utnyttja sina förmåner i dagens Sverige till att lura die dumme Schweden. Här kommer att växa fram en fauna av ekonomibetonad, illojal och farlig läkarverksamhet» [12]. ” Känns kulturargumenten välbekanta? De där artfrämmande folket skulle också utnyttja förmåner som vi har i Sverige. Inte behöver vi leta alltför länge i dagens propagandistiska alster för att hitta rena kopior till argumenten från 1939! Hela artikeln här.

Med det jag lite kort tagit upp vill jag visa att vinner inte debatter med sifferexercis, utan vi vinner debatter med att argumentera för humanism, eller om vi är kristna, för kristen människokärlek. Det handlar om liv eller död och inte budgetposter. En liten sidotanke, så här mot natten. Jag vet att det är kontrafaktiskt att säga: Tänk, om…! Men ändå, tänk om Sverige uppmuntrat till massinvandring av judar och romer istället för att göra allt för att hindra människor på flykt att komma. Ja tänk: Med vilken stolthet Sverige och svenskarna kunnat uppleva efterkrigstiden!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,