Vänsterns analysmodeller är på det hela taget bättre.

Jag har i dag läst ett antal delningar på FB,där det påstås att Invandrare skulle vara mer benägna till brott än den inhemska befolkningen. Uppgiften får instämmande hummanden om mångkulturalism. Jo, jo minsann det vet vi ju. Invandrare är mer kriminella.
Varje gång jag möter argumenten tänker jag: Är kriminalitet något etniskt eller blir människor kriminella när de blir invandrare?
Alla som sett amerikanska kriminalfilmer vet att den organiserade kriminalitet kontrollerades av italienska klaner och att irländare i mycket hög utsträckning blev korrupta poliser. (OBS. Ironi.) Var de såna redan när de kom eller blev de det när klev av båten i New York?
Reta inte upp er på den kaxiga rubriken, utan se till det jag vill säga. Det är de sociala situationer som människor lever under, som skapar eller förhindrar brott. Sen får väl en del humma lite menande att de minsann vet att det är annorlunda!

Tankar i natten

Jag blir alltmer förvånad över hur etnicitet och kultur blivit förklaringsmodeller för förståelsen av skilda samhälleliga problem. För oavsett hur ofta Folkpartiet hävdar motsatsen, så är det inte invandrarnas kulturella bakgrund som skapar problem, som t ex kriminalitet.

En kursdeltagare på Tärna folkhögskola uttryckte sig mycket bra när han, något ilsket, påpekade i en diskussion med sina kurskamrater: ”Tror ni verkligen att jag som kommer från Eritrea skulle anse, att mord, våld, våldtäkter, stöld och bedrägeri av någon outgrundligt kulturellt skäl skulle vara tillåtet? Det finns ingen nationell minoritetsgrupp i Sverige, som inte anser att mord, våld, våldtäkter, stöld och bedrägeri är brott. I alla de länder vi kommer från, finns det lagar och polis som ska förhindra och straffa det fåtal, som bryter mot lagen.” Ibland var det skönt att vara lärare. Jag behövde inte tillägga eller dra ifrån något.

”Jaja, prata på du, men du kan inte förneka vad Brå skriver i sin rapport att invandrare…

View original post 436 fler ord

Annonser

5 Responses to Vänsterns analysmodeller är på det hela taget bättre.

  1. Lars skriver:

    Nej det är inte etniskt, men det kan vara kulturellt. De italienare du ger som exempel på i USA hade ju detta med sig från syditalien, Siciliens och Neapels maffia. Liknade kan vara med invandrare i Sverige, de kan komma från kulturella förhållanden som tas med hit. Jag säger inte att det måste vara så, men visar bara att ditt resonemang inte håller fullt ut. Det är inte ras/etnicitet som är ett problem vid integrering, utan den kultur man tar med sig.

  2. Andreas Holmberg skriver:

    Kanske det, kanske det, men t.ex. Chesterton kan också ironisera över klassanalyser och sociala situationer som förklaringar till brott – om att t.ex. fattiga som regel skulle vara skurkaktigare än rika (som kanske är rika just för att de varit och är skurkaktiga och kanske kommit undan rättvisan just för att de är rika!).

    Dessutom tycker jag att chilenaren Mauricio Rojas fick onödigt mycket stryk (även i sitt eget folkparti) när han helt uppriktigt undrade varför hans egen folkgrupp – chilenare – var så pass mycket mer kriminellt belastade här i Sverige än (tror jag) somalier och andra. Som att han på något sätt var rasist mot sej själv för att han rannsakade sitt folk. (Men visst kan chilenare ha levt under vissa speciella sociala koder och förhållanden – Rojas trodde sannolikt inte på en genetisk förklaringsmodell).

    Nej, inte kan man resonera bort att vissa sociala förhållanden (kanske även en del orimliga överflödssituationer) är en bättre grogrund för kriminalitet än andra. Men man får passa sej, och det tror jag var Chestertons poäng, så att inte högern drar nytta av vänsterns samhällsanalys och pekar ut vissa klasser (snarare än vissa raser) som samhällsfarliga i sej! För bortsett från vissa revolutionärer (och utan att använda vissa liberalers definition av skatt som en sorts stöld!) är vi väl även tvärs över klassgränserna överens om att mord, våld, våldtäkt, stöld och bedrägeri är ont.

  3. StaffanW skriver:

    LeoH, du gör det nog lite för enkelt för dig. Tror hela diskussionen hamnar snett om man inte utgår från fakta – eller ialla fall det som forskningen kunnat visa. Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet har sammanställt den forskning som finns.( Han skriver:”Det finns minst 24 svenska studier som har jämfört brottsligheten mellan inrikes- och utrikes födda. Den första av dessa studier publicerades i mitten av 1970-talet och den senaste 2013. Den mest citerade av dessa studier är från 2005 och gjordes av Brottsförebyggande rådet (Brå). Studien undersökte andelen misstänkta för brott åren 1997-2001. Av studien framgår att personer födda i utlandet av utländska föräldrar var 2,5 gånger oftare misstänkta för brott jämfört med personer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar. Även svenskfödda barn till utrikesfödda var överrepresenterade men överrepresentationen i denna grupp var lägre”. Detta måste väl också ”vänsterns analysmodeller” ha med sig?
    Sedan kommer nästa fråga – och det är den som är intressant – vad beror denna överrepresentation på. Här delar jag mycket av det du skriver. Detta tar även Jerzy Z upp när han pekar på faktorer som diskriminering inom rättsväsendet, faktorer kopplade till levnadsförhållandena i Sverige och även förhållande kopplade till ursprungslandet. Det senare kan ha att göra med att de som lämnar sitt hemland är mer brottsbenägna än de som stannar kvar – d v s de är inte fullt representativa för befolkningen i övrigt. Så var fallet förr bland finländare som kom till Sverige.
    Dessutom visar forskningen att det faktiskt finns klara skillnader var gäller brottsbenägenhet beroende på ursprungsland.
    Det är alltså mycket komplexa frågeställningar och förklaringsmodeller som den vanlige lekmannen har svårt att greppa. Det tragiska är då att det finns så lite forskning i Sverige som rör brottslighet bland personer med utländsk bakgrund. Ämnet är som vanligt kontroversiellt och lite tabu. Ytterligare tragiskt då sådan kunskap krävs för att vi på rätt sätt ska kunna hantera och komma till rätta med denna överrepresentation vad gäller brott

  4. LeoH skriver:

    Det är bra att ni komplicerar frågan som motsättning till mina förenklingar. Jag måste ändå säga, de inte förklarar mycket. Är t ex problemen med kriminalitet och utanförskap bland dagens flyktingar i huvudsak etnisk, kulturell, religiös eller en social fråga. Svaret på den frågan avgör om vi lyckas lösa problem.

    Jag ser i TV-nyheterna hur det satsas på bekämpning våldsbejakande extremism genom att inrikta sig på imamer, istället för att lösa de sociala problemen med utanförskap. Strategin är dömd att misslyckas, för problemets grund är vare sig kulturell eller religiös. Vad tror ni händer i de gigantiska flyktingläger runt om i världen? Radikalisering och kriminalisering på grund av totalt utanförskap. Libanon kan inte förväntas integrera 1,5 miljoner flyktingar med en egen befolkning på ca 4 miljoner. Vilka alternativ återstår för vakna, aktiva och intelligenta ungdomar i dessa flyktingläger? Jag frågar, mitt svar vet ni.

    Jag anser, att alltför många försöker hitta förklaringar i Koranen på varför situationen i förorterna är som den är. Lönlös möda! Förändra den sociala situationen först och ni ska se att Koranen passar även den nya situationen!

    Till sist. Jag väntar fortfarande på vilket svar Roja hade på uppgiften att chilenare var mer kriminella än somalier. Gav han någonsin en förklaring? Sen tycker jag nog Andreas, att du torde förstå vad som menas med överrepresentation. Oavsett om man har en social förklaringsmodell eller någon annan (vilken jag inte vet vad det är), så är begreppet överrepresentation ett vanligt begrepp. Vilket innebär att man inte avser en majoritet.

    Det var inte norrlänningar i allmänhet som skapade sociala problem i storstädernas förorter under den stora folkomflyttningen på 60- och 70-talen. Problemen skapades av själva tvånget att flytta.

  5. LeoH skriver:

    Jag glömde i hastigheten att kommentera Lars resonemang. Den är intressant för den ger en bra utgångspunkt för en social förklaringsmodell.
    Alldeles efter kriget åkte bl a ASEA ner till norra Italien för att rekrytera arbetare till ASEA och andra företag. Varför norra Italien? Jo, där fanns företagen med yrkeskunnigt folk, som ASEA behövde. Vi fick ingen maffia i Sverige, för de som kom var självmedvetna arbetare, många med bakgrund i den organiserade arbetarrörelsen både fackligt som politiskt. 1 maj kom de röda halsdukarna fram och det sjöngs Bandiera rossa, Bela Ciao och allt vad det hette. 62 när jag var på min första SSU-kurs på Bommersvik fick jag lära mig att sjunga Bandiera rossa som en hyllningssång till Stalin och Togliatti!

    Skillnaden mellan Sicilien och norra Italien var himmelsvid. Jag vill rekommendera Putmans bok Den fungerande demokratin. Vid läsningen av den boken inser man vikten av frimärksklubbar för demokratin! De två skilda samhällena i norra Italien och Sicilien var inte i första hand en fråga om åsikter, utan mer en fråga om hur människorna organiserade sig och skapade delaktighet. Och var människornas tillit finns.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: