Det känns tryggt att ha Katolska kyrkans katekes här vid datorn!

I dag ska jag göra en gruvlig bekännelse! I alla politiska ställningstaganden jag gör, försöker jag alltid låta min kristna tro vara styrande. Jag är fullt medveten om, att många resonerar som Morgan Johansson, att det innebär en samhällsfara att blanda in tro i politiken. Jag ska dra min gruvliga bekännelse ner till en ännu lömskare nivå. Oftast anger jag inte till min omgivning som jag samarbetar med, att mina ställningstaganden, argumentationer eller aktiviteter är styrda av min tro eller är åtminstone förstärkta av min tro. Någon kan kanske tycka att jag inte kör med öppna kort. Jag deltar i ganska många kampanjer tillsammans med andra människor, som kan vara socialister, kommunister, liberaler, konservativa, kristna medlemmar i olika samfund, muslimer och rent av ateister. Vi förenas i en strävan att nå något gemensamt mål. Det kan vara mål, där enighet i trosfrågor eller i ideologiska frågor inte är nödvändig. Samtidigt avvisar jag bestämt att tro, lika lite som politiska ideologier tillhör den privata sfären. Det borde inte vara så, att t ex en socialistisk ideologi skulle vara mer tillåten i en politisk diskussion än t ex kristen tro. I vart fall kommer inte jag att acceptera en sån insnävning!

Jag ska ta ett konkret och dagsaktuellt exempel, som visar hur jag tänker. De flesta samhällsintresserade medborgare i landet är säkert medvetna om, att Sverige deltar i en tävlan att inte vara sist att nå EU:s lägsta nivå, vad gäller regler för asylsökande. Problemet för Sverige och andra medlemsländer är, att nivån sjunker för varje dag och det gäller att helst vara först med att sänka den nivå som gällde igår. Om detta kan sägas mycket, men jag nöjer med att peka på att bland de låga nivåerna finns statens önskemål att försvåra eller rent av förhindra familjeåterföreningar. Den ambitionen behöver vi inte diskutera. Så är det! Vi är många både i Sverige och resten av EU, som protesterar mot den omänskliga hanteringen av frågan om familjers möjligheter att återförenas. Om vi kunde flytta dagens händelser till januari 1991, då skulle jag som ateist protesterat hej vilt mot besluten, men då med större kraft än jag fysiskt och mentalt orkar med i dag. I den här gemensamma strävan med människor av god vilja, har jag i dag som kristen också ett stöd i Katolska kyrkans katekes. Ett stöd som både fördjupar och förstärker mitt motstånd mot statens orättfärdiga politik att splittra familjer. Bara ett exempel ur Katekesen:

2206 Relationerna i familjen medför en närhet när det gäller känslor, böjelser och intressen. Denna närhet kommer framför allt från den ömsesidiga personliga respekten. Familjen är en privilegierad gemenskap som är kallad att låta ”makarna utbyta tankar med varandra och göra dem till sin gemensamma egendom och låta föräldrarna uppmärksamt samarbeta för att fostra sina barn”

Det här är ett exempel, det finns många fler i Katolska kyrkans katekes, men inlägget syfte är inte att kopiera hela katekesen. Jag vill visa, att en viktig, kanske det viktigaste, drivkrafter för mig för att protestera mot allt försvårande av återföreningar av familjer är, att ett sådant försvårande hindrar familjer att fylla den av Gud givna rollen. Hur ska en splittrad familj kunna samarbeta för att t ex fostra sina barn? Jag behöver inte i en demonstration vifta med Katekesen, för jag söker inte enhet med alla människor av god vilja kring Katolska kyrkans katekes. Jag överlåter med stor förtröstan åt Kyrkan att föra familjeenhetens talan ur ett kristet och kyrkligt perspektiv. Eftersom basen i familjen är äktenskapet som är ett sakrament, är det inte tillåtet, enligt min mening, för världsliga myndigheter att medvetet splittra äktenskapets enhet!

Grunden för dagens inlägg la jag i ett inlägg ”Uppsagda lojaliteter” i september 2008 efter en fysisk resa i Luthers fotspår och en andlig resa med Bonnhoeffers ”Efterföljelse.” De två resorna samverkade på ett fruktbart sätt. Jag vill poängtera att i presentationen av min blogg framgår det tydligt ur vilket perspektiv jag analyserar samhället.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: