Marias lovsång, Magnificat

Så här i fastetid, känns det helt rätt, det kanske är helt nödvändigt att reflektera och begrunda. Jag har i dagarna i Lukasevangeliet, läst Marias lovsång. Lovsången är mäktig. Jag avstår från att prata sönder texten, utan delar bara med mig av den. Lovsången är hämtad ut Bibel 2000. Jag avslutar inlägget med den bön som Luther avslutade sin kommentar över Magnificat. Luthers bön har jag hittat i ”Jungfru Marias upptagning i himmelen” av Kilian Healey.

Då sade Maria:
 ”Min själ prisar Herrens storhet,
min ande jublar över Gud, min frälsare:
han har vänt sin blick till sin
  ringa tjänarinna.
Från denna stund skall alla släkten
  prisa mig salig:
stora ting låter den Mäktige ske med mig,
hans namn är heligt,
och hans förbarmande med dem
  som fruktar honom
varar från släkte till släkte.
Han gör mäktiga verk med sin arm,
han skingrar dem som har
  övermodiga planer.
Han störtar härskare från deras troner,
och han upphöjer de ringa.
Hungriga mättar han sina gåvor,
och rika skickar han tomhänta bort.
  Han tar sig an sin tjänare Israel
och håller sitt löfte till våra fäder:
att förbarma sig över Abraham
och hans barn, till evig tid.”

Så här avslutade Luther sin kommentar över Magnificat:

”Ge oss rätt förståelse av detta Magnificat, en förståelse som inte enbart består i briljanta ord utan i strålande liv till kropp och själ. Må Gud ge oss detta genom sin kära Moder Marias medling och för hennes skull. Amen”

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser

5 Responses to Marias lovsång, Magnificat

  1. Andreas Holmberg skriver:

    Luther skrev så här (hans ord om judarna dessförinnan är också väl värda att läsa i motsats till en del han skrev ”på gammeldagar”):

    ”Hier lassen wir’s für diesmal bleiben und bitten Gott um rechtes Verständnis dieses Magnificat, das da nicht allein leuchte und rede, sondern brenne und lebe in Leib und Seele. Das verleihe uns Christus durch Fürbitte und Willen seiner lieben Mutter Maria! Amen.” Min översättning: ”Här stannar vi för denna gång och ber Gud om rätt förståelse av denna Magnificat, som då inte bara lyser och talar, utan brinner och lever i kropp och själ. Detta förläne oss Kristus genom sin kära mor Marias förbön och vilja! Amen!” http://bitflow.dyndns.org/german/MartinLuther/Das_Magnificat_Verdeutscht_Und_Ausgelegt_1521.pdf

    De där uttrycken ”medling” och ”för hennes skull” finner jag alltså lite skruvade i din boks också för övrigt lite väl fria översättning (som väl förmodligen är en översättning till svenska av en översättning till engelska av en text på tyska och därmed kan få drag av viskleken?). Men det är ju fullständigt klart att Kristus förlänat och förlänar sin kyrka stora välsignelser genom sin kära mor Marias underbara lovsång. Liksom man omvänt kan säga att Maria givit kyrkan stor uppbyggelse genom den helige Andes inspiration! (Magnuficat har ju i alla tider räknats som inspirerat Guds ord, likaväl som Hannas lovsång eller Symeons och Sakarias). Och att Maria dessutom vill och till vår förmån ivrigt ber att vi ska förstå hennes lovsång rätt och att den ska bli till välsignelse – samt att Jesus mer än gärna hör denna hennes bön! – finner jag helt riktigt och katolskt i allra, allra bästa mening. ”Detta give Kristus genom mina kära trossyskons (särskilt min mammas) förböner” kan jag själv gärna säga om ganska många böneämnen.

    Ja, Magnificat är verkligen magnifik, liksom den Gud hon sjunger om och som själv inspirerat henne till denna sång! Tack Leo för att du påminner oss alla om den! Och inför Marie bebådelsedag som i år sammanfaller med Långfredagen och därför firas redan den 13 mars (i vår kyrka åtminstone) kan man ofta läsa den (särskilt vid vespertid kl 18 varje kväll!) och kanske även ibland sjunga Runius´ fina psalm http://psalmboken.blogspot.se/2014/03/pa-marie-bebadelsedag-en-andakt-355.html eller min ”evangeliserade” travesti på Seidenbuschs Maria-psalm http://psalmboken.blogspot.se/2015/12/356-tack-herre-for-din-jungfrumor.html

  2. Leopold Holtter skriver:

    Kan tyvärr inte tyska, så jag får lita på ditt omdöme. På samma sätt som jag får göra när någon förklarar ”att så här står det på hebreiska eller grekiska.”
    En får tacka för vänligheten att jag påminner om väsentligheter.
    För att vara helt ärlig så reagerar inte någon ur målgruppen jag skriver för, vilket kan kännas lite trist ibland, men förhoppningsvis så är det väl alltid någon som ändå läser och tänker: ”kan och vågar Leopold, då kanske det här med kristen tro inte är så komplicerat.”
    Lite av samma ambition jag hade när jag argumenterade mot kärnkraften på ASEA. Jag försökte ingjuta mod i människorna, att bara för att någon är atomtekniker, så innebär det inte att den vet bäst om hur vatten skall kokas.

  3. StaffanW skriver:

    Leopold – blev då Maria upptagen i himlen? Jo, förstås enligt den katolska läran, men… Så här skriver Sören Wibeck – tror det var i hans bok bok Religionernas historia:”…. I katolsk och ortodox tradition är Marias renhet central. Den obefläckade avelsen, att Maria var fri från arvsynd, blev dogm i den katolska kyrkan 1854. Motiveringen var att hon måste varit fullkomlig, eftersom Kristus fick sin mänskliga natur från henne.
    När denna dogm var införd började krav komma till Vatikanen om att också göra en dogm av Marias upptagande till himlen. Mer än åtta miljoner namnunderskrifter strömmade in. Men Vatikanen tvekade. Inget i historien stödde upptagandet, varken skrifter eller vittnen.
    Slutligen gav dock påven Pius XII efter och skapade en officiell dogm 1950. Han deklarerade att ”den obefläckade Gudsmodern, den ständiga jungfrun Maria, när hennes jordiska liv var slut, togs upp med kropp och själ till himmelsk ära”.”
    Känns väl inte helt övertygande? Inte heller detta med Gudsmodern, väl. Jesus blev ju inte Gud när han föddes till människa av Maria?

  4. Leopold Holtter skriver:

    Jag är okunnig, men tveksamheten till att fastställa läran om Marias upptagande till himlen, låg väl inte på det teologiska planet? Läran var fullt etablerad i Kyrkan sen århundraden tillbaka. Även inom ortodoxa kyrkofamiljen. Påve Pius XII hade ingen annan personlig uppfattning. De troende önskade att den existerande läran och liturgiska praktiken skulle definieras av Kyrkan, vilket nästan ett helt enigt biskopskollegium ställde sig bakom. Nå, jag kan ju i min okunskap missförstått något av det jag läst, men så tror jag tills jag får lära mig något annat, vilket också Kyrkan kommer att bistå med eftersom Katolska kyrkan har ett läroämbete.

    När det gäller Maria som Gudsmoder var det väl ett koncilium i den odelade Kyrkan som fastslog, efter en hård strid, att det förhöll sig så. Jag har inte ens funderat över frågan, för jag trodde, möjligen i min okunskap igen, att det var en helt accepterad lära inom de flesta kyrkliga riktningar, men tydligen inte.

  5. StaffanW skriver:

    Tack för ditt svar. Jag tror visst att Marias liv kan få betyda mycket för oss människor. Som människa och förebild. När det gäller många andra delar som mariadyrkan bär med sig, tror jag inte att katoliker och evangeliskt kristna någonsin kan enas. Vilket kan beklagas.
    Lite av problematiken belyses i webb-Tv-debatten mellan Ulf Jonsson, katolsk jesuitpater och professor i religionsfilosofi, och Stefan Gustavsson, ledare för Svenska evangeliska alliansen. (www.sea.nu)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: