Bloggen, Tankar i natten, fyller 9 år!

Ibland är det skönt, att min blogg är enbart min och att jag har den totala makten att avgöra vad jag ska skriva  om. WordPress var vänliga nog att gratulera till mina nio år på WordPress. Jag fick återigen skäl att tänka – tänk vad tiden går! WordPress var inte mitt första försök att skriva blogginlägg. 2004 på hösten blev jag sjukskriven för en kronisk sjukdom. Jag hade fyllt 60 år och kände att jag inte längre hade varken fysisk eller mental kraft, att i någon större utsträckning fortsätta med mina samhälleliga aktiviteter och de hade varit många och ganska omfattande under åren, utan att förhäva mig.

Det kändes tomt, det måste jag erkänna. Där i slutet av 2004 fick jag ingivelse, att undersöka vad det där med personlig dagbok på nätet var för något. Det lät intressant och efter en tid startade jag en blogg på Aftonbladets bloggportal. Till en början var det intressant att dela med sig av funderingar och ställningstaganden, men Aftonbladets bloggportal, var alldeles för stimmig i min smak, så jag raderade bloggen med innehåll och allt och startade en ny blogg på WordPress. I mitt första inlägg skrev jag lite defensivt:
”Jag tog steget idag och flyttade hit. Inriktningen på inläggen kommer bli som tidigare, men jag har inte flyttat över gamla inlägg hit. De flesta var inte av den kvalitén att de var värda att spara. Många kommer att publiceras efter hård redigering. Kommer nog inte heller skriva lika flitigt som tidigare, men det återstår att se.”

Jag hade ingen mer utvecklad målsättning för bloggen, men jag upplever, att i det stora hela är jag helt nöjd med ambitionsnivån, som jag så här med nio år ryggen kan se. Det blev också lugnare här på WordPress. Till förra året hade jag i genomsnitt 4 kommentarer/inlägg (och då var mina kommentarer inräknade). Det innebär att de flesta av mina inlägg inte triggar någon att kommentera. Jag kan inte säga, att jag önskar fler kommentarer, men  ibland saknar jag, att de jag tänker på, när jag skriver ett inlägg inte verkar reagera. Men det är väl med blogginlägg som med insändare, efter en publicerad insändare blir det tvärtyst! Det är som om insändaren aldrig blivit skriven!

Det är såpass roligt att skriva blogginlägg, så jag fortsätter ett tag till. Om inte för något annat än att det är god terapi och kanske också en kick för egot, att skrivandet skulle betyda något av värde!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser

7 Responses to Bloggen, Tankar i natten, fyller 9 år!

  1. villacalifornia skriver:

    Grattis på årsdagen!
    Ja det är jättekul med kommentarer, men de mesta kommentarerna jag får är via de sociala medierna som inte hamnar i bloggen.
    Därtill syns inte de som prenumerera på blogginläggen och läser inläggen i mailen. Det känns tråkigt.
    Men som du säger bloggen är din(min) och det är jag som styr

  2. Alma-Lena skriver:

    Hjärtliga gratulationer på årsdagen, ja må du och din blogg leva!

  3. Leopold Holtter skriver:

    Några år till hoppas jag att det blir, innan höstdimman tar över.

  4. Alma-Lena skriver:

    Det hoppas jag och det där med läsare: jag fick nyss ett pappersbrev, dessa ovanliga brev som förr var de ”vanliga” där en bloggläsare gav sig till känna. Hade ingen aning om att hen läste min blogg och blev förstås glad. De flesta kommenterar inte och därför vet man inte vem man når när vi som du och jag vill dela livets ord med andra. På den dagen får vi väl se vad som brinner upp och vad som är juveler i bloggarna. Mitt tips är att din blogg är full av äkta rubiner.

  5. Leopold Holtter skriver:

    Tack för gratulationen!

  6. Rebella undrar skriver:

    Grattis – trummor, trumpeter och fanfarer!

    Ja det är nackdelen med att rikta en text rakt ut i cyberspace. Man får inte alltid feedback, det kan bli heltyst. Skriver man privatbrev däremot får man respons från den man vänder sig till.

    Den feedback man får på en blogg är ju synnerligen filtrerad. Man vet inte alls om den motsvarar vad ”genomsnittlig läsare” tänker.

  7. Leopold Holtter skriver:

    Det är nog så, att vilket forum, man än väljer är det nog svårt att veta vad den genomsnittliga läsaren eller åhöraren tänker. Jag brukar också tänka, hur ofta går jag in och kommenterar? Ytterst sällan, för oftast vet jag inte vad jag ska säga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: