En viktig samhällsdebatt verkar gå på två skilda spår

I kväll ska jag inte bre ut mig, utan mer beskriva den förvåning jag känner, när jag följer samhällsdebatten. Det sägs ibland när enskilda människor inte når varandra med sina argument, att de talar förbi varandra och då blir det inget samtal, utan enbart monologer.

Jag får samma känsla när jag lyssnar till debatten om vinster i välfärden. Speciellt när det gäller vinster inom skolverksamheten. Det sägs, vilket jag inte har någon anledning att betvivla, att Sverige  är det enda land i Västvärlden som tillåter vinster inom en skattefinansierad skolverksamhet. Påståendet är så pass anmärkningsvärt, att alla de som försvarar vinster inom den skattefinansierade friskoleverksamheten borde gå i svaromål, men icke. Istället får vi höra anklagelser om socialism och slag mot den fria näringsverksamheten.

Kom igen och förklara er. Är påståendet falskt? Är alla länder, som inte tillåter vinster inom den skattefinansierade skolan, kommunistiska diktaturer av östtysk modell? Är de andra ländernas kvalité på skolverksamheten sämre än den svenska och framförallt är resultaten sämre?

Eftersom jag är för friskolor, men inte vän av vinstuttag ur den skattefinansierade verksamheten, är jag mycket intresserad av hur försvaret ser ut, varför vi ska ha en helt annorlunda regelverk för vinster än andra länder.

För samtalets skull. Förklara varför vi ska vara ensamma om vår princip?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

11 kommentarer till En viktig samhällsdebatt verkar gå på två skilda spår

  1. Thorsten Schütte skriver:

    Jag tror en del av förbipratandet beror på hur man definierar vinst. Jag har inget problem med att om man har utfört ett prima jobb, betalat anständiga löner och underhållit fastigheten, materiel mm, kan behålla en del av mellanskillnaden mellan skolpeng och det pengar som faktiskt gått åt, som en belöning för att ha varit effektiv. Men då talar vi om några procent av investerat kapital, inte mera. Och det här bör man väl kunna snickra ihop en kompromiss om som får brett politiskt stöd.

  2. Leopold Holtter skriver:

    Thorsten nu svarar du egentligen inte på min undran. Hur kommer det sig att Sverige är unikt med sin möjlighet att ta ut vinster ur skattefinansierad skolverksamhet.
    Gör andra länder andra rimlighetsbedömningar än vad Sverige gör och i så fall, varför gör de det.

  3. Thorsten Schütte skriver:

    Tja, sitter inte inne med svaret på Din undran. Men jag har svårt att tro att verkligheten är så binär. mellanlägen finns sannolikt, men underrapporters.

  4. Peter T skriver:

    Systemskiftet till upphandlade tjänster drev av en ideologisk agenda, inte av omsorg om kvalitet.
    Hade kvalitet varit ledstjärnan så hade man anpassat Sveriges system till förebilder i andra länder.
    Så länge det är ideologiska skäl som driver debatten så blir sakskälen sekundära.
    Motsvarande ideologiska skifte har bara genomdrivits i länder som Storbritannien med ett mycket traditionellt skolsystem, så där har skolorna varit undantagna.

    Jämför gärna med påståendet ”abort kan leda till samvetskval och psykiska besvär hos modern.”
    Kan du någonsin få bekräftat ett sådant påstående av två ideologiska motståndare i grundfrågan om aborter är bra och önskvärda?

    All upphandling bör utgå från ett vinstmål och när detta överträffas så delas överskottet mellan beställare och utförare. Så funkar det i industrin.
    Att jag sedan är motståndare till friskolor i andra former än kooperativ är en helt annan sak.

  5. Leopold Holtter skriver:

    Du har säkert helt rätt, men jag är tydligen otydlig med det jag ville säga.
    Min undring gäller det märkliga förhållandet att ingen i egentlig mening svarar på påståendet att Sverige är ensamt om att tillåta vinster i en offentlig finansierad skolverksamhet.
    Är påståendet sant eller falskt? Det kanske finns, trots att jag inte upptäckt det, en konsensus i Sverige om att så är det.

    Jag håller helt med dig om kooperativ.

  6. Rebellas andra skriver:

    Leopold: detta är en sidodiskussion, avsluta den när du vill (inkl. att du kan låta bli att släppa igenom den här kommentaren).

    Peter T: Inköp av hammare kan leda till blå stortånagel.

    Vad vi som inte lider av överdrivna uppfattningar om aborters skadlighet brukar göra är att påpeka att det inte främst rör sig om samvetskval, att det inte är vad folk mår illa av, utan snarare något av livskriskaraktär. Det finns svensk forskning som stöder detta (samt förstås en massa amerikansk undermålig forskning, utförd med ekonomiskt stöd av diverse kyrkligt anknutna organisationer. Visa mig en som stöder det du säger som INTE har någon finansering från sådant håll, så ska jag läsa den). En stor grupp rimligen är förstås om kvinnan tillhör någon religiös grupp som kräver av henne att hon ska skämmas och känna skuld. Då gör hon förstås det, för att känna att hon fullt ut ska kunna bli upptagen i gemenskapen igen. (Tänker här mest på alla katoliker som biktar abort hos katolska präster.)

    Om jag pressade dig, gång efter gång: Kom igen! visst ÄR det så att man kan få blå stortånaglar efter inköp av hammare? och kräver ett enkelt svar på den frågan, utan nyanseringar. Då kommer du att tycka att jag är ganska enfaldig. Men jag kan triumfera ”Ha, han kan inte svara på min fråga!”

  7. Rebellas andra skriver:

    Det verkar väl som om fakta och logik blir allt mindre viktiga i politisk debatt öht? inte bara i USA… din fråga är mycket intressant Leopold. Jag har ingen aning.

  8. Leopold Holtter skriver:

    Du har rätt Rebella. Kommentaren är ett sidospår från själva blogginlägget, men principer är till för att brytas, så jag släpper genom den.🙂
    Kommentaren får väl bli en bakgrund till inlägget jag hoppas få till om skillnaden mellan synd och pastoral hantering av Kyrkan.

  9. Rebellas andra skriver:

    Liten felskrivning – blir lätt så när jag redigerar texter i flera omgångar. Det ska vara

    En stor grupp undantag från detta är rimligen om kvinnan tillhör någon religiös grupp som…

    (alt .”förstås, jag tycker det är ganska självklart men kan för diskussionens skull nöja mig med ”rimligen”)

  10. villacalifornia skriver:

    Är vi verkligen ensamma om denna skolform?
    Ja kanske som den exakt är utformad idag och med de lagar som i övrigt styr landet.
    Jag minns ju när vi inom busstrafiken blev konkurrensutsatta i början på 90-talet och som kommunalt trafikbolag så trodde vi att vi var säkra på jobb till pensionering eller i alla fall så länge SAAB fanns kvar. Du gissar nog vilken stad jag jobbade i.

    Då var alla partier med om att detta var det bästa sättet om man bortser från vänstern som hade andra åsikter av ideologiska skäl.

    Ha ha, vad vi bedrog oss, vi var ju de första som försvann. Trots att vi var ett aktiebolag, så trodde vi att vi var jämställda med andra aktiebolag, vilket inte var fallet. Som kommunalt ägt aktiebolag var vi tvungna att ta hänsyn till att kommunens innevånare på något sätt fick nytta av det som bolaget utförde.
    Det innebar att vi inte kunde lägga anbud på trafik som gick utanför kommungränsen och ev ersätta förlorad trafik inom kommunen med trafik i annan kommun.

    Grannkommunen gjorde på ett annat sätt och gick ihop med andra bolag och lade ett gemensamt bud på större del av trafiken och sedan internt delade upp den mellan sig. Där levde det kommunala bolaget kvar.

    Kommunerna gör ju på ungefär samma sätt då lokaler är dyra att kunna investera i lokaler och annat så måste man se till att få pengar som bekostar detta. Ibland kan man låta det kommunala bostadsbolaget stå för lokaler och låta hyresgäster ta smällen. Långa pengar som måste betalas ränta på som går till bankerna vinster. Eller låta riskkapitalbolag investera. Varifrån får dessa bolag sina pengar? Bland annat från några av våra pensionsfonder som förvaltar våra pensionspengar och försöker förränta våra pensioner.

    Så beroende på hur kedjan ser ut, så måste ju varje verksamhet gå med vinst och någon måste betala. Sedan är ju ju vad man kallar det hela.

    Bättre svar kan inte jag ge.

  11. kao skriver:

    Hej Leo

    Det finns ingen som helst anledning till vinstdrivande skolor. Resultatet av det fria skolvalet visar sej alldeles övertydligt nu. Ett privat företag, vad det än må vara i för syfte, har ju som FRÄMSTA anledning att skapa vinster till ägarna. Då måste man ju ta pengarna någonstans ifrån verksamheten och det säger sej ju själv! Sen kan ju politikerna låtsas att tro att anledningen till att eleverna lär sej allt mindre är en annan.

    Det är det vi ser nu i det kaos som råder i skolor och välfärd som är baserade på privat ägande. Det finns ingen som helst anledning till att vi ska betala eländet med våra skattepengar.

    Jag är jätteglad över att min dotter gick i en kommunal skola och hade samma utomordentliga lärare från ettan till sexan. Det lade grunden till både intresse för skolarbetet och tryggheten i skolan.

    // Kao

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: