Första mässan efter upptagningen

Som jag tidigare rapporterat, att jag förra helgen blev upptagen i Katolska kyrkans fulla gemenskap. Upptagningen kändes högtidlig, men samtidigt lite pirrig och jag kan inte helt förneka att det kändes lite genant, att stå framför församlingen i Gävle, när de applåderade ceremonin var över. Det kändes som om jag rodnade. Den överskuggande känslan var ändå den stora glädjen över att äntligen vara framme!

Nu har det gått en vecka och jag var på min första högmässa i här i Västerås efter upptagningen. Jag kände större hemkänsla än jag gjort alla de tidigare gången jag deltagit i kvällsmässor och högmässor. Jag kände rent fysiskt, att jag nu hade hemortsrätt i gemenskapen i Västerås, men också en gemenskap med hela den världsvida kyrkan. Att tillsammans med systrar och bröder gemensamt delta eukaristin var stort! Samtidigt som det var vardagligt och nära.

Jag hoppas jag får många år till, där jag får uppleva samma känsla av storhet, hela himlen deltar ju, men också den vardagliga känslan av närhet som bara en församlingsgemenskap kan erbjuda!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: