Blev Sverige mångkultur år 1975?

29 april, 2017

Jag minns diskussionerna. Jag välkomnade tankegångarna och har inte haft någon anledning att ändra uppfattning.

Motargument

1975 blev Sverige en mångkultur. Detta påstående cirkulerar mycket på rasistiska webbsidor, och för en gångs skull måste man ge dem rätt. Ja, 1975 blev Sverige en mångkultur. Men till skillnad från rasisterna anser jag att det var något bra.

Det finns få riksdagsbeslut som är så hatade som 1975 års ”riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken”. Så här lät det när riksdagen 1975 ersatte den tidigare assimileringspolitiken med mångkultur:

”Invandrar- och minoritetspolitiken bör präglas av en strävan att skapa jämlikhet mellan invandrare och svenskar. Invandrarna och minoriteterna bör ges möjlighet att välja i vilken mån de vill gå upp i en svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten. Politiken bör även inriktas på att skapa samverkan mellan svenskar och invandrare för att öka solidariteten mellan dem liksom möjligheterna för invandrarna och minoriteterna att påverka beslut som rör deras egen situation.”

Frihetsrevolutionen på 70-talet

Beslutet 1975 var en…

Visa originalinlägg 892 fler ord


Min tro, en privat angelägenhet? Vilken absurd tanke!

20 april, 2017

Jag har sen jag blev kristen ofta haft anledning att fundera över krav, att min tro skall vara något jag gömmer bakom privatlivets stängda rum. Jag har vid några tillfällen frågat varför tro ska hanteras på annat sätt än mängder av ismer. Varför är socialism, kommunism, liberalism, konservatism, anarkism, syndikalism och nihilism mer legala företeelser, med rätt att påverka samhälle och stat? Jag har inte fått något svar och jag har i egentlig mening inte heller lyckats utveckla tanken om det självklara, att mina grundläggande kristna värderingar också bör ha rätt att höras i den samhälleliga debatten. För en tid sedan läste jag  Johan Ehrenbergs memoarer ”Falska minnen” (en bok jag verkligen kan rekommendera), i memoarerna redovisar Ehrenberg ett samtal med Jonas Gardell, som fick mig att tänka.
Jonas Gardell säger att hans samhällsengagemang inte kommer ur en socialistisk övertygelse. ”Ja, jag är kristen, du kan komma fram till samma sociala patos, genom att läsa evangelierna på allvar.” Johan Ehrenberg svarar: ”Men kristendomen är ju ingen politisk ideologi. Är du kristen för att du är religiös, för att du tror på Gud?” Jonas Gardell svarar: ”I grund och botten handlar tron om att inte vara ensam, att aldrig vara helt och hållet övergiven.” Ehrenberg kommenterar: ”Kollektivet.”

Jonas Gardell fortsätter: ”Och det handlar om att alla räknas. Inte en sparv till jorden utan att Gud det vet. Inte en själ till döden utan hans kärlek. Det innebär att varje person måste räknas, också den som fick leva sitt korta liv och sen tyna bort i aids eller den som den som drunknar i en båt på Medelhavet. Varje liv räknas. Och i Matteus-evangeliet står det att på den dagen ska kungen, alltså Jesus säga till några av oss ska han säga Jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var sjuk och jag var i fängelse och ni tog hand om mig och ni klädde mig och ni vårdade mig. Sen ska han vända sig till andra av oss ‘Jag var hungrig och ni gav mig inte att äta, jag var törstig och ni gav mig inte att dricka, jag behövde er och ni hjälpte mig inte.’
Denna räkenskapens dag väntar oss alla, och den person som i texten kallas ”kungen”, kommer att vara en treårig pojke som drunknat i Medelhavet. (Paus) ”Jag börjar alltid att grina när jag pratar om såna här saker.”
”Denna treåring som drunknade i Medelhavet ska titta på oss och säga: Jag drunknade och ni hjälpte mig inte. Och på det påståendet måste vi ha ett svar.”
Ehrenberg: ”Det blir tuffare…”
”Det blir tuffare, ja, mycket tuffare om vi förstår att Gud är en treårig pojke som drunknade för att vi vägrade hjälpa honom. Men det är vad vi står inför, och om man inte hajar det, har man inte hajat någonting av livet. Och oavsett vilken religion, eller vad du tror på i livet, står vi alla inför den treåringen.” 

Samtalet i ”Falska minnen” inspirerade mig att välja en fråga som engagerade många. Det fick bli den tydligen, riktigt stora frågan i samhället av i dag. Tiggarna och om inte tiggeriet skulle förbjudas. Frågan skulle bl a behandlas på Socialdemokraternas kongress, där många uppfattade, att partiledningen var för ett förbud. En stor del av fastan ägnade mig åt att leta bibelställen både i NT och GT, som skulle kunna ge mig en hint om i vilken riktning min tro borde leda mig i frågan. Samtidigt som jag studerade Bibeln gick jag i minnet  genom det jag läst av Marx, Engels, Lenin, Stalin, Mao Zedong, Althusser för att bara nämna några få, som jag läst i min ungdom. (och som jag inte förstod så mycket av. Då var Steinbecks ”Vredens druvor” mer givande.) Kan ni förstå, ingen av alla de här författaren hade någon vägledning att ge i tiggarfrågan. När det gäller letandet i Bibeln var svaren många, så pass många att jag enbart valde fyra citat. Citat som gav mig konkret vägledning. Jag tror inte att jag tar till överord om jag säger att evangelierna och stora delar av GT ger den patos för förtryckta och fattiga människor, som politiska teorier ofta misslyckas med.

Självklart kan det vara så att jag valt fel citat och att det finns ännu bättre, men jag tror ni förstår mitt syfte. Om nu Bibeln ger mig vägledning i en aktuell politisk fråga, varför skulle jag då dölja det och sitta i min kammare och i min ensamhet tänka djupa tankar? Självklart ska ingen kunna förmena mig rätten till samhälleliga ställningstaganden, en rätt, som man tillerkänner allsköns politiska ideologier. Nu är det så väl, att jag inte tar till mig allt vad som sägs i den politiska debatten. Men håll med om att det är ett märkligt krav, att just tro inte skulle få vara med och påverka samhällsutvecklingen. Än märkligare blir det när tre sekulära partier anser sig ha den moraliska rätten att styra en kyrka. Citaten jag hänvisar till, hittar ni här, här, här och här.

Nu ska ingen tolka det jag skrivit så, att jag inte vill samarbeta med icketroende människor i samhällsfrågor, tvärtom, jag granskar inte människors tro eller ideologier, den viktiga frågan är, kan vi gå en bit av vägen tillsammans?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


En viktig påminnelse, riktad till mig personligen.

17 april, 2017

”Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga – du som har en bjälke i ditt öga? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.” Matt 7:3-5


En sista fundering med anledning av en kongressdebatt

16 april, 2017

Nej, detta är den fasta jag vill se:
att du lossar orättfärdiga bojor,
sliter sönder okets rep,
befriar de förtryckta,
krossar alla ok.
Dela ditt bröd med den hungrige,
ge hemlösa stackare husrum,
ser du en naken så klä honom,
vänd inte dina egna ryggen!
Då bryter gryningsljuset fram för dig,
och dina sår skall genast läkas.
Din rättfärdighet skall gå framför dig
och Herrens härlighet gå sist i ditt tåg.
Då skall Herren svara när du kallar,
när du ropar säger han: ”Här är jag.”

Om du gör slut på allt förtryck hos dig,
hot och hån och förtal,
om du räcker ditt bröd åt den hungrige
och mättar den som lider nöd,
då skall ljus bryta fram för dig i mörkret,
din natt bli strålande dag. (Jes 58:6-10)


Ytterligare en fundering med anledning av en kongressdebatt

15 april, 2017

”Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger: ‘Gå i frid, håll er varma och ät er mätta’, men inte ger dem vad kroppen behöver? Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död.” Jakobsbrevet 2:14-17


En fundering till med anledning av en kongressdebatt

14 april, 2017

Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig. Matt 5:42


En fundering med anledning av en kongressdebatt

13 april, 2017

Är det inte Jesus som sitter vid ingången till ICA-butiken och tigger?

Jomenvisst är det så!


Bör Svenska kyrkans präster vara något oroliga?

12 april, 2017

För en tid sedan kunde vi läsa om hur Jimmie Åkesson, inför det kommande kyrkovalet, hävdade segervisst, att ”vi ska ta över.”

Artikeln om SD:s valupptakt visar mycket tydligt hur absurt Svenska kyrkans system för val av förtroendevalda egentligen är. Under många år har Socialdemokraterna tillsammans med Centern i samarbete med andra politiska krafter,  på skilda nivåer dominerat Svenska kyrkans olika beslutsnivåer. De har också på avgörande sätt påverkat kulturen i kyrkan, som ihärdigt rensat ut obekväma präster och också sett till att strypa nyrekryteringen av kommande, möjliga, obekväma präster.

Nu utmanas dagens politiska ledarskap av en politisk uppkomling med helt motsatta ståndpunkter än dagens dominerande krafter. Jag upplever att biskopar, präster och diakoner, som anpassat sig till dagens rådande idologi i kyrkan borde känna sig oroliga över vad som händer om SD tar över. Jag kan se hur kyrkoherdar i de församlingar där SD ”tar över” börjar upptäcka att marken gungar under deras fötter. Inte har de något skydd från biskopar eller domkapitel. De är ju anställda av församlingarna. Det torde bli många utköp av kyrkoherdar, komministrar och diakoner. Kyrkorådets SD-märkta ordförande behöver ju bara hänvisa, som i dag, till samarbetssvårigheter.

Eftersom SvK inte tidigare haft förmåga eller tillåtits ha en kyrklig självständighet, då ser jag små möjligheter att morgondagens kyrka klarar av att motsätta sig maktövertagandet. Jag ser också framför mig en gigantisk attitydförändring hos många anställda, när de ska anpassa sig till den nya ordningen.

Ja, den som lever får se, men nog visar Jimmie Åkessons självsäkra ”vi ska ta över” vilken draksådd riksdagspartierna sådde när de genomdrev ett besluts – och valsystem, där de fick dominansen över kyrkan. Det finns ingen instans i organisationen som skulle kunna vara en motkraft. Allt sånt har ju de nuvarande makthavarna rensat bort.

 

 


Är det här som kallas för eftertankens kranka blekhet?

8 april, 2017

Det är inte så att alla bibeltexter slår an till en personlig känsla av igenkännande. I dag hände det. Jag har under den senaste tiden, läst predikaren under mina morgonandakter. Mycket klokt sägs, men först i morse grep en text ordentligt tag, den blev personlig.

”Ungdom och ålderdom

Ljuvligt är ljuset,
det är skönt för ögonen att se solen.
Om människan lever i många år
skall hon glädja sig åt dem alla
och minnas att mörkrets dagar blir många.
Allt som kommer är tomhet.

Gläd dig, yngling, medan du är ung,
njut av fulla drag av din ungdom.
Följ ditt hjärtas vägar,
gå dit ögat leder dig.
Men tänk på att för allt du gjort
skall du ställas till ansvar av Gud.
Undvik allt som pinar ditt hjärta,
allt som plågar din kropp:
ungdom och blomning är snart förbi.”

Predikaren  11:7-10 (Bibel 2000)

Inte tänkte jag, när jag byggde på Babels torn i min ungdom, att jag skulle behöva stå till svars inför Gud. Att det gällde också mig som var ateist och inte bara kristna!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Vad var det Nalin Pekgul sa?

6 april, 2017

För några år sedan skrev jag ett antal blogginlägg till stöd för Nalin Pekgul och andra kvinnor, som berättade att islamister gick omkring i olika förorter och ansåg sig ha rätt att trakassera kvinnor som inte klädde sig som islamisterna ansåg vara den rätta klädstilen.

Jag minns hur illa åtgången Nalin Pekgul och de andra kvinnorna blev av välmenande vänsterpartister och socialdemokrater. De menade att kvinnorna agerade i ond tro och inte var intresserade av sanningen. Det verkligt märkliga var att det ofta var män som påstod att Nalin Pekgul dels hade fel och dels var islamofob. Den dåvarande ordföranden i före detta Broderskapsrörelsen gick t o m så långt, att han inte erkände att Nalin Pekgul var muslim, när han skilde på troende muslimer och praktiserande.

Efter den mediala rapporteringen i dagarna, kan alla de kvinnor som på olika sätt tog strid mot moralpoliserna påstridigt och uppfordrande säga: Vad var det vi sa? De beskrev en verklighet där kvinnor trakasserades av män som ansåg sig ha rätten att ha synpunkter på bl a kvinnors klädsel. Jag skrev ett antal blogginlägg för några år sedan till stöd kvinnors kamp mot moralpoliserna. Jag hade och har inga synpunkter på hur vare sig kvinnor eller män klär sig. För min del accepterar jag huvudduk, heltäckande kläder, kippa, turban eller vad det kan röra sig om, bara det sker av fri vilja. Moralpoliserna i te x Tensta förnekar kvinnors fria vilja och vill tvinga på dem sina värderingar, Vilket är fel både moraliskt och i många fall också brottsligt. Beroende hur trakasserierna sker i praktiken. Självklart är det lika fel, det som skedde i på franska badstränder, när poliser tvingade kvinnor att klä av sig och visa hud. Statligt sanktionerade moralpoliser är inte något som bör accepteras. Lika lite som självutnämnda moralpoliser. Där som här är det kvinnorna som får ta stöten.
Jag såg frågan som i det stora hela som en kvinnofråga och att det var min plikt att stödja de kvinnor som tog strid mot mäns självpåtagna rätt att förtrycka kvinnor.

Jag länkar till några blogginlägg: två från 2013 och en från 2015. Skam till sägandes är inlägget från juni 2015 det sista jag skrev till stöd för kvinnors kamp för rätten att klä sig som de önskade, men jag har inte ändrat uppfattning. Tvärtom! Däremot hoppas jag att många andra ändrat uppfattning och åtminstone i sin ensamhet ber Nalin Pekgul om ursäkt för sina tillvitelser om islamofobi.

https://holtter.wordpress.com/2015/06/23/dar-det-finns-fortryck-sipprar-alltid-ett-motstand-fram-en-gammal-sanning-som-gladjande-nog-star-sig-an/

https://holtter.wordpress.com/2013/05/06/funderingar-troligtvis-rakt-ut-i-tomheten/

https://holtter.wordpress.com/2013/04/19/det-ar-latt-att-forsta-nalin-pekguls-upprordhet/