Hur sannolikt är det att IF Metall skulle välja förtroendevalda som aldrig går på medlemsmöten?

Frågan är berättigad så här i valtider i Svenska kyrkan.

Jag har bara vid några få tillfällen haft fackliga uppdra, (orsakerna till det är många), men de gånger jag blivit vald till något uppdrag, har proceduren alltid varit likartad. Någon hade föreslagit mitt namn till organisationens valberedning och någon från fackets valberedning kom och frågade om jag är intresserad att bli föreslagen till årsmötet. Efter en tid var det dags för årsmötet att välja förtroendevalda och valberedningen delade ut sitt förslag. Medlemmarna röstade och sen var det klart. Hela processen ägdes helt av organisationen. Det skulle upplevts som mycket märkligt om någon, som aldrig deltog på fackets medlemsmöten skulle blivit föreslagen. Än mindre att någon som inte trodde på den fackliga tanken skulle komma på fråga. Jag tror inte att jag gör en överdriven generalisering, när jag hävdar att så går det till i alla svenska folkrörelser. De äger processen, när det gäller valet av sina egna förtroendevalda.

Så går det inte till i Svenska kyrkan. SvK äger inte frågan om val av dem som skall styra och ställa i organisationen. Där är det helt andra krafter, som kallas för nomineringsgrupper, som utser kandidater till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Den processen har kyrkan inget inflytande över.

Jag har vid ett antal tillfällen beskrivit förvåningen jag kände när jag blev medlem i Badelunda församling efter ca 30 års frånvaro. Som ordförande i mängder av organisationer ansåg jag det vara min plikt att hälsa nya medlemmar välkomna. Inte i Badelunda församling! Jag förväntade mig nog att jag vid mitt första kyrkkaffe skulle hälsats välkommen av kyrkoherden.  (Han såg lite skamsen ut när jag, efter en tid, påtalade att han borde ändra praxis.) Lite vid sidan av inlägget, så kan jag berätta att det var större pådrag i Katolska kyrkan i Gävle, när jag blev upptagen i Kyrkans fulla gemenskap. En fullsatt kyrka applåderade och uttryckte glädje. Jag blev riktigt generad, men jag kände mig verkligen välkommen!

Däremot tog det inte lång tid innan S-föreningens valberedning tog kontakt och undrade om jag inte kunde ställa upp som kandidat i det kommande kyrkovalet. Min inställning var, att när partiet kallar, då ställer man upp! Och så blev det!

Det kändes lite märkligt att kyrkan inte hade någon del i urvalet av förtroendevalda, utan kyrkan var helt hänvisad till krafter, som inte organisatoriskt var en del av kyrkan, ansvarade för urvalet. När jag, i vederbörlig ordning, blev vald till S-föreningens kandidat till kyrkofullmäktige, så vet jag inte vilka som valde mig. Ja, självfallet kände jag alla på mötet, men om de var medlemmar i Svenska kyrkan, om de var kristna eller ateister, om de var muslimer, det hade jag ingen aning om. Det var helt ointressant för medlemmarna att veta något om min kristna tro. Det räckte, att jag var vice ordförande i S-föreningen! För så är det, åtminstone i partierna, som ställer upp i valen. Hur aktiv någon är i kyrkan är ointressant. Det viktiga är att du är aktiv i partiet! Enligt socialdemokraternas stadga, ses också ledamöterna på skilda nivåer, som partiets representanter och har att svara för sitt fögderi till partiet. (Den rapportskyldigheten tas väl inte alltför allvarligt i varje liten S-förening.)

Jag blev också ytterst förvånad, när jag för första gången klev in som förtroendevald i Badelunda församling, att jag identifierades som kyrkopolitiker!? Jag har haft mängder av uppdrag i föreningslivet genom åren, men jag skulle blivit förvånad om någon kallat mig ungdomspolitiker, när jag blev vald till ordförande i Unga Örnar. Ingen kallade mig eller andra fackligt förtroendevalda för arbetsmarknadspolitiker. Politikerrollen var helt förknippad med uppdrag inom kommun, landsting eller riksdag. Ni vet, kommunpolitiker, landstingspolitiker eller riksdagsman. Ibland förstärktes politikerrollen med begreppet fritidspolitiker. Då visste alla, att man inte tillhörde det tunga gardet! På vilket sätt är Svenska kyrkan en del av statsapparaten? För det går ju inte att förklara begreppet ”kyrkopolitiker” på annat sätt än att förtroendevalda inom SvK är delar i en statlig beslutsstruktur. Har jag fel?

Trots att inlägget redan är för lång och jag skriver i oträngt mål, kan jag inte undanhålla två intressanta uppgifter jag hittat hos Dag Sandahl och hans pigga och käcka blogg!

I dag skriver Sandahl med anledning av en centerpartistisk förtroendevald: ”Hur blir detta på ”jobbet” för kyrkoarbetarna under kommande mandatperiod? Frustration, vanmakt, sjukskrivningar, utköp, allmän uppgivenhet? För något av detta måste inträffa om människor är friska och situationen sjuk. Och det är den när de som egentligen skulle vara missionsobjekt blir beslutsfattare. Nu är det sagt och detta utan omsvep.”

I går kunde Dag Sandahl berätta om en intervju med Jimmie Åkesson (ni vet han, som avser att ta makten över Svenska kyrkan): ”Jimmie ber varje dag. Det gör många men journalisten Pontus Håkansson ställer påhaksfrågan. Så visas journalistisk kompetens: ”Till vem riktar du din bön?” Åkesson vill inte svara och det är ett verkligt informationsbärande svar: ”Den frågan är för personlig.” Verkligen? Själv ber jag till Fadern genom Sonen i Anden, skulle detta vara hemligt?. Gör inte alla kyrkokristna det? Ber Åkesson till exempel varje dag medarbetarna om kaffe och är detta hans bönelivs essens. Kaffebönan. Vi får inte veta. För personligt!”

Ett långt och pratigt inlägg har äntligen nått vägs ände. Jag kunde ha nöjt mig med att skriva:

Alla ni som är medlemmar i Svenska kyrkan och är över 16 år gå med raska steg, när det blir dags, till närmsta vallokal och leta reda på listan för Frimodig kyrka och lägg den i valkuvertet! Svårare än så är det inte!

 

Annonser

One Response to Hur sannolikt är det att IF Metall skulle välja förtroendevalda som aldrig går på medlemsmöten?

  1. Peter T skriver:

    Håller med tillfullo.
    Det finns dock exempel på fackförbund (bl.a. mitt förbund) som för nationella val tillåter nomineringsgrupper. Dessa har dock sådana begränsningar i namnsättning att inga associationer till politiska eller religiösa organisationer tillåts.

    För övrigt anser jag att S bryter mot andan i den grundlagsskyddade föreningsfriheten när de utesluter medlemmar som engagerar sig i föreningar som Frimodig kyrka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: