Kravaller, en svensk tradition?

Jag tittade för en stund sedan på ett program om Per Anders Fogelström.   I programmet omnämndes kravaller på söder efter kriget. Jag har vid ett par tillfällen påmint om raggarkravaller bl a i Gävle. Påminnelsen ledde inte till något samtal, utan på Facebook fortsatte beskrivningar av dagens kravaller som något helt ny företeelse, som en följd av flyktinginvandringen.

SvT beskriver i ett inslag, från 2013 ”Kravaller i Stockholm inget nytt” 

Jag ska inte utveckla några egna tankegångar om orsakerna till kravallerna. Inte annat än att jag vågar hävda, att de drivande i kravallerna inte var flyktinginvandrare från långtbortistan. Möjligen kan jag, utan att dra för långgående slutsatser, att majoriteten av deltagarna inte blev bestående kriminella, utan de blev integrerade i samhället. Det torde väl finnas forskning på det. Det borde också var intressant att studera hur samhället och staten, historiskt,  kom till rätta med problemen.

 

 

2 Responses to Kravaller, en svensk tradition?

  1. kao skriver:

    För mej är demonstrationer byggda på att ta bort orättvisor eller för att kunna ge sina barn mat helt legitima. Så länge man inte fysiskt ger sej på någon annan. Ett bra exempel är Potatiskravallerna på Nytorget i Stockholm. Det var kvinnor som startade den och det gjorde de rätt i.

    // Kao

  2. Karin skriver:

    Så sant.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: