Har SD:s partiledning dålig kontakt med stämningarna i de djupa medlemsleden? Eller kör ledningen med dubbel bokföring?

Oktober 2016 skrev jag ett ironiskt blogginlägg: ”Umgås inte Sverigedemokrater med varandra” Orsaken till min undran var följande: SD-politikern Michael Andrén hade blivit invald som ersättare i Hudiksvalls miljö- och räddningsnämnd. Den 28 september kunde vi läsa att Andrén hävdat, i sociala medier, att bidragstagare är parasiter. Andrén ville också skjuta personer med utländska namn och att alla moskéer skulle sprängas omgående. 29 september meddelade Andrén att han hoppar av sitt uppdrag! En hyfsat välkänd utveckling när det gäller SD och dess förtroendevalda. Det märkliga är att det alltid verkar som om ingen i dessa personers omgivning vet vad den blivande förtroendevalda i grunden anser. Partiföreningarna verkar bara hugga ett namn ur högen. Kan det vara så illa? Självklart inte! Jag är övertygad om att Sverigedemokrater umgås på möten, men också socialt. Vid dessa tillfällen pratas det säkert om lite av varje. Bl a att moskéer borde sprängas eller att människor skall skjutas, som i fallet med Andrén i Hudiksvall.
Nu senast är det SD-politikern Strids uttalande på partiets landsdagar om 100% människa eller 100 % Muhamedan, som är på tapeten. Återigen alla dessa förvånade ansikten och avståndstaganden, som om Strid på något sätt lurat eller dolt sina åsikter för partiledning och lokala partiföreningen. Strid lämnar partiet och ber partiet, som jag förstår det, om ursäkt, att han ställt till det. I det fallet är scenariot det gamla och utnötta. Det börjar låta som en raspig gammal skiva, som spelats för många gånger!

När blir det dags för partiledning att börja se det kollektiva mönstret i lokala företrädares ageranden. Det kan ju inte vara så, att i varje enskilt avslöjat fall, är det bara enskilda medlemmar som inte förstått partiets påstådda nolltolerans. Det enda rimliga vore väl om partiet menar något med sin ”nolltolerans” att de uteslöt hela den lokala partiföreningen som valt eller nominerat någon med åsikter som inte ligger i linje med partiets policy. Det borde väl vara dags, att de som väljer ställs till svars?  Sen kan ju varje utesluten medlem i den lokala partiföreningen  i söka medlemskap enskilt igen och efter undersökning bli invald igen. En metod som inte är okänt, inom folkrörelser i Sverige.

Jag misstänker att metoden inte kommer att användas och det ger mig anledning att fundera ett steg till. Har verkligen nolltoleransen starkt stöd i medlemsleden? Det slår mig att jag inte kan påminna mig om, att de flesta av avslöjandena i medier, kommer efter anmälningar från medlemmar, de som verkligen borde veta vad deras partivänner har för åsikter och också borde ha, åtminstone något lite, hum om vad partiet har för ståndpunkter. Vad jag kan se är medlemmarna illojala och tiger. Det är här jag börjar misstänka att SD medvetet kör med dubbla budskap. En offentligt och en internt. Partiledningen förväntar sig inte att medlemmar skall anmäla t ex rasistiska åsikter. Det är inte den lojaliteten de önskar från medlemmarna. För det är nog så, det är åtminstone min bestämda uppfattning, att det Strid sa på Landsdagarna delas av en majoritet inom partiet. Det skulle bara ställa till besvär för partiledningen om enskilda medlemmar började anmäla förgripliga åsikter.

Jag fick ytterligare stöd för min misstanke, när jag såg och hörde Jimmie Åkesson i partiets valfilm. Tala om att aktivt motverka allt tal om nolltolerans! (Jag länkar inte till filmen. Ni får googla!)

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: