Judiska kapell är inte Israel!

9 december, 2017

Jag ser en uppgift, när jag surfar runt på FB att personer setts kasta brinnande föremål mot judiska synagogan i Göteborg.
Just nu orkar jag inte blogga något nytt inlägg. Jag nöjer mig med att reblogga ett inlägg från 2009. Inlägget äger sin aktualitet även i dag och kräver att vi säger nej till antisemitism.

Tankar i natten

Inte heller judiska församlingar, synagogor eller andra lokaliteter tillhörande judiska organisationer. Enskilda judar är inte och får inte betraktas som representanter för staten Israel!

Det fanns en tid då judar anklagades för att eftersträva ekonomiskt världsherravälde. Många arbetare drogs i sin frustration över kapitalismens orättvisor till olika antisemitiska organisationer. Där SA i Tyskland kanske är en av de mest kända.

Oavsett den berättigade ilskan över kapitalismens orättvisor var inte antisemitismen någon lösning på problemet. Antisemitismen var och är en dårarnas antikapitalism.

På samma sätt måste dagens händelser i Gaza betraktas. Oavsett den ilska eller frustration vi kan känna över Israels agerande, är inte antisemitism lösning på problemet.

Antisemitism är dårarnas solidaritet med Palestina!

SvD, Dagen

Andra bloggar om: Antisemitism, Israel, Synagoga, Begravningsplats, Palestina, Gaza

View original post

Annonser

Så kan, i diktens form, ett maktskifte i en kyrka också skildras

1 november, 2017

När det nu firas 500 år, kan jag inte låta bli att reblogga en dikt som jag publicerade ca ett år sedan. Möjligen vill jag lägga till en personlig fråga: Blev något bättre i och med maktskiftet, när vi betraktar situationen av i dag?

Tankar i natten

Hammaren

Kung Gösta står vid sitt ekebord,
han talar manande, fromma ord
om Luther och nya läran.
En bisp hör på med förfäran.
När kungen slutat, klerken tar vid:
”För Luther oss Gud bevare!”
Så prisar han högt den Ofelbare
och curians makt. Det börjar klia
i kungens fingrar, han föga blid
från bordet griper sin fruktade hammare.

Då småler prelaten, bugar mjukt,
begynner på nytt – om jungfru Maria
och helgonskaran, vigda reliker,
om skalle och kota
som mäkta bota
allt ont och sjukt,
ja, aldrig den läkedomen sviker!
Slikt gyckel ej kungen smakar,
hans panna mörknar, hans min blir bister,
hans tålamod brister,
han lyfta hammaren skakar.
Nu blir för bispen det allvarsammare.

Han korsar sig, mumlar latin
och viker ett steg åt sidan.
Han står där i rådvill bidan.
Men kungen sänker sin högra hand –
då löser bispen sin tungas band
och börjar igen sitt fanatiska…

View original post 131 fler ord


Varifrån kommer alla dessa självutnämnda etikettexperter åt invandrare från?

5 september, 2017

Den senaste tiden, när jag läst eller sett på nyheterna om demonstrationen, först på på Mynttorget, sen på Medborgarplatsen och nu på Norra Bantorget, har jag haft anledning att fundera över det jag försökte förmedla på invandrarlinjen på Tärna folkhögskola i Sala eller de afghanska kvotflyktingarna som kom till Ljusdal i början på 00-talet. Jag skrev ett blogginlägg i ämnet 7 mars 2013.
Demonstrationen på Mynttorget, Medborgarplatsen och nu Norra Bantorget känns som ett senkommet svar och bekräftelse av min beskrivning av svensk demokrati. Alla har rätt att organisera sig kring krav de anser vara viktiga. Det finns ingen karenstid för den rätten. I slutet av inlägget påpekar jag att rätten att påverka har en bestämd gräns. Det ska ske fredligt!
I den meningen visar demonstrationen mot utvisning till Afghanistan, att demonstranterna är väl integrerade i det svenska samhället.
Hur integrerade motdemonstranterna är ställer jag mig frågande till. De anser att de afghanska kvotflyktingarna Ljusdal från Afghanistan inte ska få finnas på våra gator. Vidare hoppades motdemonstranterna, högt och ljudligt, att de kvinnor som hjälper de afghanska demonstranterna skulle bli våldtagna.
De har mage att vifta med svenska flaggor!

Tankar i natten

Jag minns fortfarande den förvåning jag ibland kände, när jag i början på 50-talet, som nyinflyttad från Finland råkade säga till skolkamrater på Skönsmons skola, att ”så här gör man inte i Finland” och möttes av, ”Flytta tillbaka då om det var bättre där!” Det tog ett antal år innan jag förstod, att det inte var mina kamraters spontana reaktion på etikettsbrottet, utan de hade lärt sig av sina föräldrar hur en invandrare borde bete sig. Med tiden lärde jag mig att undvika sådana jämförelser. Delvis på grund av att minnesbilden hur det hade varit i Finland, av naturliga skäl, bleknade.

Att jag med tiden slapp höra att jag förbrutit mig mot etikettsreglerna, att inte vilja ta seden dit jag kom, innebar inte att själva företeelsen försvunnit. I nästan varje diskussion eller samtal, dyker dessa självutnämnda etikettsexperter upp med sitt: ”Invandrarna måste inse att de ska ta seden dit de…

View original post 768 fler ord


Ett ja, med oerhörd stor kosmisk betydelse!

15 augusti, 2017

I kväll firade vi i mässan Marias upptagning i himmelen. När jag satt där och deltog i mässan, så kom minnesbilder av samtal med goda vänner som varnade mig för att jag måste tro på dogmen om Marias upptagning, både med och kropp och själ till himlen. Jag var då lite överraskad av varningarna. Jag var inte förberedd på frågans vikt. Vare sig hos Katolska kyrkan och hos mina vänner.
Den 23 maj 2015, drygt en månad efter att jag ansökt om att bli upptagen i Katolska kyrkan skrev jag inlägget som jag rebloggar.
Inlägget är ingen teologisk höjdare, men visar en nybörjares första stapplande steg på en för mig obekant väg.Stegen har med tiden blivit stadigare. Nu är tron på Marias upptagning till himlen utan ett uns av tvivel.

Tankar i natten

Efter att jag för några veckor sedan meddelade här på bloggen att jag ansökt om att bli upptagen i den Katolska kyrkans gemenskap har jag fått mest positiva reaktioner. Jag har också fått några allvarliga varningar om att jag blir, för att bli upptagen i Katolska kyrkans gemenskap, tvungen att tro allt det kyrkan säger. Speciellt då Katolska kyrkans syn på Maria. Jag har inte upplevt varningarna som fientliga på något sätt, utan förstått att vänner är oroliga. Oron från vännerna har haft det goda med sig att jag de senaste veckorna verkligen funderat över mitt förhållande och förståelse av Maria. Tro mig, det har blivit många timmar i favoritfåtöljen. I går, sent på kvällen, fick jag tag i en trådända som jag ska följa den närmsta tiden.

Jag insåg, där i fåtöljen, det stora i att Maria sa ja till ängeln Gabriel. Jag har aldrig på djupet reflekterat över…

View original post 237 fler ord


Sankt Maximilian Kolbe, min extra vän i himlen!

14 augusti, 2017

I dag firade vi Maximilian Maria Kolbe i mässan. Jag kunde skrivit ett helt nytt blogginlägg i ämnet, men jag nöjer mig med att reblogga ett inlägg från juni 2015.
Kan väl också påminna om att jag efter konfirmationen och upptagningen till Katolska kyrkans fulla gemenskap tog mig som mit konfirmationsnamn Maximilian.
Jag hoppas, om jag sätts på prov, klarar av att handla som S:t Maxilmilian!

Tankar i natten

Jag minns inte riktigt när jag första gången läste eller hörde talas om Maximilian Kolbe. Troligtvis sent 80-tal. Jag minns att jag blev mycket imponerad över berättelsen, men som det ofta är, så försvinner sådana minnen in i glömskan. För några månader sedan blev jag påmind om Maximilian Kolbes existens. I en predikan i Norrbo kyrka berättade Bengt Wiklund mycket levande om Maximilian Kolbes levnadsöde. Jag kan inte säga, för det vet jag inte, att intet öga var torrt under predikan, men jag kan med säkerhet säga att på fjärde bänk till vänster (sett från kyrkporten) satt en som grät!

När jag för några veckor sedan lämnade Svenska kyrkan och ansökte om att bli upptagen i Katolska kyrkans gemenskap, var det inte konstigt att jag började tänka på helgonet Maximilian Kolbe. Tankarna om att jag hade en speciell relation med Sankt Maximilian stärktes när jag läste i en sida, 25…

View original post 388 fler ord


Fröet till diktaturen

28 juli, 2017

Jag gör blogginlägget till min. Jag skulle kanske i vissa fall skriva lite annorlunda, men i det stora hela, motsvarar inlägget mina ståndpunkter.
Staten ska värna lagen, men inte vilka värderingar människor har!

Motargument

Denna krönika är tidigare publicerad på Robsahm.se

”Just i anspråket att det skulle finnas en och endast en uppsättning värderingar som är svenska och vars motsats då är icke-svenska, och att denna uppsättning värderingar skulle kodifieras av staten – just där, i det anspråket finns fröet till diktaturen.”

I efterspelet till Anna Kinberg Batras utspel om att den svenska staten ska ”införa ett krav på att följa svenska värderingar” så har jag fått några frågor.

En viktig fråga som jag vill ta på djupaste allvar är följande:

Finns det ändå inte sånt som är typiskt svenskt värderingsmässigt?

Jodå.

Vad forskningen säger om svenska värderingar

Forskningen är relativt entydig. Både internationella studier och historiska data visar att det finns värderingar som är typiska för Sverige.

Det är inget konstigt med det.

Här finns bl a att vi i Sverige värderar jämlikhet och solidaritet mycket högt. Detta är värderingar med djupa historiska…

View original post 1 878 fler ord


Polen – en rättsstat i förfall

22 juli, 2017

Europa har en historia, i närtid av politiska system, som politiserade rättsväsendet, vilket ledde till rättsosäkerhet för medborgarna och undergrävde demokratin. Det otyget verkar vara på väg tillbaka. Jag är nog inte i ogjort väder, när jag varnar mina barnbarn om en mörk framtid, som de står inför!
Läs Anne Rambergs blogg!

Anne Rambergs blogg

Utvecklingen i Polen är ytterst allvarlig. Inte bara för Polen, utan likväl för hela EU och EES. Polen var tillsammans med Ungern ett gott exempel på hur ett land, efter år av kommunism, framgångsrikt ansträngt sig för att bygga upp en demokratisk rättsstat från grunden. Detta gäller inte minst organisationen av rättsväsendet och då särskilt värnet om oberoende domstolar liksom oberoende advokater.

Under tvåtusentalet har emellertid en tydlig förskjutning ägt rum från demokratiska rättsstatliga ideal mot ett populistiskt och auktoritärt samhällsbygge där grundvalen för vad vi brukar kalla ett rättssamhälle systematiskt har undergrävts.

Det började med advokaterna. Redan 2007 skrev jag ett brev till dåvarande statssekreteraren i Justitiedepartementet för att uppmärksamma den politiska ledningen på den redan då mycket allvarliga utvecklingen i Polen, som på olika sätt anmärkningsvärt försökte inskränkta advokaternas oberoende och tystnadsplikt. Vissa av de mer exotiska förslagen drevs då inte igenom, men orosmolnen tenderar att återkomma i…

View original post 753 fler ord