Bör Svenska kyrkans präster vara något oroliga?

12 april, 2017

För en tid sedan kunde vi läsa om hur Jimmie Åkesson, inför det kommande kyrkovalet, hävdade segervisst, att ”vi ska ta över.”

Artikeln om SD:s valupptakt visar mycket tydligt hur absurt Svenska kyrkans system för val av förtroendevalda egentligen är. Under många år har Socialdemokraterna tillsammans med Centern i samarbete med andra politiska krafter,  på skilda nivåer dominerat Svenska kyrkans olika beslutsnivåer. De har också på avgörande sätt påverkat kulturen i kyrkan, som ihärdigt rensat ut obekväma präster och också sett till att strypa nyrekryteringen av kommande, möjliga, obekväma präster.

Nu utmanas dagens politiska ledarskap av en politisk uppkomling med helt motsatta ståndpunkter än dagens dominerande krafter. Jag upplever att biskopar, präster och diakoner, som anpassat sig till dagens rådande idologi i kyrkan borde känna sig oroliga över vad som händer om SD tar över. Jag kan se hur kyrkoherdar i de församlingar där SD ”tar över” börjar upptäcka att marken gungar under deras fötter. Inte har de något skydd från biskopar eller domkapitel. De är ju anställda av församlingarna. Det torde bli många utköp av kyrkoherdar, komministrar och diakoner. Kyrkorådets SD-märkta ordförande behöver ju bara hänvisa, som i dag, till samarbetssvårigheter.

Eftersom SvK inte tidigare haft förmåga eller tillåtits ha en kyrklig självständighet, då ser jag små möjligheter att morgondagens kyrka klarar av att motsätta sig maktövertagandet. Jag ser också framför mig en gigantisk attitydförändring hos många anställda, när de ska anpassa sig till den nya ordningen.

Ja, den som lever får se, men nog visar Jimmie Åkessons självsäkra ”vi ska ta över” vilken draksådd riksdagspartierna sådde när de genomdrev ett besluts – och valsystem, där de fick dominansen över kyrkan. Det finns ingen instans i organisationen som skulle kunna vara en motkraft. Allt sånt har ju de nuvarande makthavarna rensat bort.

 

 


Även pensionerade biskopar kan sin härskarteknik

18 januari, 2017

Jag inser att jag rör mig i gränsmarkerna till att lägga mig i Svenska kyrkans inre angelägenheter, men jag kan inte undgå att förundra mig över hur Claes-Bertil Ytterberg så tydligt visar, att de som säger att Svenska kyrkans maktstrukturer inte vill bemöta kritik med sakargument, utan bara avfärdar all kritik med föraktfulla avfärdanden eller tystnad, har helt rätt. I går råkade jag stöta på följande uttalande, på Facebook, av biskop emeritus Claes Ytterberg med anledning att Ann Heberlein meddelat att hon lämnar Svenska kyrkan.

”Noterar att Ann Heberlein lämnar svenska kyrkan. Det kan jag förstå, men ser att hennes skäl saknar teologisk substans.
Svenska kyrkan i hennes beskrivning är okänd för mig! Och de teologiska skälen – inte har de med intellektuell redlighet att göra!”

Ytterberg ”noterar” att Ann Heberlein lämnar Svenska kyrkan. Samtidigt noterar han att Ann Heberleins skäl saknar teologisk substans. Hur bristerna ser ut anser sig Ytterberg inte behöva förklara. Vi får lita på hans ord. När Ytterberg nu noterat avsaknaden av teologisk substans får vi också höra det där märkliga argumentet, som makthavare använder sig när någon kritiserar. Han känner inte igen sig i den kritiska beskrivningen av Svenska kyrkan. För att riktigt drämma till Heberlein, så säger Ytterberg också att hon inte är intellektuellt ärlig! Eller med Ytterbergs egna ord – ”inte har de med intellektuell redlighet att göra!”

På fyra meningar lyckas Claes-Bertil Ytterberg få med, åtminstone tre, klassiska exempel på härskartekniker. Sammantaget är syftet, att dels osynliggöra kritikern och dels om det inte går, så kan man ju alltid förminska den som kritiserar. Duktigt gjort Claes-Bertil Ytterberg.

Ann Heberleins egna ord kan ni läsa här.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Ett nyårslöfte, så långt krafterna räcker

5 januari, 2017

”Här på denna jord ska människan tjäna Gud genom tjänst åt de hungriga och de törstiga och de minsta systrarna och bröderna. Att tro på Guds rike och att be om Guds rike drar inte människans uppmärksamhet från det jordiska utan precis tvärtom. Hon vinner så tillit att leva mitt i det verkliga livet på jorden, i Guds verklighet, och här vara Guds medarbetare i kampen för Guds rike.”

Citatet är hämtad ur Martin Linds bok ”Dietrich Bonhoeffer – Tankar om en 1900-talsmartyr” Cordia förlag.

Jag är fullt medveten om, att när jag försöker leva enligt nyårslöftet, kommer många kristna trossyskon anse mig vara vänstervriden, när jag råkar kritisera makthavare för deras tillkortakommanden. Det är ju faktiskt så illa, att vare sig regering och riksdag alltid prioriterar de fattiga på ett sätt som Bibeln beskriver. När de gör felaktiga prioriteringar, då är de förtjänta av kritik.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Har ingen nödlösning att ta till i kväll!

30 november, 2016

När inspirationen för att skriva blogginlägg saknas, då brukar jag ta till en dikt, som passar min sinnesstämning för den kvällen. Alla mina böcker, som jag behållit är nedpackade i flyttkartonger och är inte alltför lättillgängliga, så jag avstår.

Möjligen skulle Karin Boyes dikt, ”Det gör ont när knoppar brister…” passa för både sinnesstämning och faktisk livssituation, men jag kan inte många dikter utantill. Så det fick bli det här nonsensinlägget i  natt. Möjligen kan Bob Dylan något lite förklara hur sinnesstämningen är, men lite tveksamt är det också.


Rasism är dårarnas antietablissemang!

13 november, 2016

Det händer att ett planerat inlägg blir något helt annat. Jag tror att många kan ana sig till vad jag tänkte skriva om i denna sena kväll, men som sagt, så blev det inte. Jag har under en mängd av år tillskrivit August Bebel uttalandet: ”antisemitism är en dårarnas antikapitalism”. Jag tänkte använda mig av en fri variant av det uttalandet, som ni ser av rubriken. För att vara säker på att jag korrekt mindes August Bebels uttalande, så gjorde jag, som alla moderna människor gör. Jag googlade. Jag skrev snyggt och prydligt ”antisemitism är dårarnas antikapitalism” och tryckte bestämt på enter. Till min förvåning dök inte Bebels uttalande upp som första förslag, utan ett gammalt blogginlägg jag skrivit. Jag sökte vidare, men ingen Bebel dök upp. Jag googlade Bebel och se där hittade jag uttalandet, men jag har de senaste åren helt glömt hur uttalandet egentligen löd. Så här sa Bebel: ”Antisemitism är dårarnas socialism.”

Om jag nu förstått saken rätt, så har jag formellt citerat fel, men i mitt inlägg från januari 2009, Judiska kapell är inte israel! hänvisar jag inte till Bebel. Det borde väl i rimlighetens namn innebära att jag är pappa till uttrycket ”antisemitism är dårarnas antikapitalism”? Om det är så att jag är moralisk ”ägare” till meningen är alla fria att använda den. Ingen behöver hänvisa till källan!

Inlägget jag hänvisar till avslutas med ”Antisemitism är dårarnas solidaritet med Palestina.” Googlar ni på den meningen, kommer ni till samma sida, där vi har varit förut. Som jag ser det, så har jag skrivit en unik mening till. I vart fall hänvisar inte google till någon annan, som uttryckt samma tanke. Ni är fria att även använda det senaste helt fritt utan att ange källa. Jag måste erkänna, att lite roligt är det, men glöm inte ursprunget till mina två unika meningar. Det är ändå August Bebel, som enligt uppgift i sin tur lånat uttrycket från Ferdinand Kronawetter, inspirerat mig till mitt falska minne.

Inlägget jag tänkte skriva får anstå till senare och då med annan rubrik. Då är risken stor, att någon kommentator hänvisar till den mystiska Godwins lag, som säger att man inte får hänvisa till historiska exempel, speciellt inte till Tyskland på 30-talet, för att förstå dagens händelser. En i sig märklig historieuppfattning. Vi ska inte lära av historien. Nå, vi får se hur det blir med det.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Telias ruttna avtalsmoral!

29 oktober, 2016

Jag har genom åren ägt många mobiltelefoner, både privat och som tjänstemobiler, och alltid haft abonnemangen hos Telia. Inte för att att jag kunnat säga, att Telia är bäst, utan det har gått av gammal slentrian, ända från de fasta telefonernas tid, som Telia formellt ägde.
De två senaste mobilerna som min fru och jag nyttjar, abonnemangen står på mig, har vi också tecknat abonnemang hos Telia för. Jag ska inte komma med någon lång historia, utan kort berätta vad som hände, när jag besökte Telia-butiken på Guldsmeden i Hudiksvall i går. Orsaken var att min telefon, som jag använt nu i tre år, började bete sig konstigt. Minnet i telefonen minskade drastiskt, var tvungen att ta bort massor av appar för att kunna uppgradera Facebook. Samtidigt började den telefon som min fru brukar, som var inköpt på Telia för ett år sedan bete sig likadant.

Jag gick in på Telia-butiken och efter en ca halvtimme fick jag prata med en försäljare. Han slog upp mig i sin dator och konstaterade att det inte var konstigt att min telefon betedde sig konstigt. Den börjar tappa minne och den tillverkas inte längre, men samtidigt konstaterade han, att jag inte hade någon bindningstid kvar och kunde säga upp abonnemanget på den telefonen med en månads uppsägningstid.

Däremot den andra, som också hade fått försämrat minne och inte längre tillverkades, var det lite sämre med. Där fanns ett år kvar av bindningstiden. Jag undrade lite försynt om det verkligen var rimligt att telefonen inte fungerar efter bara ett år. Ynglingen svarade, att det inte går stoppa utvecklingen. Nu var jag något irriterad och undrade om det inte var rimligt att förvänta sig att en produkt håller vad den lovar under bindningstidens två år. Att det kommer nya telefoner är en sak, men de gamla ska väl ändå hålla vad som utlovats under hela bindningstiden? För telefonen och abonnemanget var ju ett paketerbjudande. Jag fick inget svar på min undran.
Så nu står vi har med en telefon, som inte funkar tillfredsställande och har ett år kvar på bindningstiden. Visserligen vet jag, att slutändan blir vi erbjudna en rabatterad telefon om vi accepterar ett nytt abonnemangsavtal på två år. Telefonen pajar om ett år och vi får ett nytt erbjudande om en rabatterad telefon om vi tecknar ett nytt abonnemang på två år. Så rullar det på!

Jag kan frigöra en telefon från den evighetskarusellen, genom att köpa en telefon hos någon annan än Telia och teckna ett abonnemang utan bindningstid, hos en operatör utan koppling till telefonen jag köper. Abonnemanget blir billigare och jag hittar säkert billigare telefoner hos någon annan än hos Telia.

Håll med om att Telia har en rutten avtalsmoral!

Det här kunde vara ett underlag för en predikan med temat, det finns ett löfte, där minnet inte försvinner och som håller ända in i evigheten!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Är det tillrådligt att stöta i basun när vi inte ger allmosor?

21 oktober, 2016

Ofta stöter jag på intressanta tankar, när jag surfar runt. Det är också mycket vanligt, att  det jag råkar stöta på, ingenting har att göra med det jag för tillfället egentligen sökte. I kväll var ett sånt tillfälle. Jag letade lite fakta till ett planerat blogginlägg och råkade läsa en ansenlig mängd artiklar och debatter där bl a kristna lite småstolt, som det verkar, berättar att de minsann inte ger till tiggare utanför olika affärer. Efter en stund, när jag smält all denna information, började jag fundera över det Jesus säger i sin Bergspredikan:

”När du ger allmosor, låt då inte stöta i basun för dig, som hycklarna gör i synagogorna och på gatorna för att människorna skall prisa dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön.” Matt 6:2

Min fundering den här fredagskvällen är alltså: Varför anser en del kristna, att det är viktigt att stöta i basun, när de inte ger? Från vem eller vilka förväntar de sig sin lön?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,