Vem betalar mest i skatt?

6 november, 2017

Ibland när jag följer debatter på FB, bloggar och tidningsledare klargör texter ur Bibeln, hur det verkligen ligger till, bakom alla ordridåer.

Änkans gåva

Han satte sig mitt för för tempelkistan och såg hur folk lade ner pengar i den. Många rika gav mycket . Så kom där en fattig änka och lade ner två kopparslantar, alltså några ören. Då kallade han till sig sina lärjungar och sade: ”Sannerligen, den där fattiga änkan har lagt mer i tempelkistan än alla de andra. De gav alla av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på.” Mark 12:41-44 Bibel 2000

Så är det fortfarande i dag. Leif Östling betala mindre i skatt än pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna. Det är en oomkullrunkelig sanning, som jag inte viker ifrån. Samtidigt har också de grupperna större anledning att fråga sig: ”Vad får vi ut av pengarna? Vi som betalar mer i skatt än den rika överklassen!” Jag tror den frågan ställs, med större rätt, än när Leif Östling ställer den, i dessa dagar, när staten, myndigheter och domstolar raserar livet för tusentals människor med stora funktionshinder!

Den orättfärdigheten ropar till Gud!

Annonser

Den store vita fadern i Washington är sig lik genom historien!

25 januari, 2017

I min ungdom var jag en storkonsument av westernfilmer. Långt in på 70-talet missade jag inte många westernfilmer på Sundsvalls biografer. (Får väl säga i ärlighetens namn att jag inte missade många filmer överhuvudtaget. Under många år såg jag alla filmer som visades på Sundsvalls fem biografer.) Men westernfilmerna var favoriter.

Westernfilmerna hade ett antal bestämda teman, md en mycket fastslagen dramaturgi. Mitt favorittema var skildringarna av indiankrigen. De här filmerna hade en stor påverkan på mig i min tidiga ungdom. Det var de här filmerna som lärde mig att spontant och utan större reflektioner alltid ta ställning för de svaga och förtryckta. Deras nederlag kändes ofta, där i biografmörkret, som mina egna nederlag. Många tårar fälldes, i den turligt nog mörka biosalongen. Det tema som ältades gång på gång var att indianerna var grymma och blodtörstiga och bara ute efter att skalpera vita nybyggare. Troligtvis var det européerna  som införde metoden. Det fanns pengar att tjäna på inlämnade indianskalper. Nu ska jag inte förlänga inlägget mer, utan gå rakt på sak. I dessa filmer om indiankrigen kunde sluta med att indianerna som lidit nederlag, blev tvungna att röka fredspipa och sluta ett fredsavtal med den store vite fadern i Washington, som tilldelade indianerna reservat för evig tid. Det ansågs av de flesta som ett lyckligt slut.

En månad senare kunde en westernfilm i Sundsvall visa en film som skildrade hur det hittades guld eller något annat i reservaten och nybyggare invaderade reservatet. Indianerna försökte få rätt, men nybyggarnas intressen gick alltid före. Till slut tog indianerna till vapen och gjorde ytterligare ett fruktlöst försök att militärt hävda sin rätt. Revolten var fruktlös och det slutade med en runda av fredspipor och nya reservat och löften från den store vite fader i Washington, att nu skulle det vara för evigt. Det ansågs också vara lyckliga slut.

Så rullade det på i film efter film och år efter år i verkligheten. Den store vite fadern i Washington representerade lögn och falska löften. Från 1800-talet (som filmerna ofta tidsmässigt skildrade) till den dag som i dag är. Varje någorlunda flitig konsument av nyheter kan inte ha undgått kampen mot en oljeledning genom ett reservat. Standing Rock är ett modernt namn att lägga på minnet. Kampen mot oljeledningen blev utsträckt i tid, men var för det mesta mycket fredlig. Kampen tycktes för en tid sedan uppnått en delseger när den vite fadern* i Washington stoppade dragningen av oljeledningen genom reservatet. De som kämpat på plats var glada och vi som följt kampen på avstånd var också glada.

Men säg den glädje som varar. Det har kommit en ny stor vit fader till Washington och han upphävde beslutet och har gett tillåtelse att dra oljeledningen genom reservatet!

Det är nästan så jag påminner mig känslan där i biografmörkret i min ungdom!

*Jag vet att Obama, som person inte räknas som vit, men i sitt ämbete representerade han den historiskt vita överhögheten.

 

 

 

 


Varför ser inte riksdagsmajoriteten till att reglera krigen, de politiska och religiösa förföljelserna och skapandet av kristna martyrer i världen?

27 december, 2016

I slutet av november hade jag många planerade inlägg för december. Tyvärr kullkastade en hjärtinfarkt med åtföljande lunginflammation och en efterföljande, svårartad, vinterkräksjuka, alla sådana planer om intet. Under de senaste veckorna har jag inte följt TV-nyheter och när jag försökt läsa tidningsartiklar eller böcker, upptäckte jag efter en stund att jag inte förstått något av det jag läst. Alla storstilade planer på mer eller mindre intelligenta blogginlägg föll platt till marken.

Nog med sjukrapporter och till sak!

Häromkvällen (i går?) blev jag påmind om ett blogginlägg jag tänkte skriva under december. Jag satt i min TV-fåtölj och slötittade på TV och hamnade i en intervju med Göran Persson, som på sedvanligt sätt uttryckte sig om allehanda företeelser, som t ex valet av Trump i USA. Det lilla jag såg av intervjun skulle väl inte gjort något större intryck om inte Göran Persson blivit tillfrågad om den svenska svängningen av flyktingpolitiken under senare delen av 2015. Att Göran Persson bejakade riksdagsmajoritetens totala omsvängning kom inte som någon överraskning, men det som fick mig att reagera var det nya ordvalet som döljer vad svängningen handlar om. Orden är ”reglerad invandring!”

Med ett liten förändring av begreppet, döljs att det handlar om flyktingar och asylsökande. Sverige har en reglerad arbetskraftsinvandring sen länge. Den invandringen har aldrig blandats ihop med asylsökande flyktingar. Det har under stor del av min politiskt aktiva liv, funnits en mycket stark åtskillnad i begreppen. Nu har partier och bl a LO börjat jämställa asylsökande som vilken invandrare som helst och döljer därför den uppenbara sanningen att Sverige vill förhindra eller mycket radikalt minska asylsökande flyktingars möjligheter att söka sig till Sverige. Sverige är t o m beredda att betala stora summor till mycket auktoritära regimer som den i Turkiet, att landet inte släpper flyktingar vidare till EU och Sverige.

Den enda reglering som skull minska antalet asylsökande flyktingar i världen och Sverige är en reglering av krig, politiska och religiösa förföljelser runt om i världen. Skulle Södertälje ha fått ta emot så många kristna flyktingar från t ex Irak om de inte ställts inför valet att fly eller dö? Hur skulle den flyktingströmmen reglerats enligt dagens riksdagsmajoritet? Genom att de tvingats att stanna i ett alltmer islamistiskt Turkiet?

Sverige, EU, USA eller Nato har ingen politik för att för att minska på orsakerna till flyktingströmmarna, utan oftast är det så, att nämnda nationer bidrar aktivt till att bevara trycket för det stora flyktingbehovet. (Se t ex på Sveriges deltagande i sönderslåendet av alla samhälleliga strukturer i Libyen.)

Jag hade planerat ett längre inlägg i ämnet, men jag orkar inte. Det får räcka med att jag skriver ett ilsket inlägg över maktens användning av nyspråk för att dölja den onda verkligheten.

 


75 år sedan Babij Jar – massakern

30 september, 2016

Jevtusjenkos dikt är en värdig avslutning på en minnesdag, som fyller mig med stor sorg, för som jag många gånger har sagt. Vi lär inte av historien, men låt oss åtminstone minnas!


Inte kommer väl Sverige kopiera den danska smyckeslagen ? Väl…?

29 januari, 2016

Ska inte bli mångordig ikväll. Skulle någon våga ta gift på, att vi aldrig kommer att få se Löfven och Romson kalla till presskonferens, där de meddelar att Sverige avser att göra som Danmark, att beslagta asylsökandes alla tillgångar?

Jag skulle inte våga mig på en vadslagning i frågan.

Dagen har en läsvärd artikel i ämnet. Artikeln ställer sig också frågande till danska kristenhetens tystnad.

I Sverige skulle väl kyrkklockorna ringa, om en sådan lag skulle godkännas av Sveriges riksdag?


Inte behöver jag någonsin fly hals över huvud från trygga Bjuråker! Eller…?

21 december, 2015

Ofta sitter jag, bildlikt. med tummen i mun och undrar storögt hur regeringens och majoriteten av riksdagsledamöters världsbild egentligen ser ut? När väpnade Daeshsoldater gav de kristna i Mosul valet: Konvertera, betala extra skatt eller dö! Då skulle de hotade, enligt makten, ledarskribenter och köksbordsvänner av ordning, de kristna lugnt packat sina väskor och plockat fram ID-handlingar och sen lämnat stan under ordnade former. Många kanske upptäckte att de inte hade giltiga pass eller andra ID-handlingar. Det är väl inget problem enligt riksdagsmajoriteten. Det är väl bara att vattenkamma håret och ta på sig gåbortkostymen och gå till närmsta polisstation och fixa ett pass! Så skulle våra riksdagsledamöter, ledarskribenter och köksbordsvänner av ordning göra. Så beter sig civiliserade människor! Eftersom det är så lätt att i en hast fixa en ID-handling, då måste det ju enligt riksdagsmajoriteten, logiskt innebära att alla asylsökande utan ID-handlingar kastat dem i havet av ren illvilja.  Alla som protesterar är bara naiva och behöver inte tas på allvar!

Riksdagsmajoritetens världsbild är minst sagt märklig!

Nu till rubriken för inlägget! Om Bjuråker skulle drabbas samma öde som Mosul, då skulle jag få stora problem. Jag har ett ogiltigt pass och ett körkort, som inte gäller som ID-handling, har jag fått veta av en besserwisser. Nu blir goda råd dyra. Mordiska soldater står på tröskeln. Hur ska jag ta mig till Hudiksvall och polisstationen för att fixa pass? Tillåter soldaterna att jag tar bilen? Går bussen från Friggesund eller Delsbo? Fungerar alla samhällsfunktionerna i Hudiksvall? Verkar inte troligt. Jag får nog ta med mig det jag orkar bära och dra och hoppas att soldaterna inte ångrar sig och skjuter! Vid en given tidpunkt under min flykt får jag höra det försmädliga: ”Komma här och komma! Inga ID-handlingar, men mobilen den fick du med dig! Erkänn, du har kastat dina ID-handlingar och vi hör på dialekten, att du inte kommer från Bjuråker. Tyvärr, sök dig till ett annat land eller så får det bli Turkiet!”

Jag tror att jag efter helgerna ser till att skaffa mig en giltig ID-handling och hoppas att jag inte behöver dra före det.

Johanna Jönsson säger det bättre än jag:

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Det gick illa, när Europa och världen senast visade gemensamt ansvar!

26 november, 2015

Den senaste tiden har jag ett antal gånger blivit påmind om den internationella konferensen i juli 1938 i Èvian. Syftet med konferensen var att diskutera frågan om hur judarna i Tyskland skulle internationellt behandlas. I en artikel i Sydsvenskan skriver Patrik Svensson om konferensens innehåll och resultat. Frågan gällde Tysklands och Österikes 600 000 judar. Antalet känns inte skrämmande stort, men det gemensamma ansvaret blev att inget land behövde känna något moraliskt ansvar för judarna. De fick ingen hjälp, med känt resultat. Läs artikeln. Den är en bra historisk påminnelse, som vi kanske kunde dra lärdom av. I artikeln finns två nyckelmeningar, som det går att stanna upp inför och ta sig en eftertänksam fundering över. Patrik Svensson skriver: För de europeiska judarna innebar det först och främst en sak: problemet var inte att de inte kunde komma ut, problemet var att de inte hade någonstans att fly.” För det var ju så det var. Tyskland var mer än villiga att släppa ut alla judar, men bl a Sverige överlät åt Tyskland att efter eget kynne lösa ”judefrågan.” Som sagt vi vet resultatet av den lösningen.

Idag hittade jag ett citat av Hitler, med anledning av konferensen i Évian, i bloggen Motargument:

”Jag kan bara hoppas och förvänta mig att den andra världen, vilken har sån djup sympati för dessa brottslingar (judarna), åtminstone är generösa nog att realisera denna sympati till praktisk hjälp. Vi är iallafall redo att skicka alla dessa kriminella till dessa länder, även om vi så måste skicka dem på lyxfartyg.”

När konferensens resultat blev känt, kunde tyskarna höra nyheten från myndigheterna: ”Ingen vill ha dem!” För det var ju så det var!

Den andra nyckelmeningen i Patrik Svenssons artikel, på frågan om hur de andra EU-länderna reagerat på den svenska åtstramningspolitiken: ”Med ”respekt och förståelse”, enligt Löfven.” Jag är helt övertygad om, att både Löfven och Romson var fullt medvetna om att det svenska beslutet inte skulle innebära, att andra länder i EU skulle ompröva sin politik i en mer generös riktning. Om alla lägger sig på ”miniminivå” då behöver ingen skämmas om man inte sticker ut. Konferensdeltagarna i Évian visade rörande respekt för varandras ansvarsfulla beslut. Det samma kommer att ske också nu. Frågan, som borde störa lite, är väl ändå: Vad händer med alla de flyktingar som just nu finns i Europa och utanför Europa, när alla lägger sig på miniminivå? Jag tror risken är större, att miniminivån kommer att sänkas än att den höjs!

Jag håller på att bli en cynisk gammal gubbe. Här har jag ända sen grabb jag var, fått höra ”att det aldrig får hända igen” eller som på senare år ”om detta må ni berätta!” Nu när vi är där igen, då får jag och andra höra, när vi minns och berättar, att vi är naiva och ansvarslösa!

Jag vill också påminna, till den verkan det hava kan, att mellan åren 1914 och 1954 var det totalt inreseförbud för romer till Sverige. (Även här bemöttes det svenska beslutet av respekt från grannarna. De hade liknande inreseförbud!) Inreseförbuden innebar, att romerna var totalt innestängda, när förföljelsen startade. Även här med känt resultat! Nu när alla de stolta parollerna om ”fri rörlighet” är på utgående, är det väl inte helt orimligt att tänka sig, att vi får se en presskonferens, där statsministern och vice statsministern informerar om inreseförbud för romer. Det torde inte vara några svårigheter att komma överens om en sådan miniminivå inom EU.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,