Vem har jag på axeln? Luther eller är det fan själv?

28 oktober, 2007

”Ändå brukar Göran Persson tala om sig själv som luthersk. Men då är det arbetsmoralen, att arbeta i sitt anletes svett, han syftar på, inte skuldbegreppet.” Kan vi inhämta ur söndagsintervjun med Göran Persson i SvD. I en TV-intervju häromdagen förtydligade han sig med påståendet att han hade Luther på axeln. Ett mycket vanligt uttryck, som ofta används, lite så där stoltserande. 

Jag kan inte riktigt förstå, varför människor i så stor utsträckning tror att Luther eller rent av Gud anser att människan skall arbeta i sitt anletes svett. Hur kan det komma sig att människor tror att Gud är både sadistisk och hämndlysten? Här har kyrkorna en stor pedagogisk uppgift att upplysa människorna.

Det gäller bl. a, att förklara i vilket sammanhang uttrycket, att arbeta i sitt anletes svett, används i Bibeln. Enligt myten om syndafallet i första Mosebok, beskriver Gud konsekvenserna för människorna när de brutit mot Guds bud. En av konsekvenserna är: ”Du skall äta av växterna på marken, du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett tills du vänder åter till jorden.” Åtminstone för mig står det helt klart att det inte är Guds vilja att vi ska slita i vårt anletes svett. Det är definitivt inte en del av skapelseordningen och så står det inte heller i Bibeln.

Av någon, för mig outgrundlig anledning, finns det i den kristna traditionen ett hyllande av att vi ska slita och släpa. Att det skulle glädja Gud på något sätt. Jag skulle önska att alla präster och pastorer skulle ta det som en gemensam uppgift att sprida det glada budskapet till sina församlingar: Gud kräver inte att vi arbetar i vårt anletes svett, tvärtom, det strider fullständigt mot människans natur och Guds skapelseplan.

Jag inser att det kan ställa sig svårt för många präster och pastorer, för då måste de ju vara beredda att svara på den självklara frågan från församlingen: Om det nu inte är Gud som kräver att vi ska arbeta i vårt anletes svett, vem i herrans namn är det då som kräver det av oss? Nu blir det svårt. Ja, vem är det som kräver att vi ska slita som slavar tills vi dör?

Jag ska försöka ge några tips i vilken riktning vi ska söka. När människan började odla jorden, var det säkert en stor framgång och lättnad för mänskligheten, men mycket snart fick de uppleva det myten så målande beskriver. Någon tog kommandot över produktionen och krävde att människorna skulle försörja enorma hierarkier av präster, faraoner, militärer, krigståg och gigantiska tempelbyggnader, slott, statyer och gravmonument. För människorna återstod bara att slita i sitt anletes svett och då var det definitivt inte Luther som satt på människornas axlar!

Dessa förhållanden har fortsatt genom historien ända till våra dagar. I dag är det den heliga globala marknaden och tillväxten som tvingar människorna till att med sitt arbeta berika några få, hålla enorma militärapparater vid liv, att bära upp allt större privata och offentliga hierarkier och bidra till bygget av gigantiska affärspalatser och maktboningar. Dagens faraoner och ekonomins prästerskap är lika resurskrävande och maktfullkomliga som någonsin Egyptens.

Mona Sahlin lär ha sagt något i stil med att ”djävulen gömmer sig i detaljerna” som en förklaring till varför socialdemokratisk politik inte skiljer sig nämnvärt från regeringens. Det är sant, arbetarrörelsen har fullständig anammat tillväxten som framgångsrecept. Från att ha kämpat för mänskliga villkor i arbetslivet, trygghet vid sjukdom och ålderdom, tid för mänskliga relationer har kampen kantrat över till att alltid önska att det ska bli bättre i en framtid. Det räcker inte med att ha det bra, det måste bli bättre. Om du äter dig mätt idag, måste du ändå kräva dubbla portioner i morgon.

Till sist. Om ni känner någon på er axel som hetsar er att offra er på Mammons altare, ska ni bara sopa bort tyngden från axeln och frimodigt säga – Dra du åt helvete, Satan! Jag har en annan Herre och han kräver inga offer av mig i den heliga  tillväxtens namn! Tänk om våra kyrkor kunde bidra till en sådan frimodighet!

Ett lästips: Läs Birger Schlaugs senaste inlägg. Jag gör den till min!